Redogörelsen är ett redskap för trafikpolitiken

Regeringen har dragit upp linjerna för trafikpolitiken för flera valperioder framåt. I samband med den trafikpolitiska redogörelsen beslutar man också om programmet för valperiodens trafikledsinvesteringar.

Avsikten är att trafikpolitiska redogörelser som utarbetas i början av valperioden blir bestående praxis.

Regeringen överlämnade den trafikpolitiska redogörelsen till riksdagen den 27 mars.

I trafikpolitiken är den centrala uppgiften att utveckla fungerande trafikförbindelser för medborgarna och näringslivet samt att stöda regioner och näringsgrenar så att de klarar sig. En dämpning av klimatförändringen, främjande av kollektivtrafiken och en förbättring av trafiksäkerheten är också tyngdpunkter i redogörelsen.

I redogörelsen ingår ett omfattande program för underhåll av och investeringar i trafiknätet. De finansieringsbeslut som anknyter till programmet gjorde regeringen under förhandlingarna om budgetramen. Ett mångårigt investeringsprogram gör trafikpolitiken mer långsiktig än den är i dag.

Pengar till trafikleder fås också utanför budgeten

Under ramperioden 2009-2012 tar regeringen i fråga om kostnaderna fler nya trafikinvesteringar än någonsin tidigare till beslut i riksdagen. Under denna regeringsperiod är utgifterna för pågående projekt och projekt man beslutat om cirka 400 miljoner euro per år. Under valperioden inleds 13 nya investeringar för utvecklandet av trafiknätet till ett värde av cirka 1,1 miljarder euro.

För att inleda nya trafikprojekt satsar man 80 miljoner euro i medel utöver den tidigare budgetramen. Pengarna fås ur intäkter från försäljning av statens egendom. Avsnittet Forsby-Kotka på motorväg E18 och ett tilläggsspår på Österbottenbanans avsnitt Karleby-Ylivieska byggs som livscykelprojekt.

I redogörelsen satsar man på basväghållning. Så genomför man den ökning på 15 miljoner kubikmeter virke för skogsindustrins behov som är inskriven i regeringsprogrammet. Totalt 225 miljoner euro anvisas för att förbättra skogsindustrins verksamhetsmöjligheter. Virkesförsörjningen tryggas genom att man reparerar vägar av lägre klass och sätter i skick enskilda vägar. Också virkestransportbanor som är viktiga för skogsindustrin sätts i skick.

Klimatinverkan ska undersökas

Trafikpolitiken ska i fortsättningen mer än förut bedömas ur en klimatpolitisk synvinkel.

Kommunerna kan dämpa utsläppen av växthusgaser från trafiken bl.a. med prissättning av trafiken, reglering av parkeringen i stadskärnan och markanvändningsbeslut.

Konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser ingår i regeringens klimat- och energistrategi och den klimatpolitiska framtidsredogörelsen, som är på kommande.

Den trafikpolitiska redogörelsen gör det möjligt att man under nästa årtionde kan ta i bruk en vägavgift som baserar sig på positionsbestämning. Dessutom har regeringen beredskap att förändra lagstiftningen så att en regional trängselavgift kan införas.

Tillväxt i kollektivtrafiken

Regeringen vill öka användningen av kollektivtrafik. Investeringarna i redogörelsen har tyngdpunkten på spårtrafiken. Västmetron och ringbanan samt andra satsningar på spårtrafik möjliggör en betydande tillväxt inom kollektivtrafiken.

Regeringen anser det vara viktigt att de stora stadsregionerna och staten tillsammans gör upp långsiktiga, regionala utvecklingsprogram för kollektivtrafiken.

Stöd till kollektivtrafiken i de stora städerna tas i bruk under nästa år. Basservicen i trafiken tryggas också i glesbygden och i mindre stadsregioner. Den krympande reguljära trafiken kompletteras med anropsstyrd kollektivtrafik.

Personalbiljetten för kollektivtrafik utvecklas så att den på allvar uppmuntrar till att anlita kollektivtrafik.

Kollektivtrafik upphandlas med offentliga medel på sådana avsnitt där utbudet inte skapas av marknaden. Flygtrafik kan upphandlas till orter dit resan från Helsingfors med den snabbaste tågförbindelsen tar över tre timmar.

Cykel- och gångtrafiken beaktas bättre än förut då man planerar markanvändningen och trafiksystemen.

Säkerhet på vägarna

Trafiksäkerheten ska förbättras genom att man effektivt vidtar åtgärder mot bl.a. rattfylleri, brott mot trafikreglerna, underlåtenhet att använda säkerhetsutrustning samt överhastigheter.

Också finansieringen av trafiklederna inriktas på projekt som förbättrar trafiksäkerheten, bl.a. på ett program för att bygga mitträcken, som förbättrar säkerheten på huvudvägarna. Användningen av teknisk utrustning för att övervaka trafiken utökas. Körundervisningen och körkortsexamen förnyas.


Ytterligare information:

ministerns specialmedarbetare Kari Jääskeläinen, tfn 044 0581030
kanslichef Harri Pursiainen, tfn (09) 160 28389, 0500 787 742
överdirektör Juhani Tervala, tfn (09) 160 28482, 050 552 7260