Tillbaka

Smidigare författningar på allt bredare front

Smidigare författningar på allt bredare front

Pressmeddelande 05.01.2018 09.30 fi sv

Regeringens spetsprojekt för smidigare reglering går framåt i enlighet med regeringsprogrammet inom alla förvaltningsområden. Det övergripande målet för projektet är att skapa bättre lagstiftning och god lagberedningskultur. Resultatet är tydligare lagar som är lätta att förstå. Det blir snabbare för medborgare och företag att uträtta ärenden och byråkratin minskar på det hela taget.

Enligt kommunikationsminister Anne Berner är det fråga om en omfattande reform av handlingssätten, en reform som har ett nära samband med digitaliseringen och försöksverksamheten.

- I en värld som digitaliseras är det viktigt att författningarna är i takt med utvecklingen. Det är just detta jobb vi håller på med nu. Såväl myndigheterna som medborgarna och företagen drar nytta av att till exempel elektroniska tjänster kan utnyttjas fullt ut och att författningarna inte hindrar denna utveckling, konstaterar minister Berner.

Reglering på lägre nivå gallras

För medborgare och företag är kanske den vanligaste kontaktytan till reglering föreskrifter eller anvisningar utfärdade av myndigheter. Innehållet i och behovet av dessa normer på lägre nivå har utvärderats inom alla förvaltningsområden. Till exempel miljöministeriets byggbestämmelsesamling har moderniserats så att antalet enskilda krav har sjunkit till hälften.

Förutom att författningarna har gallrats och förenklats har man också satsat stort på att utveckla elektroniska tjänster. Tack vare detta har det varit möjligt att sänka en del kundavgifter. Bland annat flera av Trafis avgifter sänktes sommaren 2017 och i början av januari 2018.

Bättre reglering också på EU-nivå

En stor del av vår nationella lagstiftning har sitt ursprung i EU. Statsrådets kansli, arbets- och näringsministeriet och justitieministeriet har i samarbete med andra ministerier fortsatt arbetet för att luckra upp och förenkla EU-regleringen.

Finland anser att det är viktigt att principerna om bättre lagstiftning följs i all EU-reglering. Bättre lagstiftning är också ett starkt inslag i kommissionens arbetsprogram för 2018.

Finland deltar aktivt i kommissionens program för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet) och utvecklingen av det. Under 2016–2017 har Refit av intressegrupper, konsumenter och medlemsstater fått över 270 initiativ för att förenkla EU-lagstiftningen. Av initiativen har 12 procent kommit från Finland.

Fortsatta försök enligt principen en in, en ut

Arbets- och näringsministeriet (ANM) har testat principen en in, en ut på beredningen av lagar. Principen innebär att varje merkostnad på en euro som drabbar företag på grund av lagstiftning ska kompenseras med motsvarande minskning av kostnaderna i ett annat sammanhang.

Under försöket utvecklades en räknare med vilken lagberedarna kan bedöma vilka konsekvenser författningen kommer att ha för företag. Räknaren fungerar alltså som en mätare på avregleringen.

ANM uppskattar att i de lagförslag som lämnades 2017 och som var med i försöket har de kostnader som regleringen gett företagen kunnat minskas med 150 000 euro. Därför föreslår ANM att denna praxis som började som ett försök befästs som en del av verksamheten och utvidgas även till andra ministerier.

Smidigare tillstånds- och besvärsprocesser

Arbetet i enlighet med regeringsprogrammet för att göra tillstånds- och besvärsprocesserna smidigare har fortsatt under hösten 2017. Samtidigt har man försäkrat sig om att det servicelöfte som ministerarbetsgruppen för förnyade handlingssätt har fastställt verkställs inom de olika förvaltningsområdena.

I fråga om tillstånd är det centrala målet att en ansökan om tillstånd allt oftare ska kunna ersättas med en anmälan. Om tillstånd behövs ska alla tillstånd gå att få från samma ställe. Dessutom vill man påskynda handläggningen av de besvär som anförs mellan olika myndigheter.

Vid justitieministeriet bereds som bäst en ny lag i syfte att minimera antalet besvär mellan myndigheterna. Dessutom vill man skärpa högsta förvaltningsdomstolens roll som en domstol som genom sina avgöranden tryggar en enhetlig rättspraxis. Tillståndsprocesserna underlättas av Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet som grundas för att åta sig huvuddelen av de uppgifter som i dagsläget hör till de nuvarande regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården samt en del av de uppgifter som NTM-centralerna svarar för.

**

CENTRALA AVREGLERINGSPROJEKT VID MINISTERIERNA HÖSTEN 2017

KOMMUNIKATIONSMINISTERIET

Vid kommunikationsministeriet gäller de viktigaste avregleringsprojekten vägtrafiklagen, lagen om enskilda vägar, körkortslagen samt den andra fasen av lagen om transportservice. Alla dessa projekt har överlämnats till riksdagen för behandling.

