Tillbaka

Arbetsgrupp: Tilläggsfinansiering behövs för grundläggande underhåll av trafikleder

Arbetsgrupp: Tilläggsfinansiering behövs för grundläggande underhåll av trafikleder

Pressmeddelande 12.12.2014 17.28 fi sv

En parlamentarisk arbetsgrupp ledd av trafik- och kommunminister Paula Risikko har kartlagt alternativ för att minska på trafiknätets reparationsskuld. Arbetet blev klart den 12 december.

Med tanke på Finlands framtid och konkurrenskraft anser arbetsgruppen enhälligt att mer finansiering behövs för grundläggande underhåll av trafikleder. Trafikleder måste hållas i säkert trafikdugligt skick. Det är frågan om en nödvändig strukturreform för att lösa hållbarhetsunderskottet. Enligt arbetsgruppen bör saken avgöras i regeringsförhandlingarna.

Trafikledernas skick håller på att försämras oroväckande mycket. Bastrafikledshållningen har en märkbar effekt på näringslivets konkurrenskraft, regionutvecklingen och sysselsättningen samt människors vardagliga rörlighet.

Minister Risikko är nöjd att detta viktiga arbete nu slutförts.

- Trafikledernas skick har försämrats redan under flera regeringsperioder och en reparationsskuld har samlats som nu måste sluta växa. Vi har nu tillsammans med alla riksdagsgrupper förberett ett betalningsprogram för denna skuld, vilket hjälper oss att stoppa tillväxten av skulden och även minska den. Det krävs också att vi vågar prova nya finansieringsmodeller när det behövs helt nya projekt, konstaterar minister Risikko.

- Jag tackar arbetsgruppen för sitt goda arbete. Detta arbete har gjorts engagerat och långsiktigt. Vi kan förbättra bastrafikledshållningens situation endast med dessa metoder: alla partiers engagemang och långsiktig planering krävs, säger Risikko.

Reparationsskulden för trafikledsnätet måste minskas

Reparationsskulden för trafiknätet är för närvarande ca 2,4 miljarder euro. Med reparationsskulden avses den summa som skulle behövas för att statens vägar, järnvägar och vattenvägar skulle försättas i gott skick för att motsvara dagens behov.

Arbetsgruppen föreslår att man i fortsättningen förbinder sig till att reparationsskulden inte växer och att den minskas. Detta betyder en prioritering av bastrafikledshållningen i trafikledshållningens finansiering, en ökning av anslag för bastrafiksledshållningen samt tryggandet av köpkraften.

Arbetsgruppen konstaterar att det behövs en tilläggsfinansiering på 100 miljoner euro per år för bastrafikledshållningen jämfört med dagens nivå för att stoppa tillväxten av reparationsskulden. En skuldminskning enligt arbetsgruppens uppdrag skulle kräva en ytterligare finansiering på minst 50 miljoner euro per år. Då skulle den återstående reparationsskulden ligga på 1,9 miljarder euro efter 12 år. Denna sammanlagda tilläggsfinansiering på 150 miljoner euro är ett nödvändigt minimum för att stoppa skuldens tillväxt och samtidigt minska den.

För att dessutom trygga köpkraften krävs ett årligt tillägg om uppskattningsvis 50 miljoner euro till bastrafikledshållningen. Köpkraftförbättringen fördelas till alla åtgärder inom bastrafikledshållningen, inklusive dagligt underhåll, underhåll, trafiktjänster och förbättring.

Nya finansieringsmodeller bör prövas

Arbetsgruppen konstaterar att budgetfinansieringen även i fortsättningen ska vara det viktigaste sättet att finansiera utvecklingsinvesteringar. Budgetfinansieringen bör kompletteras med andra finansieringsmodeller. Sådana är till exempel livscykelfinansiering, statens interna lån, trafikfonden och en modell där den som drar nytta betalar. Nya finansieringsmodeller måste prövas och tas i bruk fördomsfritt.

Politisk styrning och långsiktighet behövs för planeringen av trafiksystemet. Arbetsgruppen föreslår att det i fortsättningen i början av varje regeringsperiod upprättas en 12-årsplan för trafikpolitiska mål.

Man bör också förbereda sig för en digitalisering av trafiken. Digitaliseringen skapar betydande möjligheter för nya tjänster och en förbättring av trafiksystemets prestanda. Arbetsgruppen föreslår att en lämplig informationsarkitektur skapas för att säkerställa kompatibiliteten mellan nuvarande och framtida digitala trafiktjänster.

Arbetsgruppens arbete hänförde sig till att riksdagens kommunikationsutskott bad kommunikationsministeriet om en utredning om modeller för förverkligandet av bastrafikledshållningen och investeringsprojekt i framtiden.

Den parlamentariska arbetsgruppen bestod av representanter från alla partier som är representerade i riksdagen. Tjänstemännen som fungerade som arbetsgruppens permanenta sakkunniga representerade kommunikationsministeriet, finansministeriet och Trafikverket.

Ytterligare information:
Juuso Rönnholm, specialmedarbetare, tfn 050 574 1504
Mikael Nyberg, enhetschef, tfn 040 837 8794