<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"><channel><title>Pressmeddelanden</title><link>http://www.lvm.fi:80/N5SitePortlets/rss/_N5CachedListPortlet_WAR_N5SitePortlets_INSTANCE_WiaX_</link><description>Pressmeddelanden</description><generator>navigocms 5</generator><item><title>Investeringsstöd för miljövänliga fartyg</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1209385</link><description>&lt;h1&gt;Investeringsstöd för miljövänliga fartyg&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        11.11.2010 15.45
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1209234&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Ett finskt rederi kan få stöd för ett projekt som förbättrar miljön på ett betydande sätt. Stöd kan beviljas ett nytt miljövänligt fartyg för extra miljöinvesteringskostnader. Tekniska lösningar som syftar till att till exempel möjliggöra användningen av alternativa bränslen eller till att minska utsläppen från bränsle är också en grund till erhållande av investeringsstöd.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Statsrådet utfärdade den 11 november en förordning om de allmänna villkoren för investeringsstöd som förbättrar miljöskyddet hos fartyg. Förordningen träder i kraft den 12 november 2010.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Rederierna får inom de närmaste åren nya krav i synnerhet om minskningen av bränslets svavelhalt. Med hjälp av investeringsstödet kan rederierna förbereda sig för de nya kraven i tid.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De allmänna villkoren för investeringsstöd är i kraft till slutet av år 2014. Stödet beviljas av kommunikationsministeriet. Stödprogrammet måste godkännas av EU-kommissionen, dvs. stöd kan inte betalas före kommissionen har behandlat ärendet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Statsrådet godkände också en kläm enligt vilken &amp;quot;då beslut tas om att bevilja stöd enligt första tilläggsbudgeten för år 2010 och den kompletterande budgetpropositionen för år 2011 ska stödets maximala belopp av fullmakten på 30 miljoner euro i moment 31.30.46 i alla stödbeslut med avvikelse från 8 § 2 mom. begränsas till högst 50 % av tilläggsinvesteringarna i fartygsprojektet&amp;quot;. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;regeringsrådet, chef för enheten Silja Ruokola, tfn (09) 160 28367, 040 580 0894&lt;br /&gt;specialsakkunnig Tero Jokilehto, tfn (09) 160 28009, 040 535 0574&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;&lt;/br&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="navigo-attachment"&gt;   &lt;a       href="/c/document_library/get_file?folderId=913424&amp;amp;name=DLFE-11359.pdf&amp;amp;title=Statsr&amp;aring;dets f&amp;ouml;rordning om de allm&amp;auml;nna villkoren f&amp;ouml;r investeringsst&amp;ouml;d" &gt;Statsrådets förordning om de allmänna villkoren för investeringsstöd   &lt;/a&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 11 Nov 2010 15:45:40 +0200</pubDate></item><item><title>EU:s telepaket förbättrar konsumentens rättigheter även i Finland</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1205645</link><description>&lt;h1&gt;EU:s telepaket förbättrar konsumentens rättigheter även i Finland&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        28.10.2010 13.35
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1205605&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Riksdagen kommer att behandla flera lagförslag genom vilka Europeiska unionens lagpaket för telekommunikation införlivas i Finlands lagstiftning. Regeringen godkände innehållet i lagförslagen den 28 oktober. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lagförslagen gäller ändringar i fem EU-direktiv som godkändes 2009. I Finland förbättrar de förändringar i lagstiftningen som föranleds av direktiven rättigheterna för användare av teletjänster. Konsumenten får en tryggare ställning bl.a. i fråga om avtal och beställning av tjänster.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt förslaget ska på varandra följande visstidsavtal inte tillåtas. Den maximala avtalstiden är enligt förslaget två år, men konsumenten ska också alltid erbjudas möjlighet till ett avtal på 12 månader. Ett teleföretag får inte förlänga ett visstidsavtal med ett nytt utan att ett nytt skriftligt avtal ingås med konsumenten. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen förbättrar konsumenternas ställning i och med att det blir lättare för konsumenten att säga upp ett avtal om kommunikationstjänster och välja en annan leverantör. En nyhet är att konsumenten ska få rätt att betala kostnaderna för byggande av en anslutning som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna i flera omgångar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Möjligheten till nummeröverföring ska enligt förlaget utvidgas till att även gälla tidsbestämda abonnemangsavtal. Användaren ska ges möjlighet att överföra sitt telefonnummer till en ny tjänsteleverantör, men utgångspunkten är att användaren ska fullgöra de skyldigheter som följer av det tidsbestämda avtalet med den tidigare tjänsteleverantören så länge som avtalet är i kraft. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ansvaret för att se till specialbehoven bland användare med funktionshinder vilar i fortsättningen på teleföretag med skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Funktionshindrade användare ska tillhandahållas samma grundläggande kommunikationstjänster som andra användare. Detta kan i praktiken förutsätta att antingen en kommunikationstjänst eller ett kommunikationsnät har en sådan teknisk egenskap genom vilken målet i sista hand kan säkerställas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Konsumentombudsmannen ges enligt förslaget befogenhet att ålägga ett teleföretag att stänga av numret till en tjänsteleverantör om det är uppenbart att man med tjänsten eftersträvar orättmätig ekonomisk vinning genom lämna osanna eller vilseledande uppgifter om tjänsten eller användningen av den. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Genom förbudet kan man t.ex. ingripa i de allt vanligare fall av missbruk där konsumenterna vilseleds till att oavsiktligt göra fortlöpande prenumerationer på avgiftsbelagda ringsignaler, spel, tester och tävlingar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Konsumentombudsmannen kan i sådana fall ålägga teleföretaget att hålla inne de belopp som debiterats användaren i samband med telefonräkningen och återbetala dem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;Mer information:&lt;br /&gt;kommunikationsrådet Olli-Pekka Rantala, tfn (09) 160 28585 eller 050 344 3400&lt;br /&gt;lagstiftningsrådet Maaret Suomi, tfn (09) 160 28150 eller 040 700 5620&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="navigo-attachment"&gt;   &lt;a href="/c/document_library/get_file?folderId=913424&amp;amp;name=DLFE-11231.pdf&amp;amp;title=Regeringens proposition 28.10.2010"&gt;Regeringens proposition 28.10.2010   &lt;/a&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 28 Oct 2010 13:35:04 +0200</pubDate></item><item><title>Miljöstöd för fartyg kan sökas i november</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1205295</link><description>&lt;h1&gt;Miljöstöd för fartyg kan sökas i november&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        27.10.2010 13.04
