Kommunikationsministeriet 120 år - Trafikpolitik blev samhällspolitik

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 5.3.2012 18.04 | Publicerad på svenska 24.11.2015 kl. 10.28
Nyhet

Olika trafikmedel har utvecklats betydligt på 20 år, men den största förändringen har skett i förhållningssättet till trafiken. Enligt överdirektör Minna Kivimäki, avdelningschef för kommunikationsministeriets trafikpolitiska avdelning, förstår man allt bättre trafikens inverkan på det övriga samhället.

- Trafikpolitik bedrivs inte för trafikpolitikens skull utan den har fått andra funktioner. Trafikpolitikens kopplingar till olika områden inom samhällslivet, såsom markanvändning, samhällsstruktur, miljöfrågor, verksamhetsförutsättningar inom näringslivet och framgång inom olika områden har fått en central betydelse, säger Kivimäki.
- Därför har också behovet av samarbete över förvaltningsgränserna ökat betydligt och vi på kommunikationsministeriet anser att utvecklingen av samarbetet mellan olika ministerier är en akut fråga. Fram till de senaste åren har gränsstängslen mellan ministerierna varit rätt höga, fortsätter hon.

Helhetsinriktat tänkande

Tidigare såg man i första hand trafiken och dess ökning som en positiv utveckling och trafikpolitiken koncentrerades till att bygga upp och förbättra infrastrukturen. Under de senaste åren har problemen orsakade av trafiken, som till exempel rusningar, buller och säkerhetsutmaningar, fått allt mer uppmärksamhet.
- Trafikförbindelsernas utveckling har för sin del påverkat samhällsstrukturen. Människor har kunnat bosätta sig utspritt eftersom trafiken har fungerat bra. Därför har de trafikproblem som vi nu stött på rötterna djupt i samhällsstrukturen, bedömer Kivimäki.
2010-talets trafikpolitik gäller framför allt problemlösning och optimering av användningen av trafikens infrastruktur. Kivimäki anser att det är fråga om en tydlig förskjutning av tyngdpunkten.
En annan betydande förändring i trafikpolitiken är att man har börjat se trafiksystemet som en helhet i stället för enskilda trafikformer. Betoningen på helheten kan ses i de strukturella reformerna i trafikförvaltningen, såsom i grundandet av Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket Trafi för ett par år sedan.
I det globala näringslivet har trafiken en stor betydelse för Finland på grund av landets avsides läge och långa avstånd. Ett av de trafikpolitiska målen kommer också i fortsättningen att vara att stöda konkurrenskraften.

Trafikproblemen polariseras

- Tidigare har fokus i trafiken legat på producenternas behov, men nu betonas kunderna och deras behov. Det kundcentrerade tankesättet förstärks vartefter, och detta medför sina utmaningar för trafikförvaltningen, berättar Kivimäki.
Trafiktjänsterna producerade av staten har bolagiserats och till och med privatiserats, vilket påverkar behovet reglering och ministeriets roll. Landets interna trafikproblem polariseras på grund av befolkningens allt mera ojämna fördelning.
- I tillväxtcentrumen råder trängsel medan allt fler flyttar från de glesbebyggda områdena. Vi är tvungna att lösa olika problem med varierande metoder, säger överdirektören.
I fortsättningen måste också trafiksidan anpassa sig till statens strängare penninghantering. Enligt Kivimäki kommer trafikpolitikens effektivitet att bli allt viktigare på grund av de knappa resurserna.
- Finansieringsfrågan kommer med säkerhet att synas i den trafikpolitiska redogörelsen, säger hon.


Faktaruta: Redogörelsen drar upp linjerna till år 2030

* I den trafikpolitiska redogörelsen som nu bereds definieras trafikpolitikens riktlinjer och åtgärdsprogram till slutet av 2022 samt en trafikpolitisk vision och strategiska avsikter fram till 2030.
* Kommunikationsministeriet har berett redogörelsen i samarbete med övriga ministerier och ämbetsverk inom olika förvaltningsområden.
* I redogörelsen granskas trafikpolitiska frågor i enlighet med regeringsprogrammet i synnerhet med beaktande av förutsättningarna för markanvändning, boende, servicestrukturer, hållbar utveckling samt närings- och regionutveckling.

Texten är skriven av Hasse Härkönen.