Krav på riskanalys i bredbandslagen

Regeringen vill att det i fortsättningen fästs mera uppmärksamhet vid den ekonomiska lönsamheten av bredbandsprojekt som genomförs med offentligt stöd. Regeringen skulle förplikta projektens genomförare att göra upp riskanalyser för nya projekt.

I riskanalyserna skulle ingå kartläggning av funktionella och ekonomiska risker i samband med projektet och planer för hantering av dem. Landskapsförbundet kunde använda analysen som en jämförelsegrund vid val av genomförare för bredbandsprojekt.

Regeringen föreslår också att uppföljningsskyldigheten av bredbandsprojektens avkastning samt återbetalningsskyldigheten av för stora avkastningar endast skulle gälla projekt som beviljats statligt stöd på över 10 miljoner euro. Syftet med att avlägsna uppföljnings- och återbetalningsskyldigheten för mindre projekt än ovan är att minska det administrativa arbetet som projekten ger upphov till.

Dessutom skulle regeringen lätta på projektgenomförarnas skyldighet att hyra ut ett nät som fått stöd till andra teleföretag. I nuläget ska bredbandsnät som byggts med statligt stöd och tillhörande kapacitet vara tillgängliga också för andra tjänsteproducenter till ett rimligt pris och med icke-diskriminerande villkor i tio års tid. Regeringen skulle förkorta den icke-diskriminerande användarrättigheten till sju år. Tidsbegränsningen skulle dock inte beröra kabelkanaler och master.

Regeringen lämnade in förslaget till ändring av lagen om stöd för byggande av bredband till riksdagen den 24 april 2014. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2014.

Syftet med bredbandslagen är att underlätta finansieringen av bredbandsprojekt som stöds av staten och kommunerna under tiden de byggs ut.

Lagen hänger samman med statsrådets principbeslut som fattades i december 2008, där målet är i enlighet med efterfrågan riksomfattande tillgång till internetförbindelser på 100 Mbit/s.