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1205198&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Vid kommunikationsministeriet bereds ett program för miljöstöd för nya fartyg i sjötrafik samt en förordning som gäller detta. Förordningen behandlas på statsrådets sammanträde i november. Förordningen träder i kraft omedelbart efter att den har godkänts av regeringen. Företagen kan därefter ansöka om stödet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Stödet beviljas företag som är registrerade i Finland och som bedriver rederiverksamhet. Stödet kan beviljas sådana projekt som förbättrar miljön på ett betydande sätt. Exempel på sådana projekt är ibruktagande av miljövänligare fartyg eller tekniska lösningar inklusive användning av alternativa bränslen eller utnyttjande av teknologi som minskar utsläpp från bränslen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Stödprogrammet måste godkännas av EU:s kommission, dvs. stödet kan inte betalas förrän kommissionen har behandlat ärendet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Riksdagen har redan tidigare beviljat en fullmakt på 30 miljoner euro för miljöstöd för fartyg. Under sina förhandlingar på tisdagen beslöt regeringen att förlänga fullmakten att bevilja stöd till nästa år. Propositionen ingår i den kompletterande budgetpropositionen för år 2011 som regeringen lämnar till riksdagen i november.   &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Mer information: specialmedarbetare Kari Jääskeläinen, tfn 0440 581 030, regeringsrådet Silja Ruokola, tfn 040 580 0894 &lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Wed, 27 Oct 2010 13:04:18 +0200</pubDate></item><item><title>Lindén om förslaget till postlag: Konsumentens ställning är tryggad</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1204149</link><description>&lt;h1&gt;Lindén om förslaget till postlag: Konsumentens ställning är tryggad&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        21.10.2010 18.07
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1203536&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Kommunikationsminister Suvi Lindén anser att förslaget till postlag då lagen genomförs tryggar en jämlik postservice för konsumenterna i hela landet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;- Kunderna får också i fortsättningen posttjänsterna på samma sätt både på landet och i staden. Också i fortsättningen delas posten ut fem dagar i veckan. Breven har en enhetlig postavgift och hembärningsservicen för åldringar och rörelsehämmade tryggas i lag, konstaterar Lindén.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lagförslaget ändrar inte på postlådornas placering och utdelningen i lägenheternas postluckor i höghus blir kvar. Postens verksamhetsställen bör ligga på rimligt avstånd.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;- I fortsättningen kan postens verksamhetsställe också vara rörligt, så att servicen kommer närmare kunden. Dessutom är målsättningen i lagen att verksamhetsställena placeras där kunderna också annars uträttar ärenden, säger Lindén.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lindén påminner att för postverksamheten innebär det ökande bruket av elektronisk kommunikation och den minskande mängden papperspost en mer betydande förändring än lagförslaget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;- För den traditionella postverksamheten innebär det här utmaningar och nya möjligheter. Därför måste det företag som delar ut post i sista hand få understöd genom offentliga medel och av andra postföretag om det ekonomiskt blir oskäligt tungt att erbjuda de samhällsomfattande tjänsterna. Det här har också beaktats i lagförslaget, konstaterar Lindén.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;specialmedarbetare Anna Anttinen, tfn 09 160 28324&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 21 Oct 2010 18:07:20 +0200</pubDate></item><item><title>Regeringen föreslår en reform av postlagen</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1204066</link><description>&lt;h1&gt;Regeringen föreslår en reform av postlagen&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        21.10.2010 17.32
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1203454&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Förnyandet av postlagstiftningen går vidare. Regeringen godkände den 21 oktober innehållet i ett förslag till postlag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med den nya postlagen verkställs de ändringar i den inhemska lagstiftningen som behövs på grund av att Europeiska unionens postdirektiv har förnyats. Dessutom förnyas lagstiftningen så att den motsvarar ändringarna i verksamhetsmiljön.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det centrala i direktivet och i propositionen till postlag är att de grundläggande posttjänsterna tryggas riksomfattande såväl på landsbygden som i städerna. Post delas också i fortsättningen ut fem dagar i veckan. Skyldigheten till utdelning fem dagar i veckan gäller det postföretag som ålagts att tillhandahålla den samhällsomfattande tjänsten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I postlagen definieras den samhällsomfattande tjänsten, alltså den service som till skäligt pris bör stå till förfogande överallt i landet, samt nivån på servicen. Till den samhällsomfattande tjänsten hör i praktiken alla de tjänster konsumenterna anlitar mot kontant betalning. Företagstjänster som baseras på avtal hör inte till den samhällsomfattande tjänsten. Förutom på den samhällsomfattande tjänsten tillämpas postlagen också på annan förmedling av brev. Lagen gäller inte distribution av tidningar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Miniminivån för den samhällsomfattande tjänsten är ett standardbrev, som bör levereras andra dagen efter avsändandet. Standardbrevavsändelsen bör också i fortsättningen ha samma pris överallt i landet. Också andra försändelser kan erbjudas som samhällsomfattande tjänst, så som ett snabbare brev.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Undantagen från utdelning fem dagar i veckan förblir på den nuvarande låga nivån. Undantag kan göras endast i svårtillgängliga skärgårds- och ödemarksområden och gälla högst 300 hushåll.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För personer som fyllt 75 år och för rörelsehämmade tryggar lagen postutdelning närmare hemmet än för andra. Inget förändras beträffande placeringen av postlådor och utdelningen i bostadslägenheternas postluckor i våningshusen fortsätter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt lagförslaget ska postens verksamhetsställen placeras så, att kunderna kan uträtta sina ärenden på ett rimligt avstånd från sin bostad. Utgångspunkten är att verksamhetsställena ligger där kunderna också annars uträttar ärenden. Verksamhetsstället kan också vara rörligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Postdirektivet förutsätter att det inte får finnas hinder för företag att etablera sig i postbranschen. I enlighet med direktivet sänks i den nya lagen tröskeln för etablering, genom att de krav som ställs på en ny aktör blir lättare och genom att man förbättrar konkurrentens möjligheter att utnyttja t.ex. Itellas adressregister.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Avsikten är att tjänsterna så länge som möjligt ska kunna upprätthållas i sin nuvarande form med inkomsterna från postverksamheten. I lagen bereder man sig emellertid på en situation då inkomsten inte längre räcker till för finansieringen. I sista hand kan en oskälig kostnadsbörda från den samhällsomfattande tjänsten täckas med statliga medel. Om en sådan ersättning behövs har de andra postföretagen skyldighet att delta i finansieringen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;kommunikationsrådet Asta Virtaniemi, tfn 09 160 28626 eller 040 519 6762&lt;br /&gt;kommunikationsrådet Elina Normo, tfn 09 160 28463 eller 040 765 7887&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 21 Oct 2010 17:32:38 +0200</pubDate></item><item><title>Ny körkortslag strävar till tryggare trafik</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1203884</link><description>&lt;h1&gt;Ny körkortslag strävar till tryggare trafik&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        21.10.2010 15.22
