Till innehållet    

Staten vill främja gruvprojekten i Norra Finland

Pressmeddelande 17.06.2009 15.55
Finska originalet publicerat 15.06.2009 10.30

Kommunikationsministeriets arbetsgrupp som utrett trafikinvesteringarna till gruvprojekten i Norra Finland föreslår att staten och gruvföretagen skall främja projekten i samråd. Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till kommunikationsminister Anu Vehviläinen den 15 juni 2009.

Utredningen gällde gruvprojekten i Kolari-Pajala och Sokli. Förekomsterna i Kolari-Pajala fördelas både över Finland (Kolari kommun) och Sverige (Pajala kommun) och för gruvverksamheten där ansvarar det kanadensiska företaget Northland Resources Inc. Gruvprojektet i Sokli ligger i Savukoski kommun och för gruvverksamheten ansvarar Yara Finland Oy.

De uppskattade kostnaderna för gruvprojekten och trafikinvesteringarna i anslutning till dessa uppgår till nästan tre miljarder euro. En utmaning för projektets framskridande är att både staten och företagen är beroende av den ena partens beslut innan egna beslut kan fattas.

Som lösning föreslår arbetsgruppen att staten och företagen omedelbart startar förhandlingar om projektavtalen, där man kommer överens om hur gruvföretagen ska förbinda sig till en långsiktig gruvverksamhet och på vilket sätt staten förbinder sig att genomföra de farledsinvesteringar som behövs. I projektavtalen skulle man även komma överens om på vilket sätt företagen ska delta i farledsivesteringarnas kostnader. Enligt förslaget skulle staten och företagen även dela jämnt på kostnaderna för farledsprojektens förhandsplanering.

I förslaget till lösning skulle staten ge garantier för inledande av gruvverksamhet och för dess långa varaktighet. Även företagen skulle kunna fatta sina investeringsbeslut på basis av projektens kostnader.

Arbetsgruppen har under projektets gång arbetat i nära samarbete med näringsministeriet i Sverige och farledsverken. För att främja Kolari-Pajala-projektet är ett samarbete mellan Sverige och Finland nödvändigt även i fortsättningen.

Gruvprojektens trafikinvesteringar riktas i regel till banförbindelser

På basis av arbetsgruppens utredning är gruvprojekten samhällsekonomiskt sett lönsamma, men de kräver omfattande investeringar i väg- och bannätet och i fördjupandet av havsleden till Kemi hamn. Investeringsbehovet för gruvprojektens trafikarrangemang uppgår för Finlands del sammanlagt till 600-700 miljoner euro.

Grundbyggnadsarbetet av Torneå-Kolari-banan pågår redan, men inte på det sätt som gruvverksamheten kräver. Enligt arbetsgruppens utredning orsakar Kolari-Pajala-gruvprojektet ett investeringsbehov i ban-, väg- och vattenleder som för Finlands del uppgår till 280-340 miljoner euro. Dessutom är de uppskattade kostnaderna för den nya banförbindelsen (Kolari-Pajala) som behövs på den svenska sidan ca 120 miljoner euro.

En helt ny banförbindelse behöver byggas för gruvprojektet i Sokli. Det finns ännu ingen kostnadsberäkning på alla banalternativ, men man beräknar att förbättrandet av banförbindelserna kommer att kosta 260-350 miljoner euro. Arbetsgruppen tar inte ställning till alternativa banförbindelser. Arbetsgruppen beräknar att kostnaderna för förbättrandet av vägförbindelserna inom området uppgår till 25 miljoner euro.

Projekten har betydande samhälls- och regionalekonomiska fördelar

Enligt arbetsgruppen är gruvprojekten i Kolari-Pajala och Sokli samhällsekonomiskt sett lönsamma, och i synnerhet regional- och företagsekonomiskt sett. Gruvprojektens inverkan på sysselsättningen under investeringsskedet beräknas till nästan 12 000 årsverke under en period på fyra år. Under produktionsskedet skulle gruvprojekten kunna skapa över 3 600 bestående arbetsplatser inklusive koefficientverkan. En del av arbetsplatserna skulle placera sig på den svenska sidan i Pajala.

Projekten har också en betydande inverkan på statens och kommunernas skatteintäkter. Det beräknas att gruvan i Kolari-Pajala under investeringsskedet kommer att öka den finska statens skatteintäkter med ca 200 miljoner euro under åren 2008-2020. Gruvan i Sokli skulle under samma period ge ca 180 miljoner mer i statskassan.

Under produktionsskedet beräknas att gruvorna ökar statens skatteintäkter med nästan 50 miljoner euro per år, om gruvverksamhet fortsätter med en jämn kapacitet. Skatteintäkterna för kommunerna i Lappland skulle öka med över 40 miljoner euro under investeringsskedet och efter det med ca 2,5 miljoner euro per år.

Som arbetsgruppens ordförande verkade överdirektör Jouni Tervala från kommunikationsministeriet. Arbetsgruppens medlemmar bestod av representanter från kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet samt Banförvaltningscentralen och Vägförvaltningen (Lapplands vägdistrikt). Till arbetsgruppen hörde även experter från TE-centralerna inom gruvprojektområdena, miljöcentralerna, gruvföretagen, turismbranschen samt representanter från skogsbolag och andra experter inom branschen.

Arbetsgruppen lät göra flera utredningar som anknöt till ämnet, i vilka gruvprojektens samhällsekonomiska och trafikekonomiska verkan gicks igenom och lät göra en analys om anskaffningsmodeller som lämpar sig för trafikprojekt.

Arbetsgruppens utredning har publicerats på kommunikationsministeriets webbsidor på adressen www.lvm.fi


Ytterligare information:

Överdirektör Juhani Tervala, tfn (09) 160 28482, 050 552 7260
Specialmedarbetare Kari Jääskeläinen, tfn 0440 581 030