Tillbaka

Avvecklingen av normer framskrider inom alla förvaltningsområden

Avvecklingen av normer framskrider inom alla förvaltningsområden

Pressmeddelande 30.06.2017 16.04 fi sv en

Regeringens spetsprojekt för smidigare reglering har framskridit väl. Ministerierna och förvaltningsområdena har aktivt deltagit i arbetet för att avveckla onödiga normer och få till stånd smidigare författningar. Inom ramen för projektet har man sett över betydande lagstiftning inom alla förvaltningsområden.

Målet är en möjliggörande reglering, att avveckla onödiga normer och att den administrativa bördan ska bli lättare. På så sätt stöds tillväxten i Finland, stärks konkurrenskraften och främjas digitaliseringen. Resultaten av projekten offentliggörs halvårsvis, nu redan för fjärde gången.

"Det arbete som utförs vid ministerierna för att få till stånd smidigare reglering och avveckla onödiga normer framskrider målmedvetet och i överensstämmelse med regeringsprogrammet", konstaterar minister Anne Berner.

"De konkreta resultaten av arbetet börjar nu synas i praktiken. Medborgarnas vardag har förenklats genom att man utvecklat de elektroniska tjänsterna och gallrat bland myndighetsavgifterna. Reformen av gruvlagen är ett gott exempel på avregleringen i fråga om företag. Lagändringarna luckrar upp skyldigheterna för företag i branschen till ett belopp motsvarande cirka 100 000 euro per år", säger minister Berner.

"Avregleringen fortsätter och samtidigt stöder detta den positiva utvecklingen inom ekonomin och sysselsättningen samt stärker konkurrenskraften. En smidigare reglering av bl.a. författningar som gäller boende och byggande har en viktig roll i detta", säger minister Berner.

Under den första hälften av 2017 underlättades medborgarnas vardag genom att man inledde en reform av yrkesutbildningen, ändrade regleringen av för- och efternamn, såg över normerna för beslut om vårdnad av barn och umgängesrätt samt genom att besiktningsintervallet för bilar förlängdes så att det motsvarar EU-nivå.

Företagens verksamhetsförutsättningar förbättrades bl.a. genom ibruktagande av en kundinformationsresurs, ändringar av planläggningen, lättnader som gäller byggande i anslutning till jord- och skogsbruk samt genom att myndighetsförfaranden luckrades upp. Genom ändringar av lagstiftningen om transportservice har man kunnat öppna nya marknader. Dessutom har företagens verksamhetsförutsättningar förbättrats även genom att man vid beredningen av lagstiftningen prövade principen en in – en ut.

Förvaltningen förenklades och gjordes smidigare genom en ökning av andelen elektroniska tjänster. Genom en övergång till anmälningsförfarande förenklades även många tillståndsprocesser. Förvaltningsstrukturer har setts över och det servicelöfte som gäller tillstånds- och besvärsprocesser har stärkts.

SMIDIGARE SKÖTSEL AV MYNDIGHETSÄRENDEN

Med ett servicelöfte om tillståndsförfaranden vill myndigheterna fästa vikt vid kraven på god förvaltning liksom vid smidiga myndighetsförfaranden och ett kundorienterat arbetssätt.

Enligt servicelöftet ska myndigheterna då de tillhandahåller service inom olika förvaltningsområden ta hänsyn till kundens rättigheter, förmåner och skyldigheter. Tjänsterna ska ordnas så att det går att uträtta ärenden enkelt och snabbt och så att servicen håller god nivå och är lika för alla.

Servicelöftet verkställs inom alla förvaltningsområden. Det ska beaktas i de lagstiftningsprojekt som gäller tillståndsprocesserna och vid utarbetandet av normer och anvisningar på lägre nivå samt vid resultatstyrningen. Servicelöftet verkställs bl.a. så att man utvecklar och tillämpar principen om samservice som går ut på att kunderna får alla tjänster över en disk.

Ministerarbetsgruppen för förnyade handlingssätt har godkänt ett servicelöfte för tillstånds- och besvärsprocesser.

