null Arbetsgrupp föreslår modeller för stöd av journalistiken

Arbetsgrupp föreslår modeller för stöd av journalistiken

Tiedote 08.04.2021 16.35 fi sv en

Kommunikationsminister Timo Harakka (Foto: KM, Statsrådet/ Laura Kotilainen)

Den arbetsgrupp som kommunikationsministeriet tillsatt för att utreda stödformer för medierna föreslår att verksamheten i medier som erbjuder nyhets- och aktualitetsinnehåll ska stödjas med permanenta stödformer. Stödformerna skulle vara ett redaktionellt produktionsstöd och ett utvecklingsstöd. Syftet med stöden är att främja en tillförlitlig, mångsidig, pluralistisk och samhälleligt betydelsefull informationsförmedling.

I Finland finns det för närvarande inga mer omfattande allmänna program för direkta stöd till journalistik och medier. Stödformer är bland annat den sänkta mervärdesskattesatsen för tidningar och enskilda understöd som beviljas till exempel för stöd av tidningspressen eller kulturtidningar.

Kommunikationsministeriet tillsatte sommaren 2020 en så kallad mediestödsarbetsgrupp för att dryfta olika lösningar för att stödja journalistiken.

De stödformer som arbetsgruppen nu föreslår gör det möjligt att på ett omfattande sätt stödja redan existerande och nya medier som producerar nyhets- och aktualitetsinnehåll. Arbetsgruppen bedömer att direkta mediestöd skulle förbättra den ekonomiska situationen för de företag som kommer att omfattas av stödet och därigenom också sysselsättningen inom branschen. Utvecklingsstödet å sin sida kommer att främja uppkomsten av nya företag inom branschen.

Kommunikationsminister Timo Harakka anser att arbetsgruppens förslag om ett redaktionellt produktionsstöd och utvecklingsstöd är bra.

– Jag stöder förslagets grundtanke om att stödja en oberoende, professionell informationsförmedling av sakinnehåll samt utvecklingsarbete, oberoende av om det är fråga om en etablerad aktör eller ett nytt företag. Naturligtvis behövs det ytterligare beredning, men vi har nu fått till stånd en bra grund för utveckling av de inhemska medierna, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

Såväl ministern som arbetsgruppen påminner om att man utöver de riksomfattande medierna också måste säkerställa en tillräcklig, regional och lokal informationsförmedling.

– Jag ska gå igenom förslagen i rapporten också med våra regeringspartner. Målet är att det ska reserveras anslag för mediestödet så snart som möjligt, kommenterar minister Harakka.

Tre permanenta stödformer

Den huvudsakliga stödformen ska vara ett tidsbundet och teknikneutralt redaktionellt produktionsstöd som i regel betalas för att täcka kostnaderna för journalistiskt arbete samt för att utveckla verksamheten och innehållet. Stödet ska beviljas till medier som erbjuder nyhets- och aktualitetsinnehåll och som på bred basis granskar teman som är av betydelse för demokratin. Stödet kunde omfatta för kunder avgiftsbelagda och avgiftsfria, helt reklamfinansierade medier. Yles verksamhet finansieras med skattefinansiering, vilket innebär att den inte omfattas av stödet.

Dessutom föreslår arbetsgruppen ett utvecklingsstöd som skulle kunna beviljas nystartade medier och för utvecklingsprojekt i redan etablerade medier. Stöd kan beviljas till exempel för utveckling av redaktionell innehållsproduktion och spridning av redaktionellt innehåll eller för ibruktagande av ny teknik.

Som tredje stödform föreslår arbetsgruppen ett särskilt stöd till medborgarmedier. Stöd kan beviljas medier som producerar innehåll i synnerhet för publik med invandrarbakgrund eller medier som inte omfattas av tidningsstödet eller stödet för kulturtidningar som stöder de nationella minoritetsspråken. Medborgarmedierna omfattades inte av det temporära statsunderstöd som beviljades medierna år 2020, eftersom stödet riktades till kommersiella, reklamfinansierade medier.

En självständig medienämnd till stöd för beredningen av stöden

Arbetsgruppen föreslår att stöden till medierna ska beviljas av Transport- och kommunikationsverket. Kommunikationsministeriet ska inte styra journalistikens innehåll eller stödtagarna.

Arbetsgruppen föreslår att Transport- och kommunikationsverket vid beredningen av stöden ska biträdas av en oberoende och tidsbunden mediestödsnämnd som lyder under verket. Nämnden ska sköta de uppgifter som ankommer på en statsbidragsmyndighet och dess verksamhet ska regleras i lag. En motsvarande praxis genomförs redan till exempel i samband med stödförfarandet för byggande av bredband.

När det gäller utvecklingsarbetet föreslår arbetsgruppen också ett alternativt tillvägagångssätt där beviljande av stöd skulle övertas av en stiftelse som grundas för ändamålet. Också stiftelsens verksamhet skulle regleras genom lag.

Arbetsgruppens bakgrund

Den 25 juni 2020 tillsatte kommunikationsministeriet en arbetsgrupp bestående av aktörer som företräder mediebranschen och sakkunniga inom branschen för att bistå vid beredningen av ett temporärt statsunderstöd som ska stödja journalistiken och för att överväga en permanent understödsmekanism för att stödja journalistiken. Arbetsgruppen bestod av aktörer som företräder mediebranschen och sakkunniga inom branschen.

Bakgrunden till arbetsgruppens arbete utgörs av den förändrade verksamhetsmiljö för mediebranschen som uppkommit i och med den tekniska omvälvning som digitaliseringen medfört.

Arbetsgruppens slutrapport Förslag till en permanent understödsmekanism för att stödja journalistiken kan läsas på statsrådets webbplats.

Ytterligare information:

Tino Aalto, specialmedarbetare, tfn 050 436 9188

Sini Wirén, enhetsdirektör, tfn 40 507 0916

Emil Asp, kommunikationsråd, tfn 040 509 9757