Ett förslag till nationellt betydelsefulla stomnät i trafiken har färdigställts.
En arbetsgrupp inom kommunikationsministeriet har definierat de vägar och banor som den föreslår skulle skötas och underhållas enligt de högsta kvalitetskraven. De skulle också få de största investeringarna för utveckling.
Arbetsgruppen för stomnäten överlämnade sitt betänkande till kommunikationsminister Leena Luhtanen den 16 juni.
Man vill utveckla de viktigaste och mest belastade förbindelseavsnitten så att de blir så snabba och säkra som möjligt, för att de väl skall kunna tjäna medborgarnas och näringslivets behov. Stomnäten prioriteras bl.a. i stadsplaneringen och annan planering av markanvändning samt vid planering och finansiering av trafikleder.
Verkningarna skall noggrant utvärderas
Av vägnätet skulle 3060 kilometer höra till stomnätet och av järnvägsnätet 2750 kilometer.
Stomvägarna förenar huvudstadsregionen med landets olika delar, de största städerna med huvudstaden och de flesta av de stora städerna med varandra. Dessutom betjänar de de viktigaste internationella förbindelserna och förbindelserna i de riktningar i Finland som är längst och funktionellt viktigast.
Till järnvägarnas stomnät hör banorna för snabb persontrafik, som sträcker sig från Helsingfors till de största städerna. Till stomnätet hör också de livligast trafikerade och för näringslivet viktigaste avsnitten av de banor som behövs för tunga godstransporter.
En höjning av nivån på skötsel och underhåll skulle för sin del betyda tilläggskostnader. Å andra sidan skulle planeringen bli bättre, vilket skulle ge inbesparingar. Till investeringar för att utveckla stomnätet skulle man använda cirka 7 miljarder euro under 25 år.
Arbetsgruppens arbete är bara ett förslag till stomnät. I nästa skede görs en omfattande bedömning av vilka verkningar det centrala trafikledsnät som föreslås skulle ha. Där utreder man hur det inverkar på trafiken, ekonomin, region- och samhällsstrukturen samt miljön. När man bedömt verkningarna kan kommunikationsministeriet besluta om stomnäten i början av år 2006.
Definieringen av stomnäten ingår i den långsiktiga utvecklingen av trafiknäten och i att använda de begränsade resurserna effektivt. Också de vägar och banor som inte ingår i stomnäten skall fortsättningsvis skötas och underhållas så väl som möjligt, även om en lika hög kvalitetsnivå inte förutsätts av dem.
Betänkandet är en fortsättning på det arbete som utfördes av den arbetsgrupp som 2003 undersökte nationellt viktiga trafiknät. Arbetsgruppens förslag och utlåtandena om dem samt den kommande nya landsvägslagen har varit utgångspunkterna för det förslag som nu blivit färdigt. Förslaget till stomnät är nu något mer omfattande än i den tidigare versionen.
Enligt minister Luhtanen är de kompletteringar som gjorts till stomnätet bra och förslaget har blivit bättre under arbetets gång. Luhtanen hoppas att man då man behandlar förslaget i landskapen förstår stomnätens betydelse och godkänner att det centrala nätet inte kan vara mycket mer omfattande än det som föreslås.
Ytterligare information: arbetsgruppens ordförande, byggnadsrådet Juhani Tervala, tfn (09) 160 28482, 050 552 7260 arbetsgruppens sekreterare, chefen för trafikinfrastrukturenheten Mikko Ojajärvi, tfn (09) 160 28574, 0400 438 520