REGELBÖRDAN FÖR FÖRETAG MINSKAS

Jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet prövar principen en in – en ut för att lindra företagens regelbörda. Detta innebär att varje merkostnad på en euro som nationell lagstiftning eller lagstiftning som överskrider EU:s minimikrav orsakar företag ska kompenseras med motsvarande kostnadsminskning. Kostnadsminskningen försöker man få till stånd antingen inom samma lagprojekt eller i ett annat.

Principen kommer att tillämpas vid arbets- och näringsministeriet i samband med ändringarna av gruvlagen och arbetstidslagen samt vid jord- och skogsbruksministeriet i samband med den totala översynen av livsmedelslagen.

ARBETET I UNDERARBETSGRUPPERNA INLEDDES

Under arbetsgruppen för smidigare författningar finns tre underarbetsgrupper.

Den grupp som arbetar med frågor som gäller näringsverksamhet, företagande och konkurrenskraft har inlett behandlingen av de förslag om avreglering som intressentgrupperna lagt fram samt utarbetat en preliminär kartläggning av ändringsbehoven. Gruppen fortsätter sitt kartläggnings- och utvecklingsarbete tillsammans med intressentgrupperna.

Digitaliseringsgruppen bedömde att man med fungerande allmänna bestämmelser om informationshantering kan avveckla 500–1 000 bestämmelser i speciallagarna. Tolkningspraxis i fråga om grundlagen och den splittrade allmänna lagstiftningen har lett till en onödigt detaljerad speciallagstiftning. I gruppen har man också identifierat ett behov av en gemensam begreppsapparrat för informationssystemen. Arbetet för att främja begreppsapparaten och en gemensam informationshanteringsmodell fortsätter inom ramen för projektet för gemensam informationshantering (YTI).

Den grupp som behandlar frågor som gäller det civila samhället och frivillig verksamhet har utrett bl.a. myndighetsanvisningarna om frivillig verksamhet. Anvisningarna är delvis oklara och svårtolkade. De största utvecklingsbehoven hänför sig till beskattningen, bl.a. anvisningarna om förskottsuppbördsfrågor som gäller frivillig verksamhet i allmännyttiga och offentliga samfund. Arbetet med att förtydliga anvisningarna om tillstånds- och anmälningsförfaranden samt med att lätta och lösa upp förfarandena bör fortsätta. Dessutom är det skäl att klarlägga vilka avgifter i samband med tillståndsförfaranden som kan slopas. Gruppen ansåg att det inte finns något omfattande behov av egentliga lagstiftningsändringar som gäller det civila samhället och frivilligverksamheten.

DE VIKTIGASTE AVREGLERINGSPROJEKTEN I BÖRJAN AV ÅRET

KOMMUNIKATIONSMINISTERIET

- Lagen om transportservice. Marknaden för transporttjänster öppnas och medborganas valfrihet ökas.

- Totalreform av postlagen. Konkurrensmöjligheterna för företag inom postsektorn förbättras genom att man anpassar och minskar de krav som hänför sig till skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster.

- Ändring av lagen gällande besiktning. Besiktningsintervallerna förlängdes så att de motsvarar EU-nivån.

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET

- Ändring av livsmedelslagen. I bestämmelserna om program och planer som gäller livsmedelstillsyn slopas de krav som gäller innehållet i programmen och planerna. Minskad byråkrati för livsmedelsföretagare.

- Lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare. Begreppet gårdsbruksenhet förenhetligades så att det överensstämmer med direktstöden.

- Statsrådets förordning om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar. Förfarandena som gäller beviljande och utbetalning av stöd förenklades.

JUSTITIEMINISTERIET

- Reform av namnlagstiftningen. Man lättar upp förfarandet i namnärenden och möjliggör övergången till elektronisk behandling av namnärenden.

- Reform av den allmänna lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Föreskrivande av att besvärstillstånd är huvudregeln när besvär över förvaltningsdomstolens beslut anförs hos högsta förvaltningsdomstolen. Målet är en smidigare och snabbare behandling av besvärsärenden.

- Genomförande av EU:s allmänna dataskyddsförordning. Det klarläggs om det ännu finns ett behov av en allmän lag som personuppgiftslagen.

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET

- Reform av yrkesutbildningen. Författningarna om yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning och om finansieringen av dem sammanförs. Sökandet till utbildning görs smidigare och verksamheten anpassas till arbetslivets behov. Hindren för utbildningsexport avvecklas.

