Tillbaka

Frågor och svar om höjda priser på taxiresor

Frågor och svar om höjda priser på taxiresor

Pressmeddelande 08.03.2019 15.17 fi sv

Trafikmärke, Taxi (på fnska) (Bild: Juha Tuomi, Rodeo)

Sedan Statistikcentralen publicerade sin uppföljning av taxipriserna har de höjda priserna på taxitjänster varit föremål för offentlig debatt. Konkurrens- och konsumentverket (KKV) har uppgett att det noggrant följer upp prisutvecklingen av taxiresor och att det utreder verksamheten vid taxiförmedlingscentralerna.

Utöver detta följer även kommunikationsministeriet upp konsekvenserna av taxireformen. Lagstiftningen om taxitrafiken är en del av lagen om transportservice som i huvudsak trädde i kraft den 1 juli 2018.

I fråga om taxitransporter är lagens centrala mål att skapa en fungerande marknad med effektivt producerade mångsidiga tjänster som tillgodoser kundernas behov till ett så förmånligt pris som möjligt. Dessutom är målet att förbättra tillgången till taxitjänster.

Svar på sju frågor som ofta tagits upp i diskussionen om priserna på taxiresor

1. Enligt Statistikcentralen har taxipriserna stigit ca 7 procent sedan taxireformen trädde i kraft och regleringen av priset på taxitjänster slopades. Beror prisstegringen på taxireformen?

Det är sant att när regleringen av maximipriser på taxitjänster avskaffades blev det möjligt för priserna att stiga.

Taxireformen innebar ett slut på de fastställda maximipriserna och regleringen av antalet taxitillstånd. Aktörerna i taxibranschen får nu fritt prissätta sitt utbud av taxitjänster och priserna varierar enligt marknadsläget. Det är typiskt med prisvariationer i början när företagarna ser över sina förfaringssätt och nya företagare kommer in på marknaden. Även konsumenterna prövar på de nya taxitjänster som finns på marknaden.

Ett viktigt mål med lagen om transportservice och hela taxireformen var att öka konkurrensen mellan företagen och att möjliggöra friare former av konkurrensmetoder t.ex. utifrån pris eller kvalitet.

Prisstegringen kan också bero på att produktionskostnaderna av taxitransporter har ökat. Detta förklarar likväl inte helt de höjda priserna. Därför är det viktigt att KKV undersöker om det på marknaden förekommer verksamhet som strider mot konkurrenslagen.

Även om den gamla regleringen hade fortsatt skulle priserna ha stigit eftersom maximipriserna för taxiresor reviderades enligt de ökade produktionskostnaderna.

2. Målet med taxireformen var att öka konkurrensen. Har konkurrensen ökat?

Det har den troligtvis gjort. Efter ikraftträdandet av lagen om transportservice har Transport- och kommunikationsverket beviljat över 3 500 nya taxitrafiktillstånd. Sedan lagen trädde i kraft har verket också beviljat över 4 000 nya körtillstånd för taxiförare.

Antalet taxitrafiktillstånd har ökat i samtliga landskap och i nästan alla kommuner. På basis av antalet tillstånd är det emellertid inte möjligt att dra slutsatser om var och när taxibilarna är i trafik.

Konkurrens- och konsumentverket säkerställer marknadens funktion. Syftet med verkets konkurrensövervakning är att undanröja eventuella konkurrenshinder så att konsumenterna ska få tillgång till konkurrerande alternativ.

3. Var tanken inte den att den ökade konkurrensen skulle tillföra marknaden billigare taxiresor?

Jo, billigare priser var ett av målen med reformen. Det är meningen att kunderna ska få bättre tjänster, alltså inte bara billigare priser, utan också ett mångsidigare serviceutbud.

Statistikcentralens statistik följer upp prisnivån bland stora taxiföretag som är etablerade i branschen sedan förr. Nu finns det kanske också ett utbud av billigare tjänster eller tjänster till ett fast pris, men detta noteras inte nödvändigtvis i Statistikcentralens prisuppföljning.

