null Arbetsgruppen för det digitala språnget: Nytta av den digitala ekonomin i hela samhället

Arbetsgruppen för det digitala språnget: Nytta av den digitala ekonomin i hela samhället

Pressmeddelande 01.10.2020 12.25 fi sv en

Kommunikationsminister Timo Harakka (Bild: KM, Statsrådet/Laura Kotilanen)

Arbetsgruppen för det digitala språnget föreslår i sin slutrapport att man i Finlands digitaliseringsutveckling borde satsa mer på samhällsstrukturer och -tjänster som gör utnyttjandet av data snabbare och som genomskär hela samhället. Arbetsgruppen lämnade sin rapport till kommunikationsminister Timo Harakka den 1 oktober 2020.

Kommunikationsministeriet tillsatte den 4 maj 2020 arbetsgruppen Digitala metoder för återuppbyggnad efter coronaviruskrisen som i vid omfattning utredde på vilken utvecklingsnivå digitaliseringen av det finländska samhället befinner sig och med vilka åtgärder vi ytterligare kan stärka vårt digitala kunnande och vår digitala verksamhet.

Arbetsgruppen konstaterade redan i sin halvtidsrapport att kommunikationsnätens tillstånd och tillgången på kommunikationstjänster håller en god nivå i Finland och de skapar en god grund för digitaliseringen. Finländarna har relativt goda digitala grundfärdigheter och använder elektroniska kommunikationsmedel och digitala tjänster i arbetslivet, studierna och vardagen.

Arbetsgruppen anser i sin slutrapport att lagstiftningen i Finland redan nu erbjuder möjligheter till en digitalisering av samhället men möjligheterna borde konkretiseras och användas som motor för tillväxt och konkurrenskraft.

- Coronakrisen visade att allmänheten är villig, beredd och kan använda digitala tjänster i sin vardag. Det stora fenomenet under våren är digitalisering i vardagen. Arbetsgruppens arbete visade att samhällsstrukturerna inte är klara ännu. Det finns fortfarande arbete som behöver göras, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

- Vi måste se till att de pågående digitaliseringsprojekten fortsätter eftersom coronakrisen visade att de behövs. Med arbetsgruppens förslag går det emellertid att åstadkomma mycket mer, ny tillväxt och produktivitet, säger minister Harakka.

För att genomföra åtgärderna behövs den offentliga och privata sektorn, brett samarbete mellan olika aktörer och samordning.

Sex prioriterade åtgärdsförslag

Arbetsgruppen lägger fram sex primära åtgärdsförslag som kan etablera det digitala språnget och snabba på digitaliseringsutvecklingen ytterligare. Gemensamt för alla åtgärder är behovet att effektivare skapa, använda och dela digital information, alltså data.

Den här uppfattningen stöds av EU:s datamarknadsöversikt där man uppskattar att den tillväxt som dataekonomin åstadkommer kommer att vara snabbare än i ekonomin i genomsnitt, förutsatt att utvecklingen går i en riktning som är gynnsam för digitalisering.

Utöver de prioriterade åtgärderna har arbetsgruppen samlat en omfattande lista över andra viktiga åtgärder. Andra åtgärder går att läsa om i slutrapportens bilaga.

1. Realtidsekonomin ska bli en del av vardagen: Ekonomiska data påverkar alla nivåer av samhället

Digitaliseringen av ekonomiska data är ett konkret verksamhetsområde som kan höja alla samhällsaktörers digitala skicklighet. Främjandet av digitalisering av ekonomiska data och automatisk processning utvecklar också andra delområden inom digitalisering, till exempel realtid inom handel, logistik, underleverantörskedjor, primärproduktion samt beskattning och sociala förmåner.

Arbetsgruppen föreslår att Finland genomför de strukturella förändringar som behövs för att ekonomiska data ska vara tillgängliga och tar i bruk verksamhetsmodeller och tjänster som stöder utvecklingen. Arbetsgruppen föreslår också att lösningar inom finländska ekonomiska data skalas för att bli en del av EU:s strukturer för datahantering och att Finland agerar som en europeisk förebild inom realtidsekonomi.

2. Artificiell intelligens ska börja användas: Bättre riktad offentlig basservice baserad på data

Nyttan med digitala data och automatisering uppnås genom att utöver att öka tillgängligheten av data och datas fria rörlighet också utveckla och använda artificiell intelligens. I kombination med uppdaterade ekonomiska data förbättrar artificiell intelligens det finländska samhällets reaktionsförmåga, effektiviserar genomförandet av samhällets grundläggande uppgifter och ökar produktiviteten i alla sektorer från jordbruk till industriproduktion.

Arbetsgruppen anser att Finland i sin lagstiftning borde skapa ramar för att göra data och artificiell intelligens till ett stöd för beslutsfattande och tjänster. Artificiell intelligens berör alla sektorer och dess användbarhet förutsätter en större interoperabilitet på alla nivåer i processerna, datahanteringen och beaktandet av datasäkerhet.