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1203410&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Regeringens proposition till körkortslag samlar de nuvarande bestämmelserna om körkort till en lag, som omfattar bestämmelser om allt från förarundervisning till förlust av körkort. Den nya lagen ändrar till exempel giltighetstiderna för körkorten, körkortsklasserna och förarundervisningen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen beslutade om att överlämna lagpropositionen till riksdagen den 21 oktober 2010. Avsikten är att körkortslagen träder i kraft i januari 2013. En del av bestämmelserna, så som bestämmelserna om tillstånd för bilskola och förarundervisning för moped, föreslås träda i kraft redan den 1 juni 2011.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Reformen av körkortslagstiftningen baserar sig till en del på EU:s körkortsdirektiv, enligt vilket alla körkort av den nuvarande modellen bör bytas ut till nya före utgången av år 2033. Direktivet har målsättningen att förbättra trafiksäkerheten och skapa en enhetlig praxis för körkorten på EU-området.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;Mopedkortet blir mer krävande&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I och med den nya lagen blir giltighetstiden för körkorten kortare. Körkorten för personbilar, motorcyklar och mopeder samt traktorer föreslås vara i kraft 15 år åt gången. Körkorten för lastbilar och bussar föreslås vara i kraft i fem år. Det fotografi som godkänns för körkortet får inte vara äldre än 15 år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Körkortet för den lättare fordonsklassen föreslås vara i kraft fem år åt gången tills innehavaren är omkring 70 år. Efter det förutsätter förnyande av kortet alltid läkarundersökning. Intervallet för förnyande av körkort för lastbil och buss förkortas till två år från nämnda ålder. Då en lastbils- eller bussförare fyllt 45 år ska läkarutlåtande alltid uppvisas då körkortet förnyas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det nuvarande mopedkortet av klass M ersätts av en ny körkortsklass AM, som omfattar mopeder och lätta fyrhjulingar, alltså mopedbilar och mopedfyrhjulingar. Körkort av klass AM kan fås vid 15 års ålder. Till kraven för körkort av klass AM föreslås att man lägger till förarundervisning för moped och ett hanteringsprov. För framförande av en lätt fyrhjuling föreslås egen undervisning och körprov i trafiken.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Andra nya körkortsklasser är klass A2 för motorcykel, som motsvarar den nuvarande effektbegränsade A-klassen för nybörjare, och klass LT, till vilken hör trafiktraktorer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;Förändringar beträffande bilskoletillstånd och förarundervisning&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I fortsättningen är tillstånden att hålla bilskola riksomfattande och i kraft tillsvidare. Tillstånden beviljas för förarundervisning endera för den lättare fordonsgruppen eller för tunga fordon, eller för vardera. Undantaget är mopedundervisning, som med ett så kallat mopedundervisningstillstånd kan erbjudas med lättare krav än för ett vanligt bilskoletillstånd.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den lägsta åldern då förarundervisning får inledas sänks från 17,5 år till 17 år och giltigheten för det kortfristiga körkortet efter examen förkortas till ett år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Mängden grundläggande körundervisning med sikte på körkort för personbil föreslås bli utökad. Också självständig praktik läggs till då man fått ett kortfristigt körkort. Mer än tidigare betonas i undervisningen förarens ansvar för att trafiken är säker och miljökraven ska ägnas mer uppmärksamhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Förarundervisning med undervisningstillstånd kan i fortsättningen ges också av personer utanför familjen. I undervisningsprogrammet införs också samarbete med bilskolan så, att innan undervisningen inleds deltar eleven och läraren som har undervisningstillståndet i bilskolans undervisning. Man ska följa upp hur inlärningen framskrider med hjälp av ett uppföljningsbesök i bilskolan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Reformen höjer priserna för bilskoleundervisningen med ungefär 250 euro och för undervisning med undervisningstillstånd med ungefär 300-400 euro.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Systemet med körförbud föreslås bli effektivare genom att man lägger till nya förseelser som leder till att körförbud övervägs. I fortsättningen ska man då körförbud övervägs beakta till exempel försumlighet att använda skyddsutrustning. Ändringar föreslås också beträffande varningsförfarandet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I samband med körkortsreformen specificeras också lagarna om yrkeskompetens för yrkesmässiga transporter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;trafikrådet Anneli Tanttu, tfn 09 160 28568, 0400 438 543&lt;br /&gt;regeringsrådet Eija Maunu, tfn 09 160 28 571, 040 716 4140&lt;br /&gt;regeringsrådet Anna-Liisa Tarvainen, tfn 09 160 28629, 0400 665 395&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;&lt;/br&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;
&lt;span class="navigo-attachment"&gt;   &lt;a       href="/c/document_library/get_file?folderId=913424&amp;amp;name=DLFE-11150.pdf&amp;amp;title=Regeringens proposition &amp;auml;ndring av f&amp;ouml;rarexamensverksamhet 21102010" &gt;Regeringens proposition ändring av förarexamensverksamhet 21102010   &lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="navigo-attachment"&gt;   &lt;a       href="/c/document_library/get_file?folderId=913424&amp;amp;name=DLFE-11151.pdf&amp;amp;title=Regeringens proposition k&amp;ouml;rkortslag 21102010" &gt;Regeringens proposition körkortslag 21102010   &lt;/a&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 21 Oct 2010 15:22:17 +0200</pubDate></item><item><title>Regeringen föreslår ändringar i lotsningslagen</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1203778</link><description>&lt;h1&gt;Regeringen föreslår ändringar i lotsningslagen&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        21.10.2010 14.29