Om det på marknaden förekommer verksamhet som strider mot konkurrenslagen kan det inverka på priset på tjänsterna. Därför är det viktigt att tillsynsmyndigheten ingriper i situationen och utreder hur taximarknaden fungerar. Detta har KKV gjort när det har tagit taximarknaden under extra noggrann observation.

4. KKV misstänker att ett flertal taxiförmedlingscentraler inte har förmedlat taxiresor som ersätts av FPA till alla taxiföretagare. Är detta en konsekvens av taxireformen?

Nej. Folkpensionsanstalten (FPA) beslutar självständigt om sin konkurrensutsättning och svarar för att den fungerar. Taxireformen har inget att göra med eventuella konkurrensproblem som gäller taxiresor som FPA ska ersatta.

KKV hade fått klagomål om taxiförmedlingscentralernas verksamhet i fråga om FPA-taxiresor redan innan lagen om transportservice trädde i kraft, men när den gamla taxitrafiklagen fortfarande gällde skulle ett ingripande i konkurrensproblemen inte ha ökat konkurrensen på marknaden.

5. Kommunikationsminister Anne Berner sade den 5 mars 2019 att det är skäl att allvarligt överväga behovet av striktare reglering av taxiförmedlingscentralerna om det visar sig att KKV:s misstankar är befogade. Står detta inte i konflikt med syftet med lagen om transportservice som är att avveckla regleringen?

Nej, att marknaden öppnas för konkurrens betyder inte att regleringen minskar. Det vanliga är uttryckligen att marknaden regleras på ett övergripande och noggrant sätt och att lagstiftningen preciseras om man upptäcker olägenheter i marknadens funktion.

En övervägning av behovet av ytterligare reglering kräver en grundlig kartläggning för att säkerställa att marknaden inte heller ska bli överreglerad. En eventuell lagberedning inleds om man identifierat tydliga konkurrensproblem och KKV har färdigställt sin utredning av eventuella olägenheter.

6. Konkurrens- och konsumentverkets generaldirektör Kirsi Leivo berättade den 6 mars 2019 att verket inleder en omfattande utredning av hur konkurrensen inom taxibranschen fungerar i praktiken. Betyder detta att taxireformen inte fungerar?

Nej, det betyder det inte. Att marknaden har öppnats för konkurrens ställer aktörerna i taxibranschen i en ny situation och tillvägagångssätten håller fortfarande på att ta form. Situationen är ny också för dem som använder taxitjänster.

Ett av de centrala målen med lagen om transportservice är att stödja långsiktiga förändringar. I detta skede är det inte möjligt att uppskatta de långsiktiga konsekvenserna.

7. Varför genomfördes taxireformen, när resultatet blev en massa problem? Fungerade det gamla systemet inte tillräckligt bra?

Reformen kom väl till pass eftersom tillgången till taxitjänster redan i flera års tid har varit problematisk.

Ett problem är till exempel att det har varit svårt att hitta nya taxiföretagare på landsbygden. Under de senaste tio åren före lagreformen hade antalet taxitillstånd minskat med ungefär sex procent. Tack vare taxireformen har antalet tillstånd ökat kraftigt också på landsbygden.

I dagsläget uppger den största delen av taxiföretagarna att de står till tjänst dygnet runt. Över 80 procent av de företag som anmält sin servicetid berättar att de erbjuder taxiresor under alla tider från måndag till söndag.

Den gamla regleringen begränsade företagsamheten och utgjorde ett hinder för tillväxt. Ett av målen med reformen är att öka anlitandet av taxitjänster. År 2016 använde hushållen i genomsnitt endast 60 euro på taxiresor.

Taxireformen främjar konkurrensen inom branschen, skapar ny företagsamhet och sporrar aktörerna att utveckla sina tjänster.

Ytterligare information:

Olli-Pekka Rantala, avdelningschef, tfn 0295 342 585, Twitter: @op_rantala

Elina Thorström, enhetsdirektör, 0295 342 393