Botniska korridoren blir en del av stomnätet i Europa
- Att få med Botniska korridoren i EU:s stomnät för transportförbindelser är en viktig seger för Finlands EU-politik, säger trafikminister Merja Kyllönen.
- Hittills har de projekt som ingår i det prioriterade TEN-nätet berört endast södra Finland. Botniska korridoren är en viktig transportled för industrin i norr samt för människornas möjligheter att färdas i syd-nordlig riktning. Den regionala balansen tar nu ett ordentligt kliv framåt, gläder sig Kyllönen.
Kyllönen tackar Sverige för gott samarbete för att få med korridoren i stomnätet.
Botniska korridoren går runt Bottniska viken och omfattar på finska sidan järnvägs- och landsvägsförbindelser norrifrån söderut, dvs. huvudbanan och riksväg 4.
Europeiska kommissionen lade den 19 oktober fram sitt förslag till nya riktlinjer för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Förslaget innehåller målen för utvecklande av det transeuropeiska transportnätet och definitionen av nätet samt ett förslag till nytt TEN-T-nät.
I förslaget indelas TEN-T-nätet i ett övergripande nät och ett stomnät. För Finlands del omfattar stomnätet de tidigare prioriterade projekten Nordiska triangeln, Sjömotorvägar och Rail Baltica samt det nya projektet Botniska korridoren.
Sjömotorvägarna är TEN-T-nätets maritima dimension. Östersjöns motorväg förbinder EU-länderna vid Östersjön med Central- och Västeuropa. Nordiska triangeln är en korridor i södra Finland som omfattar E18 samt järnvägsförbindelsen från Åbo till Vainikkala. Rail Baltica åter utgör en transportkorridor från Helsingfors till Tallinn och via de baltiska länderna till Warszawa.
I den nya TEN-T-politiken strävar man efter att prioritera projekt som ger ett europeiskt mervärde. I praktiken betyder detta att finansiering styrs till projekt som förbättrar transportförbindelserna mellan flera medlemsstater och där investeringarnas verkningsgrad är mest produktivt och som stödjer allmänna transportpolitiska mål, t.ex. hållbara transporter.
Stomnätet utgör ryggraden för transporterna i Europa. Stomnätet omfattar transportleder och knutpunkter som är vitala för transportflödena inom den inre marknaden samt mellan EU, dess grannar och andra delar av världen. Det ska omfatta kombinationer av olika transportsätt och bl.a. intelligenta transportsystem. De projekt som ingår i stomnätet har lyfts upp ur det övergripande nätet. Stomnätet ska vara klart före utgången av 2030.
I fortsättningen styrs EU:s TEN-T-stöd i huvudsak till stomnätet. Under de senaste åren har Finland fått ca 5-15 procent av finansieringen för TEN-T-projekt beroende på projekt.
Det övergripande nätet omfattar täta nät av järnvägar, landsvägar, inre vattenvägar, hamnar och flygplatser som baserar sig på nationella förbindelser. EU kräver att det övergripande nätet ska vara klart före utgången av 2050.
Målet för översynen av TEN-T är att skapa ett bättre fungerande, mer integrerat och konkurrenskraftigt transeuropeiskt transportnät. Man vill förbättra transportflödena inom Europeiska unionens inre marknad och minska problemen på gränsövergångar. Samtidigt försöker man också minska utsläppen av växthusgaser.
Förslaget till riktlinjer överlämnas nu till Europaparlamentet och rådet för behandling. Finland har ännu inte formulerat sin ståndpunkt till förslaget.
Ytterligare information:
Mikael Nyberg, regeringsråd, enhetschef, tfn 040 837 8794
Leena Sirkjärvi, planerare, tfn 0400 339 196