I den nya vägtrafiklagen samlas alla bestämmelser som gäller vägtrafiken till en konsekvent helhet. Antalet enskilda författningar har blivit färre, författningarna har förenklats och myndigheternas förfaranden har moderniserats. Lagen om enskilda vägar minskar kommunernas administrativa börda och förtydligar bestämmelserna. Ändringarna i körkortslagen leder bland annat till mindre byråkrati för den som skaffar körkort. Den andra fasen av lagen om transportservice innebär att man gallrar överlappningar i lagstiftningen, för samman trafikinformation och register samt förtydligar uppgifts- och arbetsfördelningen inom trafikförvaltningen.

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET

I jord- och skogsbruksministeriets föreskriftssamling har man i fråga om åren 2015 och 2016 upphävt eller strukit flera hundra bestämmelser av vilka största delen var föråldrade. Detta ger en smidigare förvaltning och gör det lättare att verkställa författningar.

I och med ändringen av jaktlagen förenklades byråkratin i anslutning till skjutprov och det blev möjligt att utan tillstånd av polisen transportera jaktvapen i motordrivna fordon i terrängen i vissa fall som särskilt anges genom lag, t.ex. för att hämta ett jaktbyte. Efter ändringen av jaktlagen räcker det i vissa fall med ett anmälningsförfarande i stället för ett dispensförfarande för att fånga fåglar som orsakar skada.

JUSTITIEMINISTERIET

I och med den nya lagen om för- och efternamn som träder i kraft i början av 2019 blir det smidigare och snabbare att handlägga namnärenden och samtidigt ökar valfriheten. Överlappande myndighetsfunktioner som gäller namnärenden gallras bort och behandlingstiderna för namnansökningar förkortas. Det införs elektroniska tjänster för namnanmälan och ändring av namn.

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET

Den reviderade lagstiftningen om yrkesutbildning trädde i kraft vid ingången av 2018. Inom utbildningssektorn ligger fokus på individuella utbildningsvägar, bred kompetens och ett tätt samarbete med arbetslivet. Förordningen om grunderna för antagning av studerande inom grundläggande yrkesutbildning har gjorts smidigare tack vare en enklare urvalsprocess. I den gemensamma ansökan till yrkesutbildning har man frångått förfarandet med tilläggsansökan och därmed slopat ett steg i ansökningsprocessen.

Digitaliseringen av statsunderstöden främjar god förvaltning, minskar de överlappande stöden och ger rättvisare beslut. I och med detta förbättras kvaliteten i beslutsfattandet och stöden kan riktas på ett ändamålsenligt sätt.

I universitetslagen och yrkeshögskolelagen föreslås en bestämmelse om utvidgade möjligheter till undervisningssamarbete mellan högskolor. Bestämmelsen ska gälla alla högskolor.

FÖRSVARSMINISTERIET

På försvarsministeriets förvaltningsområde har bestämmelserna om farliga kemikalier uppdaterats och förts upp på rätt författningsnivå. Dessutom smidiggjordes bestämmelserna genom att de gällande, delvis splittrade bestämmelserna samlades till en tydlig och fungerande helhet.

INRIKESMINISTERIET

I fortsättningen kan man ansöka om vapentillstånd elektroniskt, vilket minskar behovet personlig service. Vid sidan om det elektroniska förfarandet kvarstår möjligheten att ansöka om tillstånd så att den sökande personligen besöker polisinrättningen. Tillstånd kan sökas från önskad polisinrättning oavsett hemkommun eller -ort. Separata förvärvs- och innehavstillstånd slopades och ersattes med vapentillstånd. Ändringen av skjutvapenlagen trädde i kraft den 1 december 2017.

Tillväxtföretagarnas eller de så kallade uppstartsföretagarnas och toppförmågornas invandring till Finland underlättas genom att man tar i bruk ett särskilt uppehållstillstånd för uppstartsföretagare. Dessutom förlängs giltighetstid för det första uppehållstillståndet för specialsakkunniga från ett år till två år. Målet är att handläggningen av en uppstartsföretagares ansökan om uppehållstillstånd inte ska dröja mer en högst några veckor. Uppehållstillståndsprocessen för alla sökanden görs enklare så att man för ett fortsatt tillstånd inte längre tar nya fingeravtryck, vilket gör det möjligt att ansöka om fortsatt tillstånd helt elektroniskt utan att den sökande besöker Migrationsverket.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET

En totalreform av alkohollagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Tillståndsförvaltningen har förenklats. I övervakningen har tyngdpunkten flyttats från detaljerade normer till företagens eget ansvar för hur de ordnar sin verksamhet, alltså egenkontroll. Föråldrade bestämmelser har upphävts helt, särskilt i fråga om servering (t.ex. behörighetskraven för ansvarig föreståndare, fastställande av portionsstorlekar, normer för serveringsområdet osv.).

