Förordningen om trafikavtal träder i kraft

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 3.12.2009 9.12 | Publicerad på svenska 24.11.2015 kl. 9.50
Nyhet

Organiseringen av kollektivtrafiken och i synnerhet av busstrafiken förnyas. Bakom lagändringen ligger EU:s förordning om trafikavtal, som inte godkänner den nuvarande modellen med linjetrafiktillstånd. Direktivet möjliggör en nationell övergångsperiod på 10 år för att inom busstrafiken ta i bruk nya sätt att sköta trafiken och nya upphandlingsförfaranden.

Beträffande järnvägstrafiken har kommunikationsministeriet och VR kommit överens om att organisera persontrafiken så att den fyller kraven i förordningen om trafikavtal.

I den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft den 3 december stadgas om bedrivande av yrkesmässig busstrafik. I kollektivtrafiklagen finns föreskrifter bland annat om hur servicenivån definieras, om trafikplaneringen, om trafiktillstånden och om upphandlingsförfarandet.

I EU:s förordning om trafikavtal föreskrivs hur man gör avtal om upphandling av offentliga tjänster. I fortsättningen kan offentligt stöd betalas och ensamrätter beviljas endast i enlighet med förordningen om trafikavtal.

Det centrala målet med lagreformen är att trygga kollektivtrafiktjänsterna i hela landet och att öka kollektivtrafikens andel av olika färdsätt. Lagförslaget betonar att trafiken ska betraktas i större regionala helheter. Övergången till ett system i enlighet med kollektivtrafiklagen ska för busstrafikens del genomföras stegvis både tidsmässigt och regionalt.

Inverkar också på järnvägstrafiken

KM och VR har beträffande persontrafiken kommit överens om förpliktelsen att tillhandahålla allmännyttiga tjänster. KM beviljar som kompensation VR ensamrätt att bedriva persontågstrafik. Ensamrätten beviljas på tio år för de banavsnitt där VR för närvarande sköter inhemsk persontågstrafik. På övriga banavsnitt kan andra företagare få tillträde.

För persontrafiken på järnvägarna tillämpas nätverksprincipen. Tjänsterna inom persontrafiken ska betraktas som en helhet, som består av två delfaktorer, nämligen avtalet om ensamrätt och avtalet om uppköp av fjärr- och närtrafik.

Genom att köpa upp olönsam persontrafik och närtrafik i huvudstadsregionens pendlingsområde strävar staten att främja att de trafikpolitiska målen kan nås.