Minister Harakka: Klimatåterhämtning och digitalisering i vardagen efter undantagsvåren

Kommunikationsministeriet bereder ett tvådelat framtidsprogram för att hantera de mer omfattande konsekvenserna av coronakrisen och för att dra nytta av lärdomarna från undantagsperioden i fortsättningen. Programmet fokuserar på klimatfrågor och digitalisering.

- Den ena delen i framtidsprogrammet är klimatåterhämtningen inom trafiken, som stöder sysselsättningen på kort sikt och stärker den hållbara tillväxten i framtiden. Kärnan i denna del utgörs av en historiskt stor spårtrafikhelhet som ingår i stimulans- och investeringspaketet, MBT-avtalen och projektbolagen inom spårtrafiken, sammanfattar kommunikationsminister Timo Harakka.

- Den andra delen gäller utnyttjandet av vårens digitala spurt och stärkandet av den utveckling som nu inletts. Digitaliseringen kommer att prägla vår vardag genom ökad användning av digitala tjänster, ett nytt sätt att se på rörlighet samt positiva klimateffekter, säger minister Harakka.

EU:s stimulanspaket ger enligt Harakka incitament och verktyg för klimatåtgärder i hela Europa.

- Finland håller redan på att gå in på denna väg. Vi har fått EU-finansiering för spårvägsprojekt, och det gjordes en betydande satsning på investeringar i spårbunden trafik och spårbunden trafik i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020. Vi har anvisat betydligt mer anslag än tidigare också för att förbättra kommunernas gång- och cykelinfrastruktur, konstaterar Harakka.

Vid ministeriet pågår utöver trafikledsinvesteringar också flera projekt som syftar till en mer utsläppssnål framtid. Inom trafiksektorn inkluderar dessa bl.a. utarbetandet av färdplanen för den fossila trafiken och den 12-åriga riksomfattande trafiksystemplanen samt programmet för att främja gång och cykling.

Digitalisering i vardagen blev en allt större del in av livet under coronavåren

Den ständigt ökande digitaliseringen är enligt minister Harakka en av de största förändringarna under coronavåren. Människorna övergick utan större problem till att använda e-tjänster. Till exempel distansstudier, e-köp och andra distanstjänster som tillhandahålls på nätet togs i bruk smidigt.

Enligt Transport- och kommunikationsverkets preliminära uppgifter ökade antalet samtal och mobildata med upp till 30 procent. Harakka tror att distanstjänsterna kommer att bli kvar vid sidan av de fysiska verksamhetsställena.

- Vi kommer sannolikt inte att återgå till samma tillvägagångssätt som före krisen. En del av de nya verksamhetsmodellerna förblir permanenta i och med förbättrad digital beredskap och positiva erfarenheter under krisen. I synnerhet distansarbete kommer i fortsättningen allt oftare att uppfattas som helt normalt arbete, säger Harakka.

Den långsiktiga förändringen illustreras av att cirka 40 procent av de som deltog i en färsk enkätundersökning bedömde att det är osannolikt att de återvänder till traditionellt kontorsarbete även om det var möjligt. Majoriteten av dem som besvarade enkäten var nöjda med distansarbete och upplevde att de kunde utföra ett resultatrikt distansarbete.

Kommunikationsministeriet tillsatte i början av maj en arbetsgrupp som utvärderade effekterna av digitaliseringsutvecklingen under den exceptionella situation som coronaviruset orsakade och utarbetar förslag för att påskynda återhämtningen från undantagsförhållanden.

- Arbetsgruppen har till uppgift att säkerställa att vårens erfarenheter blir en central del av eftervården av coronakrisen, konstaterar Harakka.

Mer information och ministerns intervjuförfrågningar:

Matti Sadeniemi, specialmedarbetare, tfn 040 586 7 234