Ministeriet publicerade en utredning om behovet av stöd för bredband

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 13.3.2024 10.00 | Publicerad på svenska 14.3.2024 kl. 16.00
Pressmeddelande
Kommunikationsminister Lulu Ranne. (Bild: Fanni Uusitalo, valtioneuvoston kanslia/LVM)

Kommunikationsministeriet publicerade den 13.3.2024 en utredning om behovet av bredbandsstöd i framtiden. I utredningen bedöms de tidigare stödprogrammen för bredband, nuläget på marknaden och det eventuella behovet av ett nytt stödprogram.

Kommunikationsnäten byggs i Finland på marknadsvillkor, med undantag av i de allra glesast befolkade områdena. Enligt utredningen kunde ett nytt stödprogram främja digitaliseringen, förbättra den regionala jämlikheten och öka kommunernas livskraft. 

Utöver detta stödprogram stöds utbyggnaden av bredband genom EU:s landsbygdsfond. I regeringsprogrammet konstateras att regeringen bedömer behovet av ett fortsatt genomförande av stödprogrammet för bredband för byggande av fasta förbindelser i områden där de inte byggs på marknadsvillkor. 

– Fungerande förbindelser överallt i Finland är en förutsättning för en smidig och trygg vardag. Vi tar utredningen på allvar och söker lösningar som gör det möjligt att stärka näten i glesbygden. Nästa steg är att behandla utredningen i ministerarbetsgruppen för samhällsförnyelse, säger kommunikationsminister Lulu Ranne.

I Finlands digitala kompass är målet att finländska hushåll och företag ska ha tillgång till datakommunikation på en gigabit och att 5G-nätet ska omfatta hela befolkningen 2030. Målet för den digitala kompassen är förenligt med EU:s mål om en gigabitförbindelse för alla och 5G-täckning för alla bebodda områden före 2030.

Finansiering också från landsbygdsfonden

Kommunikationsministeriet har sedan 2010 genomfört stödprogram för att främja snabba bredbandsförbindelser. Det senaste stödprogrammet upphörde vid utgången av 2023. 

Dessutom stöds utbyggnaden av bredband ur EU:s landsbygdsfond genom ett stödprogram som förvaltas av jord- och skogsbruksministeriet. I byanätsprojekt förutsätts inte att kommunerna deltar i finansieringen och projekten har kunnat genomföras genom talkoarbete. 

I Finlands plan för landsbygdsfonden för 2023–2027 har 53 miljoner euro reserverats för finansiering av bredbandsförbindelser på landsbygden. Åren 2014–2022 finansierades sammanlagt 179 projekt med cirka 73,3 miljoner euro ur landsbygdsfonden.

Kommunikationsnäten i Finland byggs till stor del på marknadsvillkor, utbyggnaden i glesbygden behöver påskyndas

I Finland byggs kommunikationsnäten i huvudsak på marknadsvillkor. Mobilnätets täckning har utbyggts väl och de snabba 5G-näten täckte i slutet av 2023 90 procent av hushållen i Finland och 14 procent av landarealen. 

I en internationell jämförelse ligger Finland dock efter de övriga nordiska länderna när det gäller tillgången till snabba fasta förbindelser och särskilt ifråga om fiberoptik. I slutet av 2023 hade 61 procent av de finländska hushållen tillgång till fiberoptik, medan 96 procent av hushållen i Sverige hade tillgång till optisk fiberförbindelse i slutet av 2022. Finland släpar också efter de baltiska länderna.

I småhusområden i städer och tätorter byggs fiberoptiska nät snabbare än tidigare, eftersom nya aktiva aktörer har kommit ut på marknaden och nätutbudet har ökat. I de mest glesbefolkade områdena kommer nät sannolikt inte att byggas på marknadsvillkor, utan det behövs ytterligare åtgärder för att bygga ut dem.

På grundval av efterhandsutvärdering var de tidigare stödprogrammen lyckade

Enligt utredningen har ibruktagandet av snabbt bredband, höjningen av dess hastighet och utvidgningen av dess tillgänglighet ökat bruttonationalprodukten. Snabba dataförbindelser är viktiga för såväl medborgarna som företagen och deras betydelse förväntas öka i framtiden.

Fungerande datakommunikationsförbindelser jämställs redan med nödvändig grundläggande infrastruktur. Allt fler tjänster överförs till nätet, så datakommunikationsförbindelserna ska fungera också på landsbygden.

I utredningen presenteras Sitowise Ab:s efterhandsutvärdering av tidigare stödprogram för bredband. Enligt efterhandsutvärderingen hade stödprogrammen för bredband betydande effekter på byggandet av fiberoptiska nät i glesbygden. Fiberoptik har ökat konkurrensen i dessa områden och på så sätt förbättrat regionernas mobilnät. Den har också introducerat nya företag på marknaden.

Stödprogrammen ansågs inte störa utbyggandet på marknadsvillkor. Man har lyckats rikta stöden till områden där nät inte skulle ha byggts på marknadsvillkor.

Vad händer härnäst?

I regeringsprogrammet konstateras att regeringen bedömer behovet av ett fortsatt genomförande av stödprogrammet för bredband för byggande av fasta förbindelser i områden där de inte byggs på marknadsvillkor. Avsikten är att frågan ska behandlas den 15 mars 2024 i ministerarbetsgruppen för samhällsförnyelse, som leds av kommunikationsminister Lulu Ranne. 

Mer information:

Sofia Lindbäck, specialsakkunnig, tfn 0295 342 165, [email protected]

Lauri Mustonen, specialsakkunnig, tfn 0295 342 252, [email protected]