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1203500&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de bestämmelser som gäller ersättning av skada som förorsakats vid lotsning flyttas över från skadeståndslagen till lotsningslagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Genom lagändringen blir ett bolag som bedriver lotsning begränsat ersättningsskyldigt då en skada är avsiktlig eller har förorsakats av grov ovarsamhet. Lotsningsbolagets skadeersättningsansvar föreslås vara högst 100 000 euro per olyckshändelse.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med propositionen utvidgas inte lotsens eget ersättningsansvar, som fortfarande bestäms enligt skadeståndslagen och sjölagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Samtidigt avlägsnas ur skadeståndslagen den specialbestämmelse som anger statens och kommunernas ansvar då det gäller skador förorsakade av lotsning. Ändringarna anknyter till bolagiseringen av Lotsverket, som enligt planerna genomförs från den 1 januari 2011.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Dessutom specificerar regeringens proposition de särfriheter från plikten att anlita lots som ges av Trafiksäkerhetsverket.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen beslutade om innehållet i propositionen torsdagen den 21 oktober. Republikens president har för avsikt att ge propositionen till riksdagen fredagen den 22 oktober. Avsikten är att lagarna träder i kraft 1.1.2011.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information:&lt;br /&gt;regeringsrådet Silja Ruokola, tfn 09 160 28367 eller 040 580 0894&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 21 Oct 2010 14:29:07 +0200</pubDate></item><item><title>Regeringen föreslår att de farledstjänster som staten behöver ska tryggas i lag</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1203738</link><description>&lt;h1&gt;Regeringen föreslår att de farledstjänster som staten behöver ska tryggas i lag&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        21.10.2010 14.21
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1203374&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en lag stiftas om tryggande av farledstjänsterna för åren 2011 och 2012. Med lagen kompletteras omorganiseringen av funktionerna i sjöfartsbranschen. Syftet med propositionen är att säkra att marknaden för farledstjänster öppnas balanserat. Propositionen tryggar tillgången på statliga farledstjänster överallt i Finland och inom den arrenderade delen av Saima kanal.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen beslutade om innehållet i en lagproposition i frågan den 21 oktober. Republikens president har för avsikt att överlämna propositionen till riksdagen på fredagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Trafikverket under en övergångsperiod på två år kan ålägga Meritaito Ab att tillhandahålla sjömätnings- och farledstjänster samt tjänster för drift och underhåll av kanaler. I förslaget fastställs också grunderna för hur man ska bestämma de ersättningar som betalas till bolaget.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det av staten helt ägda aktiebolaget Meritaito Ab inledde sin verksamhet i början av detta år. Under 2010 har Meritaito Ab producerat farleds- och sjömätningstjänster som upphandlats som upphandling hos anknutna enheter enligt upphandlingslagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen anser i sitt förslag att ett stegvis öppnande av konkurrensen under en övergångsperiod gör det möjligt för den helhet av tjänster inom farledshållningen som beställs av staten att utvecklas till en fungerande och konkurrensutsatt marknad. De aktörer som är etablerade på marknaden och de som vill etablera sig kan sålunda utveckla utbudet av och innehållet i sina tjänster och beställarmyndigheten kan utveckla upphandlingsförfarandet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;regeringsrådet Pekka Kouhia, tfn 09 160 28612 eller 040 771 8522&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 21 Oct 2010 14:21:06 +0200</pubDate></item><item><title>Hur kan vi förbättra trafiksäkerheten?</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1202670</link><description>&lt;h1&gt;Hur kan vi förbättra trafiksäkerheten?&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        19.10.2010 13.40
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1202627&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Det yttersta målet för trafiksäkerhetsarbetet är en nollvision, alltså inga förödande olyckor. Är det möjligt att nå målet och hur kan det göras? Är det möjligt att förbättra trafiksäkerheten genom att öka mängden regler och straff? Vem har ansvaret för säkerheten för dem som rör sig i vägtrafiken?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kommunikationsministeriet har öppnat en diskussion som är öppen för alla på statsförvaltningens diskussionsforum Dinåsikt.fi / Otakantaa.fi. I diskussionen hoppas vi på tankar om situationen för Finlands trafiksäkerhet och om hur trafiksäkerheten kan förbättras.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Trafiksäkerheten har blivit bättre, men långsamt. Enligt en rapport publicerad av kommunikationsministeriet har antalet förolyckade i vägtrafiken minskat, men antalet skadade i olyckorna har stampat på stället - i tätorterna har det till och med ökat något.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I statistikens ljus är utvecklingen inom trafiksäkerheten oroväckande särskilt beträffande ungdomarna. Av dem som förolyckas och skadas i vägtrafiken är i medeltal var tredje en ung person.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De vanligaste orsakerna till trafikolyckor är överhastighet och att föraren kör under inverkan av rusmedel.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Medborgarna kan framföra sin syn på och sin åsikt om situationen i Finlands trafiksäkerhet nu och i framtiden på forumet Din åsikt, på adressen www.dinasikt.fi fram till den 31.10.2010.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det material som samlats in under diskussionen kommer att utnyttjas då nästa trafiksäkerhetsplan sammanställs. Trafiksäkerhetsdelegationen publicerar en plan för åren 2011-2014 i början av nästa år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information:&lt;br /&gt;konsultativa tjänstemannen Merja Nikkinen, tfn 09 160 28555&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.lvm.fi/web/fi/julkaisu/view/1189778"&gt;Bakgrundsrapport till trafiksäkerhetsplanen (på finska): Liikenneturvallisuussuunnitelman 2011–2014 taustaraportti (LVM:n julkaisuja 35/2010)&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.lvm.fi/web/sv/pressmeddelande/view/1189848"&gt;Pressmeddelande 23.9.2010: Ännu långt kvar till målen för trafiksäkerheten&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.otakantaa.fi/index.cfm?l=_se"&gt;Otakantaa.fi&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Tue, 19 Oct 2010 13:40:02 +0200</pubDate></item><item><title>Regeringen föreslår ändringar i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1201414</link><description>&lt;h1&gt;Regeringen föreslår ändringar i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        14.10.2010 15.03