Arbetsgruppen anser det viktigt att påverka på EU-nivå där en författningsram om artificiell intelligens i EU är under beredning.

3. Tillgängliga data: Affärskompetensen inom data- och plattformsekonomi bör stärkas

Arbetsgruppen anser att datas tillgänglighet och rörlighet bör främjas på nationell nivå och EU-nivå också när det gäller andra data än ekonomiska data. Även företagens förståelse av fördelarna med att dela information bör höjas. 

Arbetsgruppen föreslår att staten riktar utvecklingsinvesteringar till förmedlingstjänster, gränssnitt och identitetshantering som behövs i utnyttjandet av data. Det finns flera objekt, bland annat social- och hälsovårdstjänster (genomdata, Findata), transport (trafikledsnätet och trafik- och transporttjänster), jord- och vattenbruk, miljö- och klimatdata, användningsdata för energi, den byggda miljön (inklusive infra- och lägenhetsuppgifter), cirkulär ekonomi, plats- och adressdata och satellitdata, industriella Internet of Things-data samt ekonomiska realtidsdata som redan nämndes separat.

Arbetsgruppen påminner om att EU erbjuder betydande investeringsstöd för att åstadkomma utvecklingsinvesteringar i nödvändig digitalisering och data.

4. Ökat förtroende: Inbyggd och uppfattad datasäkerhet

Arbetsgruppen föreslår att Finland borde skapa en beredskap att upprätthålla datasäkerheten som omfattar hela samhället. Förtroende för digitala tjänster uppstår när säkerheten är integrerad i tjänsterna och användarna förstår deras betydelse.

Genom att stödja forskning och inhemsk cyberindustri skapas inhemska immateriella rättigheter för teknologi inom data- och cybersäkerhet, kunnande och tjänster. Detta skapar ett inhemskt ekosystem för data- och cybersäkerhet och stärker cyberverksamhetens infrastruktur samt tryggar Finlands internationella konkurrenskraft.

För att främja cybersäkerheten bereds redan nu ett utvecklingsprogram för cybersäkerhet som sträcker sig över flera regeringsperioder. Programmet bereds vid kommunikationsministeriet under ledning av cybersäkerhetsdirektören och syftet är att skapa en klarare helhetsbild av projekt och forskning samt konkretisera nationella riktlinjer.

5. Lättare för fritidstjänster att flytta ut på nätet: Enhetligare momssatser

Coronakrisen fick det digitala utbudet av evenemang, kultur och idrott att växa men det skedde i huvudsak genom att det skapades nya verksamhetsmodeller ”under tvång” eftersom branschens digitaliseringsgrad i utgångsläget var låg.

Enligt arbetsgruppen var de differentierade momssatserna för fritidstjänster, vilka inte har uppmuntrat till digitalisering, en bakomliggande faktor till det sämre utgångsläget för fritidstjänster. Det här syns till exempel i prisskillnaderna mellan tjänster beroende på om de erbjuds på nätet eller fysiskt.

Arbetsgruppen anser att förenhetligande av momssatserna är en förutsättning för främjandet av en tjänstemarknad oberoende av plats och tid och för större lönsamhet.

6. Dataekonomi och stärkt samordning av informationspolitiken

Arbetsgruppen anser att det är viktigt med tillräckligt omfattande samordning och uppföljning av åtgärderna inom digitalisering och dataekonomi.

Omfattande beredning

Ministeriet tillsatte den 4 maj 2020 arbetsgruppen Digitala metoder för återuppbyggnad efter krisen. Arbetsgruppen hade till uppgift att utvärdera följderna av den digitala utvecklingen under de undantagsförhållanden som coronaviruset orsakat och att utarbeta förslag om hur återhämtningen efter coronakrisen kan främjas och lagstiftningen och förvaltningen utvecklas så att de blir ännu gynnsammare för digitaliseringen. Arbetsgruppen hade också till uppgift att mera omfattande behandla digitaliseringen och det eftersatta digitala underhåll som krisen har uppenbarat.

Kommunikationsministeriets överdirektör Laura Vilkkonen var ordförande för arbetsgruppen och finansministeriets överdirektör Anna-Maija Karjalainen var vice ordförande. Olika sektorer, näringslivet och förvaltningen var brett representerade i arbetsgruppen.

Arbetsgruppens halvtidsrapport var ute på en omfattande remissrunda och 130 olika instanser lämnade utlåtanden om rapporten. Halvtidsrapporten har redan använts i beredningen i Hetemäkis återuppbyggnadsarbetsgrupp.

Arbetsgruppens arbete baserade sig på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering, vars ena mål är att göra Finland till en föregångare inom digitalisering, teknologisk utveckling, innovativ upphandling och försökskultur. En av åtgärderna i programmet går bland annat ut på att utveckla författningsmiljön och förvaltningen så att de möjliggör digitalisering och hållbar utveckling.

Ytterligare information:

Laura Vilkkonen, överdirektör, avdelningschef, tfn 040 500 0817, Twitter; @vilkkonen