Takaisin

Reformen av lagen om enskilda vägar stödjer utvecklingen och underhållet av vägnätet

Reformen av lagen om enskilda vägar stödjer utvecklingen och underhållet av vägnätet

Tiedote 19.10.2017 13.40 fi sv en

Lagen om enskilda vägar, som härstammar från 1963, reformeras så att den motsvarar dagens behov. Syftet med reformen är att skapa förutsättningar för att utveckla och underhålla nätet av enskilda vägar. Största delen av vägarna i Finland är enskilda vägar.

De viktigaste ändringarna i lagförslaget gäller vägdelägarnas ökade beslutanderätt, överföringen av uppgifter från kommunernas vägnämnder till andra aktörer samt kriterierna och fördelningssättet för statsunderstöd till enskilda vägar. Genom lagreformen förtydligas dessutom ansvarsfördelningen mellan olika aktörer när det gäller att anlägga och underhålla enskilda vägar samt att färdas på dem. Det blir också möjligt för kommuner, landskap och staten att vara vägdelägare.

- Nu sker den uppdatering av lagen om enskilda vägar som vi har väntat på. Reformen bidrar till ny näringsverksamhet och tryggar en smidig logistik i näringslivet. Samtidigt ger reformen dem som bor vid enskilda vägar bättre förutsättningar att röra sig, säger kommunikationsminister Anne Berner.

Regeringen överlämnade en proposition till riksdagen med förslag till lag om enskilda vägar den 19 oktober. Genom propositionen genomförs regeringens spetsprojekt för avveckling av onödig reglering och minskas kommunernas uppgifter. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Enligt propositionen ges vägdelägarna rätt att besluta om placering av sådana ledningar och mindre anordningar som ansluter till dem och som betjänar en fastighet eller samhället i marken på en enskild vägs vägområde. I fortsättningen behövs inte längre markägarens tillstånd för detta utan avsikten är att väglaget ska kunna ge sitt samtycke till att placera ledningar på en enskild vägs område.

Enligt propositionen ska de uppgifter som kommunernas vägnämnder sköter överföras till andra aktörer, och vägnämnderna ska läggas ner för att minska kommunernas uppgifter. I fortsättningen behandlar Lantmäteriverket eller de kommunala fastighetsbildningsmyndigheterna alla förrättningsärenden vid förrättningar av enskilda vägar. Sådana ärenden är t.ex. grundande och upphävande av vägrätt samt bestämmande av ersättningar. Det ska också bli möjligt att grunda och slå samman väglag genom vägdelägarnas beslut, utan förrättning av enskild väg.

Enligt propositionen ska de uppgifter som hänför sig till bedömningen av kommunens gatuhållningsskyldighet, sammankallandet av väglagets stämma och användningen av administrativa tvångsmedlen överföras till Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet, som ska inrättas i samband med landskapsreformen. Behandlingen av tillstånd som gäller avlägsnande av en byggnad och växtlighet samt undantag från en bygginskränkning ska överföras till kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter. Klander av väglagets beslut överförs i enlighet med annan associationslagstiftning till tingsrätten.

Landskapen har rätt att besluta om understöd

Enligt förslaget ska fördelningen av nuvarande statsunderstöd överföras till landskapen som inleder sin verksamhet 2020. Understödskriterierna ska gallras och landskapen ska ges valfrihet i fråga om understöd. De enda kriterierna för understöd ska vara att det finns en organisation för den enskilda vägen och att det finns uppdaterad och öppen information om den enskilda vägen.

Den nya lagen om enskilda vägar avses förtydliga ansvaret mellan olika aktörer då det gäller att anlägga, underhålla och färdas på enskilda vägar. I lagen betonas att utomstående aktörers användning av enskilda vägar ska vara tillståndspliktig och klargörs bestämmelserna om när en avgift kan tas ut för användningen av enskilda vägar. Utgångspunkten är att utomstående ska ha tillstånd för att använda en enskild väg och att en avgift kan tas ut för användningen. Tillstånd att använda vägen ska likväl inte heller i fortsättningen behövas för sådan verksamhet som inte tydligt ökar kostnaderna för underhållet av vägen. Lagändringen innebär inga ändringar i allemansrätten.

Kommuner, landskap och staten kan bli vägdelägare

Enligt propositionen ska det bli möjligt att i fortsättningen grunda vägrätt också för kommuner, landskap och staten i sådana fall där de styr kollektivtrafik till enskilda vägar. Detta kan hända exempelvis när trafiken på en enskild väg betydligt ökar på grund av genomförandet av en detaljplan. Ställningen för enskilda vägar på detaljplaneområden förtydligas.

Ett syfte med den föreslagna lagen är också att sporra vägdelägarna till att organisera sig och till att hålla uppgifterna om enskilda vägar uppdaterade. I fortsättningen ska väglagen kunna fastställa stadgar åt sig själva, i vilka det i särskilt fastställda frågor ska vara möjligt att avvika från lagen. Därtill blir det möjligt att delegera väghållningen till externa aktörer.

I samband med lagreformen föreslås mindre, tekniska ändringar i fastighetsbildningslagen, markanvändnings- och bygglagen, den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, lagen om friluftsliv, lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt, lagen om ersättning för miljöskador, lagen om samfällda skogar, gruvlagen och lagen om statens skogsbruksaktiebolag.

Ytterligare information

Avdelningschef Mikael Nyberg, tel. 040 837 8794, fornamn.efternamn@lvm.fi, Twitter @nyberg_mikael

Överinspektör Kaisa Kuukasjärvi, tel. 050 414 0330, fornamn.efternamn@lvm.fi, Twitter @KuuKaisa