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1201367&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Regeringen föreslår en ändring av lagen om tillsyn över fartygssäkerheten. Systemet för inspektion av utländska fartyg föreslås bli ändrat så, att inspektionerna i första hand riktar sig på fartyg som är förbundna med en stor säkerhetsrisk.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Inspektionssystemet ska också göras effektivare och fartyg som upprepade gånger bryter mot reglerna ska i sista hand bestående kunna hindras att gå i hamn i EU och i länder som undertecknat samförståndsavtalet från Paris. De som drar nytta av det nya inspektionssystemet är de bolag som har sett till att deras fartyg uppfyller de internationella ålägganden som ställs på dem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Målsättningen är att minska trafikeringen med fartyg i dåligt skick på EU:s vatten. På så sätt minskar den risk fartygen förorsakar både trafiken till sjöss och havsmiljön.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med propositionen verkställs direktivet om hamnstatskontroll av fartyg. Direktivet är en del av Europeiska unionens så kallade tredje sjösäkerhetspaket.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen beslutade om innehållet i lagpropositionen torsdagen den 14 oktober. Avsikten är att lagen träder i kraft den 1 januari 2011.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;regeringsrådet Anna Sotaniemi, tfn 09 160 28491 och 040 572 0166&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 14 Oct 2010 15:03:44 +0200</pubDate></item><item><title>KM och kanslichef Pursiainen fick europeiskt pris för intelligent trafik</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1200934</link><description>&lt;h1&gt;KM och kanslichef Pursiainen fick europeiskt pris för intelligent trafik&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        13.10.2010 13.16
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1200899&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Kommunikationsministeriet och dess kanslichef Harri Pursiainen har tilldelats årets eSafety Forum-pris för intelligent trafik.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I motiveringen till att priset tillfaller Harri Pursiainen nämns att han som utredningsman sammanställt världens första nationella strategi för intelligenta transportsystem. Också Finlands och KM:s aktiva satsning på att utveckla intelligenta transportsystem och på myndighetssamarbete är en orsak till att priset tillfaller honom.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Statsrådet fattade i april ett principbeslut om en strategi för intelligenta transportsystem. En bakgrund till priset är att man då lyfte fram ett nytt trafikpolitiskt tänkesätt, genom vilket intelligent trafik kommer att ligga i centrum för trafikpolitiken. Finland har också aktivt utvecklat intelligenta transportsystem, som till exempel eCall-systemet för automatiska nödsamtal.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kommunikationsministeriet och kanslichef Harri Pursiainen tilldelades priset vid vägtrafikens eSafety Forum i Bryssel den 13 oktober.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;- De intelligenta transportsystemens betydelse i den europeiska transportpolitiken kommer starkt att betonas under de närmaste åren. Det är glädjande och uppmuntrande att Finland belönas för sitt arbete som siktar på framtiden, konstaterar kommunikationsministeriets kanslichef Harri Pursiainen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tävlingens andra serie, teknikserien, vanns i år av bilnavigeringssystemet Tom Tom.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Priserna delades nu ut för fjärde gången. Tidigare har politikserien vunnits av bl.a. Tysklands trafikministerium och Sveriges Vägförvaltning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;eSafety Forum arrangeras av ERTICO, som är ett samarbetsorgan för privata och offentliga aktörer inom intelligent trafik. Det har grundats av Europeiska kommissionen, medlemsländernas trafikministerier och de europeiska företagen i branschen. ERTICO:s uppgift är att verka som länk mellan branschens industri, infrastrukturoperatörerna, transportanvändarna och de nationella koordinerarna av intelligenta transportsystem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;trafikrådet Seppo Öörni, tfn 09 160 28545, 040 577 1179&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Wed, 13 Oct 2010 13:16:03 +0200</pubDate></item><item><title>KM och telebolagen nådde enighet om prissättningen av bredband</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1200627</link><description>&lt;h1&gt;KM och telebolagen nådde enighet om prissättningen av bredband&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        12.10.2010 16.10
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1200451&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Kommunikationsministeriet och telebolagen har nått enighet om prissättningen av de bredbandsförbindelser som i glesbygdsområden erbjuds som samhällsomfattande tjänst. Telebolagen har meddelat att de själva går in för att reglera sina priser.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Bredbandsförbindelsen på en megabit blev från början av juli en samhällsomfattande tjänst, som bör vara tillgänglig för alla till ett skäligt pris.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De mest betydande telebolagen förbinder sig till en månadsavgift på högst 30-40 euro för huvuddelen av de samhällsomfattande förbindelserna på en megabit, också i glesbygdsområden. Öppningspriset för förbindelsen är högst 200-1000 euro. Förbindelserna byggs i första hand med trådlös teknik.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Samtidigt hoppas telebolagen att ministeriet inte för vidare det lagförslag om prisreglering som är under beredning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kommunikationsminister Suvi Lindén anser att telebolagens åtgärder i prissättningsfrågan går i rätt riktning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;- De mest betydande företagen som erbjuder den samhällsomfattande tjänsten är nu redo att med självreglering lösa prissättningsfrågan på ett sätt som är förnuftigt för både konsumenterna och dem själva. Sålunda finns det inget behov av prisreglering för närvarande, konstaterar Lindén.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lindén betonar att man följer med läget och gör en ny bedömning av det i början av nästa år. Kommunikationsverket övervakar fortsättningsvis prissättningen och informerar aktivt om innehållet i den samhällsomfattande tjänsten och om vars och ens rätt att få en förbindelse till skäligt pris. Medborgarna kan anföra klagomål till Kommunikationsverket ifall bredbandstjänst på en megabit inte finns att få till skäligt pris.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Finland tog den 1 juli 2010 som första land i världen i bruk bredbandet som samhällsomfattande tjänst. Hastigheten för den samhällsomfattande tjänsten fastslogs till 1 megabit per sekund.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kommunikationsministeriet blev tvunget att ingripa i telebolagens prissättning av bredbandet, när det framgick att verkställandet av lagen medför klara problem för medborgarna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För att garantera ett skäligt pris överallt i Finland är ministeriet redo att föreslå prisreglering.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;specialmedarbetare Anna Anttinen, tfn 09 160 28324&lt;br /&gt;avdelningschef Juhapekka Ristola, tfn 0400 788 530&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Tue, 12 Oct 2010 16:10:01 +0200</pubDate></item><item><title>Tjänsten som Kommunikationsverkets generaldirektör fick 21 sökande</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1200583</link><description>&lt;h1&gt;Tjänsten som Kommunikationsverkets generaldirektör fick 21 sökande&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        12.10.2010 15.03
