Förarna i huvudsak nöjda med försöket med alkolås

De förare som deltagit i försöket med alkolås anser att försöket i huvudsak varit mycket lyckat. I synnerhet de som behöver bil i sitt arbete är nöjda med försöket. Man anser emellertid att det också har vissa brister.

Försöket med alkolås undersöktes i en utredning som gjorts av kommunikationsministeriet och Fordonsförvaltningscentralen. Enligt utredningen har försöket lyckats väl. Det finns emellertid sådant som kan förbättras i till exempel informationsutbytet och samarbetet mellan myndigheterna.

I försöket med alkolås får personer som dömts för rattfylleri behålla sin körrätt på det villkoret att de i sin bil låter installera ett alkolås och förbinder sig att använda det under ett år. Dessutom bör de delta i ett bedömningsprogram för rusmedelsberoende. Alkolåset mäter alkoholhalten i förarens utandning och hindrar vid behov bilen från att starta.

Enligt utredningen tar visa faser av försöket för lång tid. Fördröjning förekommer i synnerhet när det gäller att få ärendet till domstolsbehandling. Den här fördröjningen har man strävat att förkorta med hjälp av en lag som gör domstolsbehandlingen enklare. Lagen trädde i kraft senaste höst.

Bedömningsprogrammet för rusmedelsberoende kritiserades för att vara besvärligt. I utredningen föreslås att innehållet i programmet bör preciseras.

I utredningen undersökte man hur försöket med alkolås kunde fås mer funktionellt. Man undersökte inte vilka effekter försöket haft. På förfrågan per post svarade 34 kunder som deltagit i försöket med alkolås. Dessutom intervjuade man sakkunniga från de organisationer som deltagit i försöket.

I en annan utredning intervjuades tio personer som genomfört försöket med alkolås. De var alla mycket beroende av sin bil och för många var bilkörningen ett villkor för att gå på jobb.

Många av de intervjuade upplevde försöket som ett straff eller åtminstone som någonting man skäms för. Några hade problem med att använda alkolåset och stundtals hade låsen funktionsstörningar. Många ansåg också att försöket var för dyrt. De totala kostnaderna för kunden var 2000-3000 euro.

De intervjuade ansåg att bedömningsprogrammet för rusmedelsberoende var en väsentlig och viktig del av försöket. I synnerhet berömde man sammankomsterna med en rusmedelsexpert.

Av de tio som intervjuades understödde nio en ökad användning av alkolås. Lämpligast ansåg man att alkolåset är för sådana som dömts för rattfylleri samt inom vissa yrkesmässiga transporter så som för skoltransporter, bussar och tung trafik.

Försöket med alkolås pågår i tre år och startades 2005. Över 150 förare har redan deltagit i försöket. Kommunikationsministeriet utreder en fortsättning och utveckling av försöket.

I Finland har alkolåsen sedan 2003 varit i frivilligt bruk i bl.a. taxibilar och bussar. Senaste höst trädde en förordning i kraft, som rekommenderar att man använder alkolås i skoltransporter.

Antalet rattfyllerister har ökat. Alkolåset anses vara den mest lovande metoden att minska antalet rattfulla.

Kommunikationsministeriet utreder möjligheten att föreskriva alkolåset som obligatoriskt villkor för körrätt för rattfyllerister som får återfall. Återfallsrattfylleristerna förorsakar nästan hälften av de olyckor där alkoholen har en andel, alltså omkring 35 dödsfall årligen.


Alkolukkokokeilu 2005-2008. Prosessin seuranta (Processutvärdering om alkolåsförsöken åren 2005-2008). Kommunikationsministeriets publikationer 30/2007.

Alkolukkokokeilun suorittaneiden mielipiteitä (Deltagarnas åsikter i försök med alkolås). Kommunikationsministeriets publikationer 38/2007.

Publikationerna finns i pdf-form på ministeriets webbplats på adressen www.mintc.fi/julkaisusarja.


Ytterligare information:
överinspektör Janne Mänttäri, tfn (09) 160 28569, 0400 693 544