Kommunikationsministeriet 120 år - Forskningens betydelse har ökat

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 3.4.2012 10.39 | Publicerad på svenska 24.11.2015 kl. 10.28
Nyhet

Forskningen som bedrivs inom trafik och kommunikation ger en mängd vägledning som stöd för beslutsfattandet. Enligt avdelningschefen för allmänna avdelningen vid kommunikationsministeriet, överdirektör Pekka Plathan, kan verksamheten planeras på lång sikt med hjälp av forskningsresultaten. På trafiksidan sammanför det nya FinTrip-projektet den finländska forskningskompetensen.

- Forskningsverksamhetens betydelse har ökat betydligt även om staten inte längre satsar ekonomiskt på forskning lika mycket som under 1990-talet. Numera utför man allt mer analyser och sammanfattningar av befintlig forskningsinformation, säger Plathan.
- Det ger ett stort mervärde då man utgående från forskningsinformation för ärenden vidare, i och med att man i förväg kan reagera och påverka synliga utvecklingsriktningar, fortsätter han.
Forskningsverksamheten inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde har ändrats till sin struktur. Tidigare bedrevs forskning framför allt i ministeriestyrda forskningsprogram men nu har forskningen splittrats mellan olika parter. På kommunikationssidan satsar företagen avsevärt mycket på forskning och utför framför allt utredningar i anknytning till marknadsföring och teknik. Ministeriets och Kommunikationsverkets roll i kommunikationsforskningen är liten.

Meteorologiska institutet är en stor aktör

Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket Trafi beställer däremot undersökningar, och Meteorologiska institutet producerar en betydande mängd forskningsinformation. Av Meteorologiska institutets tjänster används 70 procent av olika trafikformer och forskningsresultaten tillämpas i stigande grad även inom samhällets övriga områden.
- Forskningen kring klimatförändringar kan utnyttjas i lagstiftningen till exempel vid planering av bränslebeskattningen. Inom havsforskning är klimatförändringens inverkan på isförhållandena och behovet av isbrytning stora frågor, nämner Plathan som exempel.
Därtill används Meteorologiska institutets datamodeller mycket bland annat vid stadsplanering och planering av markanvändning till exempel för att bedöma vägnätets inverkan på luftföroreningar inom olika områden. Inom smarttrafiken har forskningsresultaten redan tillämpats mycket i praktiken.

Målet ett kompetenscentrum på toppnivå

Problemet med trafikforskningen i Finland under 2000-talet har varit att forskningen är splittrad och okoordinerad, vilket också har avspeglats i kompetensutvecklingen. Kommunikationsministeriet har i år inlett FinTrip-projektet som sammanför kompetens och forskning.
- Kompanjonskap är en väsentlig del av projektet. FinTrip har som mål att få olika forskningsinstitut att fungera tillsammans och därigenom skapa internationellt betydande vetenskaplig forskning som ger upphov till både innovationer och information som är användbar i beslutsfattandet. Samtidigt kan forskningsinformation sammanställas och delas, berättar Plathan.
För FinTrip fastställs 5-10 tyngdpunktsområden, kring vilka forskningen koncentreras. Enligt Plathan är det nödvändigt att koncentrera sig på vissa ämnen eftersom forskningsresurserna i ett litet land inte räcker till allt.
- Inom tyngdpunktsområdena kan vi utvecklas till världsledande. Till exempel den arktiska sjöfarten, Rysslandstrafiken och klimatförändringen är teman som bär långt in i framtiden, säger han.
FinTrip-konceptet kan i fortsättningen utvidgas till att omfatta även annan forskning än trafikforskning. På kommunikations- och miljösidan har man varit intresserade av att utveckla ett motsvarande virtuellt forskningscentrum.


Faktaruta: FinTrip
- FinTrip är en förkortning av Finnish Transport Research and Innovation Partnership.
- FinTrip kallas ett virtuellt kompetenscentrum eftersom det är ett samarbetsprojekt mellan separata forskningsinstitut. Målet är att skapa ett betydande kompetenscentrum av internationell standard i Finland.
- Projektet inleds med en serie seminarier, och valet av forskningsteman sker under våren. På hösten hålls temaseminarier där de olika forskningsparterna kan skapa inbördes kontakter.

Texten är skriven av Hasse Härkönen.