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1199666&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Kommunikationsministeriet har mottagit 21 ansökningar till tjänsten som generaldirektör för Kommunikationsverket. Ansökningstiden till tjänsten gick ut den 8 oktober 2010.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De sökande är:&lt;/p&gt;&lt;p&gt;biträdande direktör Martin Andersson, Kommunikationsverket&lt;br /&gt;industrirådet Antti Joensuu, arbets- och näringsministeriet&lt;br /&gt;konsultativa tjänstemannen Mikael Kiviniemi, finansministeriet&lt;br /&gt;forskningsdirektör Tatu Koljonen, VTT&lt;br /&gt;konsultativa tjänstemannen Maarit Laakso-Eräkallio, inrikesministeriet&lt;br /&gt;direktör Timo Lehtimäki, Kommunikationsverket&lt;br /&gt;överdirektör Eero Mantere, Patent- och registerstyrelsen&lt;br /&gt;konsultativa tjänstemannen Mika Mäkilä, kommunikationsministeriet&lt;br /&gt;regeringsrådet Mikael Nyberg, kommunikationsministeriet&lt;br /&gt;kommunikationsrådet Kari Ojala, kommunikationsministeriet&lt;br /&gt;teknologispecialist Veli-Pekka Ollikainen, TEKES&lt;br /&gt;tf programdirektör Olli Pitkänen, Forskningsinstitutet för informationsteknologi HIIT&lt;br /&gt;direktör Petri Pöyhönen, Nokia Siemens Networks&lt;br /&gt;överlärare Ville Saarikoski, yrkeshögskolan Laurea&lt;br /&gt;överdirektör Asta Sihvonen-Punkka, Energimarknadsverket&lt;br /&gt;filosofie doktor Göran Schultz&lt;br /&gt;direktör Martti Virtanen, Konkurrensverket&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fyra sökande vill inte ha sitt namn i offentligheten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tjänsten som Kommunikationsverkets generaldirektör är tidsbegränsad. Tjänsteperioden är fem år. Kommunikationsverkets tidigare generaldirektör Rauni Hagman har övergått till tjänsten som generaldirektör för Patent- och registerstyrelsen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;kanslichef Harri Pursiainen, tfn 09 160 28389 eller 0500 787 742&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Tue, 12 Oct 2010 15:03:29 +0200</pubDate></item><item><title>Företagen klarade recessionen väl beträffande sina logistikfunktioner</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1199423</link><description>&lt;h1&gt;Företagen klarade recessionen väl beträffande sina logistikfunktioner&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        07.10.2010 17.16
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1199064&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;De finska företagens logistikkostnader under 2009 utgjorde i genomsnitt 11,9 procent av omsättningen. Under 2008 var den motsvarande andelen 14,2 procent. Ändringen förklaras av att i synnerhet transportkostnadernas andel har sjunkit märkbart. I internationella jämförelser ligger Finlands konkurrenskraft och logistiska funktionsduglighet fortfarande på en mycket god nivå.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De här resultaten framgår ur Logistikutredning 2010, publicerad av kommunikationsministeriet. Det är i ordningen den sjätte logistikutredningen som KM låtit göra. För över 90 procent av de stora och medelstora företagen har logistiken en stor betydelse för lönsamheten och nivån på kundservicen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I detta års undersökning ligger tyngdpunkterna på logistikkostnaderna i industrin och handeln, nyckeltalen, utkontraktering av logistiken samt betydelsen av företagets lokalisering för verksamheten. Omkring 1800 svar gavs på enkäten. Inom sitt område är logistikutredningen den mest heltäckande i hela världen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kostnadsnivån för logistiken har börjat sjunka i synnerhet i stora företag och mikroföretag. Däremot verkar logistikkostnaderna i små och medelstora företag ha stigit en aning från nivån vid senaste jämförelseår 2008. I synnerhet i de små företagen har kostnaderna för det lagerbundna kapitalet stigit.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Nyckeltalen för de logistiska processernas effektivitet är fortfarande rätt goda och personalens logistiska kunnande motsvarar väl företagens behov. De hot företagen ser för kommande år är stigande kostnader, hårdare konkurrens och sämre tillgång på kunnig personal. De som svarade 2008 ansåg att det största hotet var en svagare efterfrågan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Också utkontraktering av logistiktjänsterna blir fortfarande vanligare; i synnerhet utkontraktering av dataadministrationen för logistiken.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Företagen har blivit nöjdare med hur logistiken fungerar på den ort där de är belägna. Man upplever att skillnaderna i verksamhetsförutsättningarna mellan södra och det övriga Finland har ökat. Mest nöjda med de logistiska förutsättningarna var företagen i Nyland, Päijänne-Tavastland, Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Egentliga Finland och Birkaland. Minst nöjda var företagen i Lappland, Södra Savolax, Kajanaland och Norra Karelen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Resultaten stöder uppfattningen att företagen inte uppfattar logistiken endast som en funktion som förorsakar kostnader. Logistiken är också en central faktor för företagets kundservice, lönsamhet och konkurrenskraft.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Logistikutredningen 2010, som gjorts av logistikforskargruppen på handelshögskolan vid Åbo universitet, finns i sin helhet på kommunikationsministeriets webbplats www.lvm.fi.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;trafikrådet Lassi Hilska, tfn 09 160 28497, 040 543 6573&lt;br /&gt;överingenjör Jari Gröhn, tfn 09 160 28501, 040 581 6787&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.lvm.fi/web/fi/julkaisu/view/1199036"&gt;Publikation: Logistiikkaselvitys 2010 (Logistikutredning 2010, på finska), KMs publikationer 36 / 2010&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 7 Oct 2010 17:16:41 +0200</pubDate></item><item><title>Televisionsavgiften höjs med sex procent</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1199368</link><description>&lt;h1&gt;Televisionsavgiften höjs med sex procent&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        07.10.2010 15.11
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1199236&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att höja televisionsavgiften med sex procent från början av 2011. Höjningen baserar sig på ett förslag från Rundradions förvaltningsråd.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den nya avgiften för hela året är 244,90 euro. Höjningen från den nuvarande årsavgiften är 13,85 euro.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Televisionsavgiften kan betalas för en, tre, sex eller tolv månader åt gången.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Avgifterna är:&lt;br /&gt;för en månad 21,15 euro&lt;br /&gt;för tre månader 62,35 euro&lt;br /&gt;för sex månader 123,25 euro&lt;br /&gt;för tolv månader 244,90 euro&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Senast höjdes televisionsavgiften i början av 2010.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information:&lt;br /&gt;kommunikationsrådet Elina Normo, tfn 09 160 28463 eller 040 765 7887&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 7 Oct 2010 15:11:44 +0200</pubDate></item><item><title>Utsläppen från trafiken har minskat under de två senaste åren</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1199284</link><description>&lt;h1&gt;Utsläppen från trafiken har minskat under de två senaste åren&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        07.10.2010 14.38