Regeringens proposition med förslag till lag om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården och till vissa lagar som har samband med den (RP 159/2017) behandlas som bäst i riksdagen. Lagen gör handläggningen av användningstillstånd som gäller personuppgifter inom social- och hälsovården smidigare och snabbare och underlättar den administrativa börda som orsakats av ett parallellt tillståndsförfarande. Lagen skapar tidsenliga och enhetliga förutsättningar för att de kunduppgifter på personnivå som uppkommer i samband med serviceverksamheten inom social- och hälsovården samt andra personuppgifter som gäller hälsa och välfärd ska kunna användas för forskning, statistikföring, utvecklings- och innovationsverksamhet, undervisning, informationsledning, myndighetsstyrning och myndighetstillsyn samt för myndigheternas planerings- och utredningsuppgifter.

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET

Regeringens proposition med förslag till en ny lag om rymdverksamhet godkändes av riksdagen den 18 december 2017. Finland blev en rymdstat då den första finländska satelliten, Aalto 1, sändes ut i rymden i juni 2017. Två kommersiella företag förbereder sig som bäst på att skicka egna satelliter ut i rymden. Rymden erbjuder företag nya affärsmöjligheter och källor till tillväxt. Utvecklingen av rymdbranschen främjas genom den nationella lagstiftningen om rymdverksamhet i och med att det skapas sådana ramar för verksamheten som garanterar dess lagenlighet och säkerhet samt affärsmöjligheter.

En in, en ut -principen har testats vid arbets- och näringsministeriet på alla lagstiftningsprojekt under det gångna året och vid jord- och skogsbruksministeriet i samband med totalreformen av livsmedelslagen. Enligt en in, en ut-principen ska varje merkostnad på en euro som regleringsbördan ger företag kompenseras med en motsvarande inbesparing i ett annat sammanhang. Vad gäller de lagstiftningsförslag som arbets- och näringsministeriet lämnade 2017 uppskattas det att regleringsbördan på årsnivå för företag har minskat med cirka 150 000 euro.

STATSRÅDETS KANSLI

Rådet för bedömning av lagstiftningen arbetar vid statsrådets kansli som ett oberoende och självständigt organ. År 2017 gav rådet sammanlagt 26 utlåtanden. I årsskiftet hade rådet tolv utlåtanden under behandling. Ordförande för rådet är Leila Kostiainen.

Rådet arbetar för att förbättra lagberedningens och särskilt konsekvensbedömningarnas kvalitet. Rådet ska också utveckla den allmänna lagberedningskulturen, till exempel i fråga om tidsplaner och den allmänna planeringen av regeringspropositioner och lagberedning.

FINANSMINISTERIET

Det nationella inkomstregistret. Arbetsgivarna kan i fortsättningen anmäla personalens löneuppgifter på en gång till alla myndigheter och andra behöriga aktörer. Målet med reformen är att minska arbetsgivarnas administrativa börda genom att förenkla anmälningen av löneuppgifter till myndigheter och andra aktörer som behöver uppgifterna. Inkomstregistret tas i bruk 2019.

Anvisningen om förenings- och frivilligverksamhetens förskottsuppbörd. Syftet med anvisningen är att hjälpa organisationer att sköta de ärenden som gäller förskottsuppbörden på rätt sätt. Skatteförvaltningens anvisning förenhetligar förfarandena i fråga om beskattningen, eftersom det hittills inte har funnits en enhetlig, kompilerad anvisning.

En reform av beskattningsförfarandet och skatteuppbörden och en reform av informationssystemet för beskattningen (fas III i Valmis-projektet). Inkomst- och fastighetsbeskattningen uppdateras i realtid, sanktionssystemet förnyas (inkomstskatten, fastighetsskatten, arvs- och gåvoskatten och överlåtelseskatten) och vissa andra ändringar görs i förfarandena. Samtidigt införs ett enhetligt förfarande för skatteuppbörden i samtliga skatteslag. Bestämmelserna om det minsta belopp som ska bli påfört förenhetligas. De ändringar som gäller inkomstbeskattningen träder i kraft i maj 2018 och ändringarna för övriga skatteslag i november 2019.

MILJÖMINISTERIET

Reformen av byggbestämmelsesamlingen genomfördes den 1 januari 2018. Antalet enskilda krav har minskat med cirka hälften jämfört med tidigare. Tack vare moderniseringen blir bestämmelserna färre och klarare. Särskild uppmärksamhet har fästs vid att göra bestämmelserna enhetliga och förutsägbara att tillämpa. Reformen har genomförts utan att sänka byggstandardens kravnivå. Allt som allt har reformen pågått i ungefär fem år.

Systemet för överklagande av miljöärenden reformeras: vid besvär av förvaltningsdomstolens beslut till den högsta förvaltningsdomstolen krävs framöver ett besvärstillstånd i så gott som alla ärenden i enlighet med miljölagstiftningen.