Till innehållet    

Trängselavgifterna verkställer effektivt trafikpolitiska mål

Pressmeddelande 17.06.2009 15.59
Finska originalet publicerat 17.06.2009 11.00

Utredningen om trängselavgifterna som kommunikationsministeriet gjorde visade att trängselavgifterna verkställer effektivt trafikpolitiska mål på Helsingforsregionen: trafikmängderna minskar, trafikstockningarna blir lindrigare, restiderna blir kortare, användningen av kollektivtrafiken ökar, trafiksäkerheten blir bättre och utsläppen som trafiken orsakar blir mindre.

Trängselavgiftsarbetsgruppen som tillsattes av kommunikationsministeriet överlämnade den 17 juni till trafikminister Anu Vehviläinen en utredning om verkningarna av trängselavgiftsmodellerna på Helsingforsregionen. Utredningen gav rikligt med mångsidig information om hur fungerande trängselavgifterna är som trafikpolitiskt verktyg. Detta ger grundläggande underlag för diskussionen och beslut om huruvida det lönar sig att gå vidare i beredningen av trängselavgifterna på Helsingforsregionen.

Trängselavgifterna syftar till en smidigare trafik

Trängseln inom Helsingforsregionen har hittills varit relativt lindrig internationellt sett och koncentrerat sig till största delen på huvudstadsregionen. Om trafikmängden ökar enligt prognoserna under de följande tio åren (det uppskattas att trafikprestationen under morgonrusningstimmen ökar med 25 %), ökar mängden av stockade farleder och längden av stockningarna även om alla utvecklingsåtgärder som planerats i området genomförs.
Syftet är att minska antalet bilar på stockade vägavsnitt i den mån att trafiken blir smidig. Målet nås genom att införa en avgift för bilåkning under rusningstiden i vissa delar av väg- och gatunätet. Då tänker bilisterna sina resor om och en del ändrar sitt trafikbeteende genom att låta bli att göra en del av sina resor, sammanslå resor, övergå till kollektivtrafiken, promenera eller cykla eller genom att ändra tidpunkten eller platsen för resan.
Omfattande konsekvensbedömning av trängselavgifternas verkningar

I utredningen har det bedömts omfattande vilka verkningar olika typer av trängselavgifter har på
• funktionsdugligheten av trafiksystemet,
• miljön
• trafiksäkerheten
• näringslivets verksamhetsförutsättningar
• markanvändningen och stadsstrukturen
• olika gruppers möjlighet till mobilitet
• samhällsekonomin och den offentliga ekonomin

Trängselavgifternas verkningar har utvärderats utgående från läget år 2017. Ändringen som trängselavgifterna medför har jämförts med ett läge utan dem.

Trängselavgifterna har positiva verkningar

Det har uppskattats att trängselavgiftsmodellerna minskar trafikmängder på huvudleder under rusningstider med ca 10–30 procent. Allvarligheten av trafikstockningar blir lindrigare och trafikflöden på Helsingfors centrumområde minskar klart. Samtidigt ökar användningen av kollektivtrafiken klart, trafiksäkerheten blir bättre och utsläppen som orsakas av trafiken minskar.

Den nytta som trängselavgifterna som tas ut under rusningstider ger företagen på regionen är större än kostnaderna som avgifterna föranleder. Trängselavgifter som tas ut mellan rusningstider orsakar företagen ändå mer kostnader än nytta.

Trängselavgifterna stöder också utvecklingen av sådana arbetsplats-, tjänste- och bostadscentrum som ligger i närheten av spårtrafiken och sannolikt gör Helsingforsregionens region- och stadsstruktur tätare på lång sikt. En del av studerade trängselavgiftsmodeller kan ändå medföra en s.k. mureffekt.

Intäkterna från trängselavgifterna överstiger kostnaderna

Investeringskostnaderna i trängselavgiftssystemen är beroende på modellen ca 40–180 miljoner euro och underhållskostnaderna är ca 10–50 miljoner euro om året.

Den ökade kollektivtrafiken som hänger samman med trängselavgiftsmodellerna höjer kollektivtrafikens kostnader men ger även inkomster. Kollektivtrafikens nettokostnader ökar i de olika modellerna med ca 10–20 miljoner euro om året.

De uppskattade årsintäkterna i trängselavgiftsmodellerna är ca 140–270 miljoner euro. Den samhällsekonomiska nyttan med trängselavgifterna är större än kostnaderna.
Alternativa metoder är ineffektivare

Som trafikpolitisk åtgärd är trängselavgifterna ett kostnadseffektivare sätt att nå trafikpolitiska mål på Helsingforsregionen än de andra målen som för närvarande används (t.ex. väginvesteringar eller förbättrad kollektivtrafik). Trängselavgifterna måste ändå få stöd av andra åtgärder, t.ex. av ökad kollektivtrafik.

Målet med utredningen är inte att föreslå ett införande av trängselavgifter. På grund av detta har det i utredningen inte behandlats alla frågor som är viktiga med hänsyn till den praktiska verkställigheten och godtagbarheten av trängselavgifterna. Centrala frågor är bl.a. vilka som bör vara syften med trängselavgifterna, vad intäkterna av trängselavgifterna ska användas till och om trängselavgiften ska vara en skatt eller avgift. Dessa frågor måste lösas om man vill gå framåt i beredningen av trängselavgifterna.

Utredningen av trängselavgifterna på Helsingforsregionen finns i sin helhet på kommunikationsministeriets webbplats under adressen www.lvm.fi och www.ruuhkamaksu.fi.

Ytterligare information:
Specialmedarbetare Kari Jääskeläinen, tfn (09) 160 28325, 044 581 030
överdirektör Juhani Tervala, tfn (09) 160 28482, 050 552 7260
trafikråd Tuomo Suvanto, tfn (09) 160 28551, 040 777 8127