Till innehållet    

Nya riktlinjer för innovativ trafikpolitik

Pressmeddelande 12.04.2012 17.51
Finska originalet publicerat 12.04.2012 13.59

Trafikpolitiken ska planeras som en oskiljaktig del av det omgivande samhället. Ett gott samarbete mellan olika förvaltningsområden skapar förutsättningar för ett fungerande trafiksystem och en enhetlig samhällsstruktur. Nu behöver vi nytänkande och innovationer för att effektivisera samhällets funktioner och för att hushålla klokt med våra gemensamma resurser.

Regeringen överlämnade den 12 april till riksdagen en trafikpolitisk redogörelse där riktlinjerna för trafikpolitiken dras upp för åren 2012–2022.

Trafiklösningarna berör hela samhället – särskilda strategier för sjöfarten och flygtrafiken

I regeringsprogrammet betonas vikten av att trafikpolitiken kopplas till näringslivet, ekonomin, sysselsättningen och regionutvecklingen. En fungerande trafikpolitik bereds i samarbete mellan flera olika ministerier. Det räcker inte med en sektorspecifik granskning och därför krävs insatser med konsekvenser som berör hela samhället. För att nå detta mål intensifieras samarbetet främst mellan kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet och miljöministeriet.

En livskraftig sjöfart är av största betydelse för Finlands konkurrenskraft. För att säkerställa sjöfartens verksamhetsförutsättningar utarbetas en omfattande nationell havsstrategi. I fråga om trafiksektorn ska strategin bland annat innehålla riktlinjer för en anpassning till allt strängare miljöbestämmelser, stödpolitik, en reform av farledsavgifterna, anskaffning av isbrytningsmateriel samt frågor som gäller hamnar och varv.

Även flygtrafiken får en egen strategi. I den redogörs för flygtrafikens framtidsutsikter och bedöms ändamålsenligheten hos flygplatsnätverket i Finland och statens ställning i organiseringen av flygtrafiktjänsterna.

Djärvt nytänkande

Nytänkande och samarbete ger goda möjligheter till ökad effektivitet och produktivitet. I de pilotprojekt som ingick i den trafikpolitiska redogörelsen undersöktes bland annat nya effektiva sätt för att ordna de persontransporter som staten och kommunerna upphandlar och för att planera projekt för vägförbindelser. Försöken visar att existerande trafikproblem kan avhjälpas bättre än för tillfället med hjälp av ett ökat samarbete, ett mångsidigt urval av metoder, en större kundorientering och ökat engagemang av olika aktörer. Planerna för trafikinvesteringar inom de närmaste åren ska utvärderas på nytt för att hitta kostnadseffektivare lösningar som svarar mot de behov som trafikanterna, de som bor längs vägarna, kommunerna och näringslivet ställer.

Investeringar i underhåll och satsningar på spårtrafik

I fråga om finansieringen flyttas tyngdpunkten från nya trafikinvesteringar till underhåll av det nuvarande trafiknätet. Målet är att tillgodose människornas behov av en fungerande vardag och smidiga resor. I budgetmanglingen den 22 mars 2012 fattade regeringen beslut om vilka trafikinvesteringar som ska inledas under denna regeringsperiod. Beslutet var historiskt eftersom det första gången som regeringen beviljade mer pengar för spårtrafik än för vägtrafik. En av prioriteterna är att förbättra punktligheten inom tågtrafiken och därför repareras tjälskador i hela bannätet. Dessutom höjs huvudbanans kapacitet i södra Finland, vilket har en stor effekt på tågtrafikens punktlighet i hela landet.

Redogörelsen innehåller ett investeringsprogram som omspänner de två följande regeringsperioderna och utgör ett styrmedel för planeringen. För att garantera en långsiktig trafikpolitik fattade regeringen ett principbeslut om tre spårprojekt som ska inledas under nästa regeringsperiod. Det viktigaste av dem gäller Cerntrumslingan i Helsingfors.

Kollektivtrafiken utvecklas kraftigt

Kollektivtrafikens andel som färdsätt är lättast att höja med hjälp av insatser i de stora städerna. Regeringen förbinder sig att understöda snabbspårvägsprojekten i Åbo och Tammerfors med en finansieringsandel på 30 procent. Särskilda beslut om detta fattas inom sin tid beroende på projektets kostnader och omfattning. Staten förbinder sig också att finansiera stadsbanor i de största städerna med en finansieringsandel på 50 procent. På landsbygden utvecklas den anropsstyrda kollektivtrafiken. När persontransporter från olika förvaltningsområden kombineras, såsom skolskjutsar, social- och hälsovårdsväsendets transporter och transporter som ersätts av FPA, nås kostnadsbesparingar. De inbesparade medlen kan styras till att utveckla kollektivtrafiken och till att säkerställa persontransporterna även i framtiden.

Miljövänligare trafik

Staten vill föregå med gott exempel i miljöfrågor. Staten ställer årliga utsläppsmål för organisationer inom statsförvaltningen i avsikt att styra deras anskaffning av fordon och transporter. Dessutom är staten är beredd att med lämpliga skattelösningar främja utvecklingen av lågemissionsteknik för fordon. Skatte- och avgiftspolitiken och prissättningen av trafik är kraftfulla verktyg då det gäller att styra trafiken i en hållbarare riktning.

Gemensam beredning, gemensamt resultat

Beredningen av den trafikpolitiska redogörelsen var exceptionellt öppen. Arbetet styrdes av regeringens trafik- och kommunikationspolitiska ministerarbetsgrupp under ledning av trafikminister Merja Kyllönen. Ministerarbetsgruppen biträddes av en grupp av tjänstemän från kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Intressenter som företrädde trafikförvaltningen deltog aktivt i beredningen av redogörelsen.

Ytterligare information:

Sauli Hievanen, trafikministerns specialmedarbetare, tfn 040 016 5004
Mikael Nyberg, enhetschef, tfn 040 837 8794
Piia Karjalainen, trafikråd tfn 040 500 6410