- Ändring av gymnasielagen. Försök i syfte att avlägsna hindren för utbildningsexport gällande gymnasieutbildning.

- Fortsatt reform av de centrala ämbetsverken inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde.

FÖRSVARSMINISTERIET

- Översyn av försvarsförvaltningens författningar om militära explosiva varor och farliga kemikalier.

INRIKESMINISTERIET

- Översyn av lagstiftningen gällande förfarandet för skjutvapentillstånd. Processen för förvärvs- och innehavstillstånd för skjutvapen omarbetas och förtydligas utan att säkerheten i fråga om hantering av vapen äventyras. Man tar i bruk elektroniska tjänster, slopar kravet på att ärenden ska skötas i hemkommunen och minskar antalet personliga besök.

- Förstudieprojekt om en översyn av lagen om penninginsamlingar. Kartläggning av penninginsamlingsverksamhetens nuläge och utvecklingsobjekt. Man klarlägger olika alternativ för att göra penninginsamlingsverksamheten smidigare. De offentliga samfundens ställning som anordnare av penninginsamlingar bedöms.

- Översyn av bestämmelserna om sotning. Bestämmelserna om ordnande av sotningstjänster i räddningslagen ses över.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET

- Lagen om produktion av social- och hälsotjänster. Genom lagändringen klarläggs och förtydligas bestämmelserna om tillståndsförfarandena för och tillsynen över privat social- och hälsovårdsservice. Man frångår tillståndsförfarandet och övergår i regel till ett anmälningsförfarande och till registrering av tjänsteproducenter.

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET

- Reform av gruvlagen. Den administrativa bördan i fråga om gruvföretag har mildrats genom att man slopat föråldrade skyldigheter (lämnande av gruvkartor) och lindrat vissa tillståndsförfaranden. Man övergår till ett anmälningsförfarande i fråga om upphörandet av malmletningstillstånd. Ändringen gäller cirka 50 företag, där den administrativa bördan lättas. Den totala besparingen uppgår till cirka 100 000 euro per år.

- Lagstiftningen om en kundinformationsresurs. Ökad samanvändning av uppgifter som behövs i företagstjänster. Kundinformationen lagras i ett gemensamt kundinformationssystem. Användningen av uppgifter blir lättare och effektivare.

UTRIKESMINISTERIET

- Genomförande av direktivet om konsulärt skydd och översyn av lagen om konsulära tjänster. Beredningen av lagförslaget har inletts.

- Överenskommelserna gällande familjemedlemmar och makar har undertecknats med Sydafrika och Indien och beredningen av respektive regeringspropositioner har inletts.

FINANSMINISTERIET

- Lagen om informationshantering. Den omfattande speciallagstiftningen hävs. En regeringsproposition om saken är under beredning.

- Total översyn av lagen om placeringsfonder. Lagstiftningen om placeringsfonder förenklas. En bedömningspromemoria om detta har varit på remiss våren 2017.

STATSRÅDETS KANSLI

- Statsrådets kansli genomförde våren 2017 en kartläggning av EU-lagstiftningen och kommissionens lagstiftningsprojekt. I kartläggningen specificerade man så noggrant som möjligt de författningar och bestämmelser samt de förslag som är problematiska med tanke på aktörer i Finland. Man lade särskild vikt vid de omständigheter som har negativa effekter på den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen. Syftet med kartläggningen var att samla in material med tanke på kommissionens arbetsprogram för 2018.

MILJÖMINISTERIET

- Ändring av markanvändnings- och bygglagen. Användningen av generalplanen som grund för byggande utvidgas och ändringar av detaljplanen underlättas. Byggandet i anslutning till jord- och skogsbruk underlättas också.

- Den nya miljökonsekvensbedömningslagen ger möjlighet till förhandsöverläggningar och lättar upp kraven. Den riktar sig till betydande miljökonsekvenser, och behandlingstiderna förkortas.

- Genom regeringens proposition om ändring av miljöskyddslagen slopas 200 funktioner som gäller tillståndsplikten och samtidigt effektiviseras de elektroniska tjänsterna.

Ytterligare information:

Jari Partanen, statssekreterare, tfn 040 591 1377

Silja Ruokola, lagstiftningsdirektör, tfn 040 580 0894