Till innehållet    

Kommunikationsministeriet 20 år - Marknadsekonomin slog igenom inom kommunikationen

Aktuella ärenden 06.02.2012 10.11

Juhapekka Ristola (Photo: LVM)

Sedan 1990-talet har kommunikationen genomgått en stor teknisk och kommersiell omvälvning. Enligt överdirektör Juhapekka Ristola är en framtida utmaning hur regleringen av den allt mer globaliserade kommunikationen ska lyckas på önskat sätt.

– För oss och hela EU är det problematiska att föremålen för regleringen har förändrats. Tidigare var aktörerna i kommunikationsbranschen lokala och regionala, nu är de internationella och globala, vilket gör regleringen svårare, säger Ristola, som är chef för kommunikationsministeriets kommunikationspolitiska avdelning.
– Vi måste förändra vårt tankesätt, i fortsättningen måste regleringen kanske riktas mera mot kommunikationens olika funktioner i stället för mot aktörerna.
Den geografiska omvälvningen hör ihop med den kommersiella revolution som inträffat inom kommunikationen. Tidigare stod staten för nästan alla kommunikationstjänster i Finland, nu åter tillhandahålls nästan alla tjänster av andra än staten. Marknadsekonomin har slagit igenom på hela kommunikationsfältet. När marknaden öppnades upp på 1990-talet var starten mycket liberal, sedermera har man övergått till en mera reglerad marknadsekonomi.
– Nu sköter staten bara de eldsvådor som det inte går att hantera på den kommersiella marknaden. Orsaker till statens åtgärder är till exempel säkerhetssynpunkter, värnande om den kulturella identiteten, exempelvis genom att trygga Yles finansiering, samt regionalpolitiska orsaker, räknar Ristola upp.

Konkurrens ger högklassig service

Även om förändringarna i kommunikationsbranschen har varit stora, är grundkonstellationen ur ministeriets synvinkel densamma.
– Den som använder kommunikationstjänsterna är fortfarande kung, oberoende av om användaren än en privatperson eller ett företag. Teleföretagens och andra kommersiella aktörers roll är att vara drängar, som producerar nyttigheter för användarna, säger Ristola.
Det viktigaste är att se till att marknadsstrukturen producerar fungerande konkurrensmiljöer. Enligt Ristola tycks det vara så att varje marknadssegment behöver tre sinsemellan jämnstarka aktörer. Då fungerar marknaden på effektivast möjliga sätt med tanke på produktionen av tjänster. Som exempel kan nämnas den finländska mobilkommunikationsmarknaden, där konkurrensen syns i form av förmånliga priser, hög kvalitet och bred täckning.
– Enligt min åsikt har ministeriets roll som politisk-strategisk aktör på kommunikationsfältet blivit klarare. I fortsättningen är detsamma viktigt inom alla förvaltningsområden.

Kommunikationens betydelse växer

Andra centrala drag hos kommunikationsomvälvningen förutom kommersialism är internet, mobilitet samt allt snabbare informationsförmedling via allt flera kanaler.
Även om internet har kommit överallt finns det även i framtiden endast få frekvenser som är enkla att utnyttja. Bristen på frekvenser har väckt frågan om hur de ska fördelas, och här tycks marknadsvillkoren vara på väg in.
– Sist och slutligen har kanske den allra största förändringen varit att det moderna samhället har blivit helt beroende av elektronisk information och de system som ansluter sig till den. I informationssamhället har information blivit en minst lika viktig produktionsfaktor som kapital och arbetskraft. I fortsättningen kommer kommunikationens betydelse att öka ännu mer, bedömer Ristola.

Faktaruta: Finland har gått i bräschen
– I Finland öppnades kommunikationsmarknaden tidigare än i andra EU-länder. De lokala telefonbolagens existens skapade en grund för marknadsekonomin.
– Eftersom landet och marknaden är så liten har man i Finland kunnat reagera snabbt på förändringar på kommunikationsfältet och de behov som förändringarna skapat.
– Finland är också en köpstark och utvecklad marknad, där man har kunnat pröva kommunikationsbranschens nya produkter och tjänster.


Texten är skriven av Hasse Härkönen.