null Nya uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna av utsläppshandel inom sjöfarten

Nya uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna av utsläppshandel inom sjöfarten

Pressmeddelande 14.07.2021 16.00 fi sv en

Ett lastfartyg (Foto: Shutterstock)

Den utredning som kommunikationsministeriet låtit göra av vilka konsekvenser utsläppshandeln inom sjöfarten har för sjöfartens kostnader och för Finlands konkurrenskraft har blivit klar. Konsekvenserna för samhällsekonomin är negativa men måttliga till storleken.

Europeiska kommissionen förväntas föreslå en utsläppshandel inom sjöfarten som en del av det breda klimatpaketet Fit for 55 som offentliggörs i mitten av juli.

I fråga om de samhällsekonomiska konsekvenserna för Finland är det av väsentlig betydelse hur utsläppshandeln för sjöfarten och de olika sätten att genomföra utsläppshandeln påverkar den finländska exportens och importens transportkostnader och därigenom priserna på varor och tjänster i Finland. Förändringarna i transportkostnaderna påverkar dessutom de finländska exportbranschernas internationella konkurrenskraft.

Inverkan på kostnaderna och konkurrenskraften bedöms

I den första delen av utredningen bedöms vilka konsekvenser utsläppshandeln har för samhällsekonomin och i den andra delen för konkurrenskraften. Utredningen är baserad på Sitowise Oy:s modell MERIMA som användes i bedömningen av uppgifterna över mängden utsläpp från den finländska handelssjöfarten och i den bedömning som gjorts som tjänsteuppdrag och där man analyserade de omedelbara kostnaderna som uppstår av köpandet av utsläppsrätter.

Efter att de omedelbara konsekvenserna för kostnaderna bedömdes gjorde Ramboll Finland Oy och Merit Economics en modell av vilka konsekvenser utsläppshandeln har för samhällsekonomin. Dessutom bedömdes konsekvenserna för konkurrenskraften kvalitativt med hjälp av statistik över utrikeshandeln. 

Den viktigaste frågan är utsläppshandelns geografiska omfattning

Utsläppshandelns effekter beror på vilka val som görs i fråga om genomförandet av utsläppshandeln. Det råder ännu osäkerhet kring vad kommissionens förslag kommer att innehålla. Ett val som har stor betydelse är vilket geografiskt område utsläppshandeln ska omfatta. Alternativen är 1) utsläppshandel som endast tillämpas på resor mellan hamnar i EU, 2) utsläppshandel som inbegriper resor mellan hamnar i EU och hamnar i tredjeländer, eller 3) mellanformer mellan dessa.

Utsläppshandelns konsekvenser bedömdes med hjälp av fyra olika scenarier. I scenarierna var utgångspunkten för bedömningen den uppskattning av vilka konsekvenser utsläppshandelns direkta kostnader har för priserna för sjötransporterna. Uppskattningen gjordes med MERIMA-modellen. I scenarierna varierades den geografiska omfattningen i utsläppshandeln samt den lägsta gräns för fartygens storlek som ska införas i tillämpningen av utsläppshandeln. Antagandet var att priset för en utsläppsrätt är 35 euro/ton år 2025 och 50 euro/ton CO2 2040. Det råder stor osäkerhet kring prisantagandena för utsläppsrätterna.

I fråga om klimatet har en större geografisk omfattning i utsläppshandeln en större effekt eftersom utsläppshandeln i så fall omfattar fler utsläpp. Utredningen visar att ju större del av sjöfarten som omfattas av utsläppshandeln, desto dyrare är sjöfarten sett till de logistiska kostnaderna och samhällsekonomin. Baserat på modellen minskar en mindre geografisk omfattning i utsläppshandeln de negativa konsekvenserna för branscher som gynnar sjöfarten i hög grad, till exempel skogs- och kemiindustrin, och slutligen även samhällsekonomin. I de modellerade scenarierna är nationalprodukten 0,04–0,08 procent lägre år 2040 jämfört med basscenariot utan utsläppshandel inom sjöfarten. 

Baserat på analysen av konkurrenskraften finns det en stor variation mellan och inom branscherna i fråga om ifall en stor eller liten geografisk omfattning är det bättre alternativet.

I grova drag orsakar en stor geografisk omfattning i utsläppshandeln tilläggskostnader i högre grad för de branscher vars export i hög grad går till tredjeländer utanför Europa än för de branscher i konkurrerande länder som försöker ta sig in på samma marknader. En stor geografisk omfattning i utsläppshandeln förbättrar däremot delvis den relativa konkurrenskraften i de exportbranscher som handlar i huvudsak med andra EU-länder.

Åtgärderna för att minska utsläppen inom sjöfarten förväntas skapa möjligheter till företagsverksamhet för det finländska havsklustret och det här kan på längre sikt ha positiva effekter på samhällsekonomin och på konkurrenskraften. De här effekterna har inte uppskattats i modellen.

Vad händer härnäst?

Förhandlingarna om utsläppshandeln inom sjöfarten börjar när kommissionen lägger fram sitt förslag till ändring av utsläppshandelsdirektivet. Förhandlingarna och genomförandet väntas ta flera år. 

Vid Europeiska kommissionen har statsrådet sedan början av året utövat förhandsinflytande på beredningen av utsläppshandeln inom sjöfarten. Åtgärderna för att minska utsläppen inom sjöfarten ska vara effektiva ur klimatsynpunkt och skapa möjligheter för ett framstegsvänligt finländskt havskluster. Finlands utrikeshandel är emellertid mycket beroende av sjöfarten och vintersjöfarten. Finlands geografiska läge ökar logistikkostnaderna. Vintersjöfarten bör beaktas i utsläppshandeln.

Mera information:

Juha Honkatukia, Merit Economics, tfn 040 304 5561 (utredningen av konsekvenserna för samhällsekonomin och konkurrensenskraften)

Heikki Savikko, sakkunnig, Ramboll Finland Oy, tfn 040 124 1194 (utredningen av konsekvenserna för samhällsekonomin och konkurrensenskraften)

Ilkka Salanne, ledande konsult, Sitowise, tfn 040 821 4883 (kalkyler över utsläppsmängden, MERIMA-modellen)

Juha Tervonen, specialsakkunnig, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 070 (utsläppshandelns konsekvenser för samhällsekonomin och konkurrenskraften)

Eero Hokkanen, konsultativ tjänsteman, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 021 (övriga frågor som handlar om utsläppshandeln inom sjöfarten)