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1198948&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Mängderna utsläpp från trafiken har sjunkit. Det som inverkat på utsläppsmängderna är i första hand en minskning av trafiken under 2008, reformen av bilbeskattningen och förpliktelsen att distribuera biobränslen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt den första uppföljningsrapporten för kommunikationsministeriets klimatpolitiska program (ILPO) började utsläppen av koldioxid (CO2) från trafiken sjunka år 2008 i och med den ekonomiska recessionen. Utsläppsminskningen under 2008 var cirka fyra procent och under 2009 cirka tre procent.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utsläppen av växthusgaser från trafiken har traditionellt varit tätt förbundna med den ekonomiska utvecklingen. Sambandet minskar, om än långsamt, eftersom det tar åratal för fordonsparken att förnyas och nya tekniska lösningar med låga utsläpp, så som elbilar, fortfarande är i utvecklingsskedet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller att minska trafikens klimatpåverkan har biobränslen gett snabbare lindring än den tekniska utvecklingen. Den ökade användningen av biobränslen sänkte under 2008 utsläppen med uppskattningsvis 0,21 miljoner ton och under 2009 med uppskattningsvis 0,38 miljoner ton. Den ökade trafiken efter recessionen slukade emellertid hela den nytta man fått av biobränslena.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt;Förnyande av personbilsparken har betydande inverkan&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utsläppen av växthusgaser i vägtrafiken kommer till cirka 60 procent från personbilarna. Ett förnyande av personbilsparken inverkar alltså betydligt på utsläppsmängderna från trafiken.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt statistik från Trafiksäkerhetsverket har koldioxidutsläppen för de nya personbilar som sålts i Finland minskat med i medeltal cirka 13 procent under perioden 2007-2009. Med beaktande av de nya bilarnas trafikarbete innebär det här en utsläppsminskning på cirka 87 000 ton under åren 2008 och 2009. Bakom den sjunkande trenden ligger den reform av bilbeskattningen som genomfördes 2007, då bilskatteprocenten för nya personbilar graderades i enlighet med bilarnas specifika förbrukning och specifika utsläpp (CO2/km).&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Utsläppen från personbilarna väntas fortsätta minska, men målen ligger ännu långt borta. Förutsättningen för att målen i ILPO-programmet ska nås är att bilparken förnyas med sju procent per år, vilket innebär att cirka 150 000 nya bilar borde säljas varje år. På grund av den ekonomiska recessionen såldes emellertid endast omkring 90 000 nya personbilar under 2009.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Målet för ministeriets klimatpolitiska program är att koldioxidutsläppen från trafiken skärs ner med 2,8 miljoner ton från den uppskattade utsläppsnivån 2020. Då programmet startade år 2008 var koldioxidutsläppen från den inhemska vägtrafiken kring 13,6 miljoner ton, vilket motsvarade cirka 20 procent av Finlands totala utsläpp.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt programmet ska man år 2012 granska om utvecklingen går i riktning mot målet och besluta om eventuella ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I sitt klimatpolitiska åtgärdsprogram har ministeriet dragit upp linjerna för vilka åtgärder som behövs på förvaltningsområdet för att minska koldioxidutsläppen från trafiken, specificerat ansvarsområdena och uppskattat vad åtgärderna kostar. Med hjälp av programmet förbereder man sig också på att upprätthålla servicenivån i trafiken oberoende av om extrema väderförhållanden blir vanligare. De eventuella fördelar som en klimatförändring för med sig ska man utnyttja.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Klimatpolitiskt program för kommunikationsministeriets förvaltningsområde 2009-2020, uppföljning 2010 finns i sin helhet att läsa på ministeriets webbplats på adressen www.lvm.fi.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information:&lt;br /&gt;överinspektör Saara Jääskeläinen, tfn 09 169 28560, 0400 153 745&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.lvm.fi/web/fi/julkaisu/view/1198918"&gt;Publikation: Liikenne- ja viestintäministeriön ilmastopoliittisen ohjelman (ILPO) seurantaraportti (Uppföljningsrapport för kommunikationsministeriets klimatpolitiska program ILPO), Publikationer 28/2010 (på finska)&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 7 Oct 2010 14:38:26 +0200</pubDate></item><item><title>Nya programkoncessioner för televisionsverksamhet har fördelats</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1194571</link><description>&lt;h1&gt;Nya programkoncessioner för televisionsverksamhet har fördelats&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        30.09.2010 15.19
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1194406&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Regeringen har beslutat om vilka bolag som tilldelas de fyra nya programkoncessionerna för televisionsverksamhet i kanalknippena B, C och E. Programkoncessionerna är i kraft till slutet av år 2016. Regeringen beslutade i ärendet den 30 september.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;URHOtv Oy tilldelades koncession för sport-tv i kanalknippe B, som kan ses i hela landet. Hittills har URHOtv distribuerats i kabelnätet och på webben, men i och med beslutet flyttar sändningarna permanent över till antennätet. Kanalens sändningsområde får den bästa täckningen av de avgiftsbelagda kanalerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;MTV Oy beviljades en koncession i C-knippet för att sända avgiftsbelagda CANAL+ Sport2. Beslutet möjliggör att kanalen också i fortsättningen kan ses i sin nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I E-knippet beviljades två koncessioner, som tilldelades SBS Finland Oy och Sanoma Television Oy.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;SBS Finlands The Voice TV är en gratiskanal som koncentrerar sig på musikunderhållning. Sanoma Television startar en ny avgiftsbelagd temakanal med namnet Nelonen Maailma.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Samtidigt ändrades koncessionen för Family Channel Oy:s SuomiTV så att kanalen kommer att ses i hela landet. Ändringen beror på att SuomiTV flyttar över från kanalknippe E till kanalknippe A. Överflyttningen inverkar inte på den nuvarande mottagningen av sändningarna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;kommunikationsrådet Asta Virtaniemi, tfn 09 160 28626 eller 040 519 6762&lt;br /&gt;kommunikationsrådet Elina Normo, tfn 09 160 28463 eller 040 765 7887&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 30 Sep 2010 15:19:15 +0200</pubDate></item><item><title>Vehviläinen avvisar planer på att sänka hastigheterna på vägarna</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1191563</link><description>&lt;h1&gt;Vehviläinen avvisar planer på att sänka hastigheterna på vägarna&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        28.09.2010 15.30
