Till innehållet    

Kommunikationspolitik

  1. Allmänt om kommunikationspolitik
  2. Bastjänsterna inom kommunikation
  3. Kommunikationsmarknaden
  4. Digitaliseringen
  5. Kommunikationsverket

1. Allmänt om kommunikationspolitik

Kommunikationsministeriet ansvarar bland annat för lagstiftningen om infrastruktur, alltså kommunikationsnäten, dataskydd och informationssäkerhet, tillgången till kommunikationstjänster, frekvenspolitiken samt lagstiftningen om radio- och televisionsverksamhet.

Samhällets verksamhet grundar sig i avsevärd grad på utnyttjande av elektroniska informations- och kommunikationsnät och användning av de elektroniska tjänster och innehåll som näten möjliggör. Elektroniska kommunikationsnät och digitala tjänster är av central betydelse.

Målet med kommunikationspolitiken är att trygga fungerande och tillförlitliga förbindelser och tjänster för alla hushåll, företag och organisationer. Det är inte bara de allmänna trenderna som formar den kommunikationspolitiska verksamhetsmiljön, utan också den teknologiska utvecklingen, branschens globala karaktär, ändrade användarvanor samt utmaningar i fråga om verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet.

För att digitaliseringen och det digitala samhället ska kunna utvecklas krävs en aktiv kommunikationspolitik. Under de närmaste siktar kommunikationspolitiken på att ta fram instrument för ett fungerande och tryggt samhälle och på att öka effektiviteten i företagens och den offentliga sektorns verksamhet. För att främja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten gäller det att allt mer utnyttja den tillväxtpotential som informations- och kommunikationstekniken (IKT) och de digitala tjänsterna erbjuder.

2. Bastjänsterna inom kommunikation

Bastjänsterna inom kommunikation omfattar telefon-, bredbands- och posttjänster samt Rundradion Ab:s televisions- och radioverksamhet.

Kommunikationspolitiken ska sörja för att alla har tillgång till högklassiga bastjänster inom kommunikation till ett rimligt pris. Nivån på bastjänsterna ska fastställas genom lagstiftning. Vid behov tryggas nivån på en bastjänst med hjälp av offentlig finansiering.

Kommunikationspolitiken ska också säkerställa att kommunikationsnäten och -tjänsterna är tillförlitliga och säkra under alla förhållanden. Förtroende och funktionssäkerhet främjas så att man aktivt utvecklar lagstiftningen om informationssäkerhet och samarbetar på bred bas med olika intressentgrupper. Särskild uppmärksamhet ägnas säkerställandet av funktioner som är kritiska för ett fungerande samhälle.

3. Kommunikationsmarknaden

Kommunikationspolitiken bidrar till att alla i hela Finland har tillgång till mångsidiga och högklassiga informations- och kommunikationstjänster till ett rimligt pris. Lagstiftning, frekvenspolitik och koncessionspolitik är verktyg för att främja utvecklingen av kommunikationsnät, uppkomsten av mångsidiga tjänster samt en fungerande och konkurrensutsatt marknad.

I och med att de tekniken och användningssätten ändras är den största utmaningen inom kommunikationspolitiken att skapa tidsenliga förutsättningar för ett rimligt prissatt kommersiellt utbud av tjänster.

Med regleringen av kommunikationsmarknaden eftersträvar man teknikneutralitet och en optimering av tjänsternas kvalitet, pris och tillgänglighet. Trots att antalet frekvenser i Finland är begränsat, bebyggelsen gles och kommunikationsmarknaden liten är kommunikationstjänsterna internationellt sett förmånliga och och de håller god kvalitet.

Radiofrekvenserna är en begränsad naturresurs av mycket stor samhällelig, kulturell och ekonomisk betydelse. Till exempel mobilkommunikation, trådlöst bredband, satellitkommunikation och televisions- och radiosändningar behöver frekvenser för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster. Syftet med den finländska frekvenspolitiken är att säkerställa en flexibel och med tanke på samhället effektiv, ändamålsenlig och tillräckligt störningsfri användning av frekvenserna.

I Finland kräver mobilteleverksamhet och tillhandahållande av posttjänster som gäller brevförsändelser koncession som beviljas av statsrådet. Också för att utöva markbunden digital televisionsverksamhet och radioverksamhet krävs det nätkoncession och programkoncession.

Målet för koncessionspolitiken är att främja konkurrens, utbud och användning av tjänster. I televisions- och radioverksamheten tryggar man ett högklassigt och mångsidigt programutbud samt främjar den inhemska programproduktionen.

4. Digitaliseringen

Kommunikationsministeriet främjar den digitala utvecklingen. Det är inte bara fråga om utveckling av olika tekniska tillämpningar eller nya tjänster, utan också bredare användning av dem och den affärsverksamhet och annan verksamhet som bildas omkring dem.

Syftet med olika projekt som främjar användningen av elektroniska tjänster är att med ett brett samarbete skapa en sådan ändring av verksamhetssätten som svarar på den strukturella omvandlingen i samhället. Genom att bland annat möjliggöra molntjänster, öppna datalager, skapa intelligenta nätverk och tjänster samt säkerställa tillgängliga kommunikationstjänster kan vi öka samhällets välfärd och befolkningens välbefinnande.

5. Kommunikationsverket

Kommunikationsverket är en myndighet som lyder under Kommunikationsministeriet. Kommunikationsverket främjar utbudet av elektroniska medietjänster. Kommunikationsverket tar ut koncessionsavgifter, beviljar kortvariga koncessioner, övervakar innehållet i tv- och radioprogram och reklam samt övervakar hur postens samhällsomfattande tjänster fungerar och följer upp servicenivån på dem.

En betydelsefull uppgift både nationellt och internationellt sett är den centraliserade förvaltningen av radiofrekvenser för att garantera att frekvenserna utnyttjas så effektivt och störningsfritt som möjligt.

Ett av Kommunikationsverket mål är att säkerställa att kommunikationsnät och -tjänster är kompatibla.

Cybersäkerhetscentret vid Kommunikationsverket utvecklar och övervakar kommunikationsnätens och -tjänsternas tillförlitlighet och säkerhet. CERT- och NCSA-uppgifterna hör till centrets informationssäkerhetstjänster. Till stöd för verksamheten upprätthåller Cybersäkerhetscentret också en nationell lägesbild av cybersäkerheten. Syftet är att öka medborgarnas och företagens kunnande om informationssäkerhet med hjälp av anvisningar och konsumentevenemang.