Rapport: Nu avgörs det inhemska inslaget på tv-marknaden

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 12.2.2008 13.28
Pressmeddelande
Under nästa årtionde formas televisionsmarknaden av den inhemska programproduktionens tillstånd, konkurrensen mellan kostnadsbelagda och kostnadsfria kanaler och public service-televisionens ställning.

På framtidsutsikterna i branschen inverkar i synnerhet kontrollen av programkoncessionerna, strävan att se till kvaliteten på antenndistributionen, Rundradions roll samt aktörernas nuvarande ägarstrukturer. På dessa kan man inverka genom de beslut som fattas under de närmaste åren.

Framtiden inom Finlands televisionsmarknad har utretts i en rapport som gjorts på uppdrag av kommunikationsministeriet och som publicerades den 12 februari. I rapporten granskas televisionens framtid på 5-10 års sikt. De framförda åsikterna står rapportens skribenter för, ministeriet har inte tagit ställning till dem.

Genom politiska beslut avgörs om televisionssystemet förblir finländskt eller om det blir en spelplan för internationell konkurrens, konstateras i rapporten. Därför bör man aktivt utveckla televisionssystemet. I finländska händer blir det inhemska programinnehållet en allt starkare trumf i konkurrensen på televisionsmarknaden.

Rapporten påpekar att televisionens faktiska utveckling på lång sikt sannolikt kommer att ligga mellan de här två ytterligheterna.

Ny teknik inverkar långsamt på vanorna

Allmänhetens relation till televisionen förändras mycket under de närmaste tio åren. Ny teknik som webb-tv och mobil-tv inverkar väsentligt men långsamt på sättet att bruka tv. Mobil-tv väntas inte på många år bli så allmän att den blir var mans utrustning. Förutom att tekniken saknas är orsaken brist på program lämpliga för mobilt bruk.

Antenndistributionens ställning är i Finland synnerligen stark, eftersom den är det enda sättet att nå en verklig riksomfattande täckning. Satellitdistributionen är däremot anspråkslös och kabeldistributionen är för sin del lokal och splittrad till ägandet.

Högupplösnings-tv (HDTV) kan i framtiden förändra läget i någon mån, om en bild av HD-kvalitet inte kan överföras med fria radiovågor.

Betalkanalerna stormar in

Digitaliseringen har satt fart på tillväxten för betal-tv, som tidigare varit svagt utvecklad. Antalet anslutningar tredubblades under 2006 och 2007.

Tidigare rörde sig frontlinjerna i den kommunikationspolitiska debatten mellan publik och kommersiell television. Nu är det fritt tillgänglig tv och betal-tv som är i vågskålarna.

Det finländska televisionssystemet håller enligt rapporten på att förlora sitt särdrag baserat på att man gratis kan se program av hög kvalitet. Det är möjligt att en stor del av de mest lockande programmen i framtiden finns på betalkanalerna och att det är relativt dyrt att titta på dem.

Betalkanalernas ökande popularitet kan dessutom leda till att reklamfinansieringen minskar, eftersom programutbudet ökar och antalet tittare per program minskar.

Public service-televisionen inverkar på programmens kvalitet

Programmen inom public service har varit och kommer att förbli basen för de kanaler som är fritt tillgängliga. Också lagen kräver att programutbudet är mångsidigt och till sina väsentliga delar inhemskt. Betydelsen av ett sådant programutbud växer.

De reklamfinansierade kanalerna utgör en allt massivare del av den fritt tillgängliga televisionen. De kompletterar public service genom att erbjuda sådan underhållning och annat innehåll som det inte lönar sig att producera inom offentlig tv. I deras koncessioner ställs samma slags krav på programmen som inom public service.

Den offentliga och den reklamfinansierade fritt tillgängliga televisionen konkurrerar om tittarna förutom med de avgiftsbelagda tjänsterna också med varandra. I den här konkurrensen har den offentliga televisionen en klart förbättrande inverkan på nivån.

Man kan konstatera att i de länder som har en hög kvalitet på public service-tv håller också den reklamfinansierade televisionen en högre kvalitet än i de länder där det inte finns någon aktör som klart höjer ribban. Exempel på två ytterligheter är Storbritannien och Italien.


Ytterligare information

kommunikationsrådet Ismo Kosonen, tfn (09) 160 28462 eller 050 511 6601