Arbetsgrupp föreslår: En fjärdedel av huvudvägarna och hälften av banorna blir stomnät

En arbetsgrupp vid kommunikationsministeriet föreslår att omkring hälften av bannätet och en fjärdedel av riks- och stamvägarna skall utses till nationellt viktiga och högkvalitativa stomnät.

Stomnäten består av de viktigaste och mest belastade förbindelselederna. De skall göras så smidiga och säkra som möjligt. En tredjedel av vägtrafiken och 80 procent av järnvägstrafiken anlitar de föreslagna stomnäten.

Enligt förslaget skall stomnäten skötas och underhållas för att möta de högsta möjliga kvalitetskraven. De skall särskilt beaktas vid planläggningen av områden och annan planering av markanvändningen.

Arbetsgruppens förslag överlämnades till kommunikationsminister Susanna Huovinen den 29 september.

Beslut om stomnäten nästa år

Enligt landsvägslagen bestämmer kommunikationsministeriet vilka vägar som utses till stomvägar. Däremot finns inte någon motsvarande lagbaserad grund för beslutsfattandet i fråga om bannätet. Ärendet ingår i den nya banlagen som avses träda i kraft 2008.

Enligt Huovinen är det här orsaken till att beslutet om stomnäten skjuts upp till nästa år. Huovinen anser det vara viktigt att planen behandlas som en helhet och att besluten om vägstomnätet och banstomnätat fattas samtidigt.

- Tågordningen är den att ministeriet inte fattar några beslut om stombanorna och stomvägarna förrän riksdagen har behandlat banlagen. Utan banorna skulle beslutet vara ofullständigt, betonar Huovinen.

Tillgängligheten till regionerna förbättras

Stomnäten omfattar 3 140 vägkilometer och 2 960 bankilometer. Av banorna skall enligt förslaget 1 600 kilometer trafikeras också med snabbtåg.

Nätet är relativt begränsat och därför möjligt att genomföra. Samtliga landskapscentra ingår i nätet och planerna förbättrar avsevärt tillgängligheten till de olika regionerna.

Stomvägnätet betjänar främst den långväga trafiken. Därför måste vägarna vara högklassiga och till exempel antalet korsningar bör minskas. Arbetsgruppen anser att redan ett beslut om att utse vissa avsnitt till stomnät har en omedelbar verkan på områdesreserveringarna.

Av det föreslagna stomnätet är cirka 800 kilometer motorväg, vilket är 200 kilometer mer än för närvarande. Största delen av vägarna skall dock förbättras så att de byggs om till vägar med omkörningsfält och mitträcken.

På tågbanor för snabb passagerartrafik efterstävas en minimihastighet på 160 km/h. Banorna för tung godstrafik måste kunna trafikeras med tåg med 25 tons axelvikt. Stombannätet avses förutom inrikestrafiken också omfatta de viktigaste förbindelserna inom utrikestrafiken.

Arbetsgruppen föreslår att man gör upp ett program för genomförandet och finansieringen av stomnäten. Programmet tas med i det riksomfattande investeringsprogrammet för trafikleder. Genomförandet av stomnäten beräknas kosta 280 miljoner euro per år och vara klart till år 2030.

Den arbetsgrupp som tillsattes 2004 för att bereda en stomnätsplan utgav en mellanrapport i maj 2005, varefter konsekvenserna av planen har utvärderats. På vintern 2005-2006 hördes ett stort antal sakkunniga och andra berörda parter i frågan. De avgivna utlåtandena och åsikterna har undersökts och i mån av möjlighet beaktats i förslaget till beslut.

Arbetsgruppen bestod av företrädare för kommunikationsministeriet, Finlands Kommunförbund, Vägförvaltningen, Banförvaltningscentralen, handels- och industriministeriet, inrikesministeriet och miljöministeriet.


Ytterligare information

arbetsgruppens ordförande, byggnadsrådet Mikko Ojajärvi, tfn (09) 160 28574 eller 0400 438 520
arbetsgruppens sekreterare, trafikrådet Petri Jalasto, tfn (09) 160 28509 eller 040 552 9039