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1191370&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Trafikminister Anu Vehviläinen avvisar tankarna på att sänka de allmänna hastighetsbegränsningarna och vid ministeriet pågår inga förberedelser för att sänka dem. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;"Målet för trafikpolitiken bör även i fortsättningen vara att bibehålla den nuvarande nivån på hastighetsbegränsningarna i det finska vägnätet. Trafikpolitiken ska säkra att vägnätet även i framtiden är i tillräckligt gott skick och så tryggt att vi kan hålla fast vid de nuvarande hastighetsbegränsningarna", fastställer trafikminister Anu Vehviläinen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information: &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Specialmedarbetare Kari Jääskeläinen, tfn 0440 581 030 &lt;br /&gt;Enhetschef Mikael Nyberg, tfn 040 837 8794 &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Tue, 28 Sep 2010 15:30:40 +0200</pubDate></item><item><title>Tilläggsmedel för iståndsättandet av farleden till Fredrikshamn</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1190115</link><description>&lt;h1&gt;Tilläggsmedel för iståndsättandet av farleden till Fredrikshamn&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        23.09.2010 15.33
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1190063&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;I regeringens proposition till fjärde tilläggsbudget föreslås en summa på 1,5 miljoner euro för förbättringar av farleden till Fredrikshamn. Regeringen fattade ett principbeslut i frågan den 23 september. Allt som allt uppgår kostnaderna för en grundläggande förbättring av farleden till Fredrikshamn till 19,8 miljoner euro.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med principbeslutet säkerställs att förbättringsarbetet kan fortgå utan avbrott. Om man väntar till senare med att fortsätta arbetet förorsakar det tilläggskostnader på uppskattningsvis 0,5 miljoner euro.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Byggnadsarbetet genomförs med så kallad efterhandsfinansiering. Fredrikshamns stad betalar kostnaderna för farleden som hör till staten och staten betalar summan tillbaka till staden i år och under nästa år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med den grundläggande förbättringen ska farledsdjupet till hamnen i Fredrikshamn ökas från 10 till 12 meter och farledens sträckning rätas ut. Genom åtgärderna både gör man det möjligt för större fartyg att gå in i hamn och ökar säkerheten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;br /&gt;regeringsrådet Mikael Nyberg, tfn 09 160 28474, 040 837 8794&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 23 Sep 2010 15:33:23 +0200</pubDate></item><item><title>Ännu långt kvar till målen för trafiksäkerheten</title><link>http://www.lvm.fi:80/web/sv/pressmeddelande/view/1189848</link><description>&lt;h1&gt;Ännu långt kvar till målen för trafiksäkerheten&lt;/h1&gt;
&lt;div&gt;
        23.09.2010 09.10
        &lt;span class="groupId" style="display:none"&gt;1189812&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;p&gt;&lt;p&gt;Trafiksäkerheten har blivit bättre, men för olyckor med personskador och för de unga visar statistiken en utveckling som inte går i rätt riktning. En arbetsgrupp inom delegationen för trafiksäkerhetsärenden publicerade den 23 september 2010 en bakgrundsrapport, som innehåller information om hur trafiksäkerheten utvecklas och en bedömning av vad som bör förbättras i trafiksäkerhetsarbetet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I bakgrundsrapporten granskas och jämförs hur trafiksäkerheten har utvecklats enligt åldersgrupper, typer av väganvändare och typer av olyckor. I rapporten ingår också analyser av olyckor som under de senaste åren inträffat i vägtrafiken och som lett till dödsfall och personskador. I rapporten har trafiksäkerheten granskats i femårsperioder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I långt perspektiv har trafiksäkerheten långsamt förbättrats. Antalet förolyckade i vägtrafiken har minskat. I början av 2000-talet omkom i medeltal 400 personer per år i vägtrafiken, medan motsvarande antal i slutet av perioden var 344. Av de olyckor i vägtrafiken som leder till dödsfall inträffar 70 procent på landsvägarna och 30 procent i tätorterna. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;I olyckor som lett till personskador har antalet skadade under de senaste tio åren förblivit på nästan samma nivå. I början av 2000-talet skadades i medeltal 8 591 personer per år i vägtrafiken och under den senaste femårsperioden i medeltal 8 516 personer. De olyckor som leder till personskador fördelar sig jämt mellan landsvägarna och tätorterna, men tätorternas andel växer långsamt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De mest typiska dödsolyckorna på landsvägarna är kollisioner med mötande trafik och olyckor där bilen slungats av vägen. De flesta personskadorna uppstår när bilen slungats av vägen, men ofta också vid kollisioner med mötande trafik och med trafik i samma körriktning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De olyckor som leder till dödsfall i tätorterna är sådana där fotgängare är inblandade, där bilen slungats av vägen eller olyckor där körriktningarna korsar varandra. En typisk tätortsolycka som leder till personskador sker i en korsning eller när bilen slungas av vägen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I statistikens ljus är trafiksäkerhetsutvecklingen oroande i synnerhet beträffande de unga. Av dem som förolyckats och skadats i vägtrafiken är i medeltal var tredje en ung person. Till ungdomarnas trafikbeteende hör risktagande: man kör berusad, man kör överhastighet och man använder inte säkerhetsbälten. Antalet personskador bland unga mopedförare har mer än fördubblats under de senaste tio åren.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Olyckskostnaderna för personskador i Finlands vägtrafik under perioden 1999-2008 var sammanlagt 31,7 miljarder euro. Under 2009 (förhandsuppgift från Statistikcentralen) var kostnaderna totalt 2,23 miljarder euro. De största utgiftsposterna bestod av vårdkostnader och kostnader för perioder av arbetsoförmögenhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ordförande för den arbetsgrupp som berett bakgrundsrapporten är trafikrådet Anneli Tanttu. I arbetsgruppen finns representanter för kommunikationsministeriet, polisstyrelsen, social- och hälsovårdsministeriet, miljöministeriet, Trafikskyddet, Trafikförsäkringscentralen, Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket (Trafi).&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Delegationen för trafiksäkerhetsärenden har för avsikt att publicera den egentliga trafiksäkerhetsplanen för åren 2011-2014 kring årsskiftet 2010-2011.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Säkerhet i vägtrafiken. En bakgrundsrapport till trafiksäkerhetsplanen för 2011-2014 (KM:s publikationer 35/2010) finns i sin helhet (på finska) på kommunikationsministeriets webbplats www.lvm.fi.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ytterligare information&lt;/p&gt;&lt;p&gt;överinspektör Merja Nikkinen, tfn 09 160 28555&lt;br /&gt;trafikrådet Anneli Tanttu, tfn 09 160 28568 (nås från och med 27.9)&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="valokuva_wrapper"&gt;
  &lt;div class="valokuva"&gt;
   
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;div class="filesAndLinks"&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Filer att ladda ner:&lt;/span&gt;
&lt;p&gt;

&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar om samma ämne:&lt;/span&gt;
&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.lvm.fi/web/fi/julkaisu/view/1189778"&gt;Tieliikenteen turvallisuus. Liikenneturvallisuussuunnitelman 2011–2014 taustaraportti (Julkaisuja 35/2010)&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;span&gt;Länkar till andra sidor:&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description><pubDate>Thu, 23 Sep 2010 09:10:50 +0200</pubDate></item></channel></rss>
