Program för effektivare logistik - fokus på kostnader, farleder och kunnande

Finlands konkurrensläge på den internationella transportmarknaden kan förbättras om de skatter och avgifter som uppbärs av transportföretagen hålls under kontroll och gränsövergångarna görs snabbare.

Riktlinjerna för att utveckla logistiken har skrivits in i det utvecklingsprogram som publicerades den 6 juni och som sammanställts av en styrgrupp under ledning av kommunikationsminister Leena Luhtanen. Förutom statsmakten har näringslivet och högskolorna deltagit i att göra upp programmet.

Programmet ansluter sig till regeringens mål att utveckla konkurrenskraften hos de företag som verkar i Finland samt att öka det ekonomiska samarbetet mellan EU och Ryssland.

Avsikten med förslaget är att sänka företagens logistikkostnader, förbättra Finlands konkurrenskraft i förhållande till andra länder och göra trafiken smidig. Förslagen anknyter till kunnande, marknadsföring, trafikleder och internationell intressebevakning. Programmet omfattar 35 enskilda åtgärder.

Minister Luhtanen är nöjd över att programmet är färdigt och att det nu kan omsättas i praktiken. Luhtanen tänker också ta upp programmet till behandling i regeringen.

- Det är bra att programmet är konkret och att det har utarbetats i samarbete med branschen. Jag har för avsikt att sammankalla styrgruppen 1-2 gånger om året för att följa upp hur programmet genomförs och hur vårt logistiska konkurrensläge utvecklas, säger Luhtanen.

Rysslands ekonomiska tillväxt bör utnyttjas

Potentialen i transporterna österut är stor. Rysslands fortgående ekonomiska tillväxt och utvecklingen av ekonomierna i Asien skapar nya transportbehov mellan dels EU och Asien, dels EU och Ryssland. Om energiprodukterna inte beaktas tredubblas EU-ländernas import från och export till Ryssland och de ekonomiska områden som snabbt utvecklas i Östasien fram till år 2030. Man väntar sig att också Finlands import från och export till Ryssland kommer att växa lika mycket.

En del av EU-transporterna sköts via Finland. Enligt arbetsgruppen har Finland många möjligheter att öka sin marknadsandel. Sådana möjligheter skapas bland annat genom att man avlägsnar de flaskhalsar som finns i Finland och Ryssland i anslutning till rutten genom Finland samt att man gör gränsformaliteterna snabbare.

Det lönar sig inte för Finland att koncentrera sig på bulkprodukter, utan på så kallad logistik med högt förädlingsvärde. Rutten genom Finland har den bästa konkurrenskraften vid transport av produkter som är värdefulla eller som lätt förfars. Sådana slag av produkter kräver säkra, snabba och smidiga transporter.

En förstärkning av Finlands position skulle vara till nytta för i synnerhet sydöstra Finland, eftersom en betydande del av transitotrafiken går genom hamnarna i Kotka och Fredrikshamn. Dessutom skulle en ökning av transitotrafiken sänka enhetskostnaderna också för utrikestransporter till och från Finland.

Staten kan påverka kostnaderna och verksamhetsbetingelserna

Den synligaste delen av logistiken utgörs av transporter och den kan bäst påverkas direkt med statliga åtgärder. Transporterna behöver transportleder, terminaler, trafik- och transportmedel, förare samt data- och kommunikationsteknik. Myndigheterna kan med sina beslut påverka hur dessa är tillgängliga, till vilket pris och till vilken kvalitet.

Under Finlands ordförandeskap i EU kommer logistiken att tas upp som en central konkurrensfaktor i EU. Långsiktig och helgjuten utveckling av logistiken bör vara en del av EU:s konkurrenspolitik. Kommissionen skall ge ett meddelande om logistik år 2006.

Nu söks nya sätt för att integrera transport- och logistikmarknaden i Finland och Ryssland. Dessutom är det skäl att se över möjligheterna att slopa t.ex. special- och transporttillstånden inom lastbilstrafiken.

Finland och Ryssland bör ha en gemensam syn på vilka investeringar som behövs för den trafik som går genom de olika gränsstationerna. I Finland gör man för nästa regeringsperiod upp ett temapaket på uppskattningsvis 30 miljoner euro för att förbättra trafikledsförbindelserna vid gränsövergångarna och hamnarna. Som viktigaste utvecklingsprojekt betraktas gränsstationen i Vaalimaa, som föreslås få en satsning på 16 miljoner euro redan under denna regeringsperiod.

Statsmakten inverkar på de logistiska kostnaderna och genom dem på konkurrenskraften med hjälp av skatte- och avgiftspolitik. Arbetsgruppen betonar att man bör avhålla sig från att höja skatter och avgifter som ansluter sig till arbetskraftskostnaderna.

Man bör också undvika att höja andra skatter och avgifter för godstransporterna. Dessutom bör man verka för att de avgifter som uppbärs av trafiken hålls på en skälig nivå inom EU och att konkurrensförutsättningarna är jämlika.

Logistikens effektivitet grundar sig också på kunnande. Undervisningssystemet bör utvecklas så att det producerar sakkunniga för uppgifter på alla nivåer inom trafik och logistik. Det internationella studentutbytet inom logistikbranschen bör främjas i synnerhet med Ryssland. Man bör förbättra kvaliteten på högskoleundervisningen i logistik och förbättra möjligheterna att studera det som biämne.


Ytterligare information:
statssekreterare Perttu Puro, tfn (09) 160 28325 eller 040 779 3436
trafikrådet Lassi Hilska, tfn (09) 160 28497 eller 040 543 6573


Suomen logistisen aseman vahvistaminen. Toimenpideohjelma. (Förstärkning av Finlands logistiska position. Åtgärdsprogram.) Kommunikationsministeriets program och strategier 6/2005.

Bakgrundsutredningar i anslutning till programmet:

EU:n ja Venäjän välisten liikenneyhteyksien nykytila ja kehitysnäkymät. Kommunikationsministeriets publikationer 4/2005. På webben: www.mintc.fi/julkaisujasarja

Hernesniemi-Auvinen-Dudarev: Suomen ja Venäjän logistinen kumppanuus, Etla B 209