KM fattade beslut om ett program för säkrare plankorsningar

Kommunikationsministeriet fattade den 20 november beslut om ett program för att förbättra säkerheten i plankorsningar mellan väg och järnväg. Det är meningen att säkerheten i plankorsningarna ska förbättras med alla till buds stående medel för att spara så många människoliv som möjligt.

Det finns flera sätt att förbättra säkerheten, men kostnaderna för varje enskild plankorsning kan variera från några tusen euro till tio miljoner.

Att en plankorsning mellan väg och järnväg dras in märks t.ex. direkt i form av ett minskat antal olyckor. En indragen plankorsning kräver ofta ersättande vägreglering och innebär därför betydande kostnader.

Ministeriet föreslår sju åtgärder i sitt program för att förbättra säkerheten i plankorsningar mellan väg och järnväg och kommer att förhandla om behövliga anslag för dem i ramförhandlingarna våren 2018.

De plankorsningar som ska göras säkrare väljs ut från fall till fall så att olycksrisken i korsningen ska minska så mycket som möjligt med de medel som finns till förfogande. Därför beaktas utöver de traditionella åtgärderna inom bastrafikledshållningen också de möjligheter ny teknik erbjuder. Ett utvecklingsobjekt för ny teknik kunde vara t.ex. en applikation för mobiltelefoner som varnar för ankommande tåg.

I programmet ingår följande projekt:

1. De farligaste plankorsningarna mellan väg och järnväg stängs och ersätts med alternativ vägreglering och varningsanordningar. Det föreslås att 27 plankorsningar tas ur bruk och att 36 plankorsningar förses med bommar.

2. Trafikverket inför lätta varningsanordningar, såsom system med varningsljus på det nya banavsnittet mellan Lahtis och Heinola, och fortsätter att bevaka befintliga plankorsningar.

3. Trafi fastställer kriterier för sådana plankorsningar där olycksprognosen kan minskas med hjälp av stoppmärken. Trafikverket utreder hur stort antal plankorsningar detta gäller och placerar ut stoppmärkena.

4. Trafikverket utreder i vilken mån det går att utnyttja satellitnavigationsdata för att i realtid bestämma tågens position.

5. Kommunikationsministeriet utreder tillgången till geodata och på vilket sätt de kan utnyttjas, bl.a. genom att göra jämförelser med den lagstiftning som gäller utnyttjandet av geodata inom yrkestrafiken.

6. Trafikverket fäster särskild uppmärksamhet vid den övergripande säkerheten i bannätet och förnyar bannätets säkerhetsledningssystem. I detta arbete måste det beaktas att järnvägstrafiken eventuellt öppnas för konkurrens.

7. Den statliga banhållaren beaktar de rekommendationer som utfärdats av Olycksutredningscentralen när nya banor och infrastruktur byggs och förvaltas. Trafi övervakar att rekommendationerna uppfylls.

I Finland finns cirka 2 800 plankorsningar mellan väg och järnväg, och de har utifrån förhållanden och trafikmängder indelats i sju säkerhetsklasser. Cirka fem procent av plankorsningarna hör till den farligaste klassen.