Tillbaka

Kommunikationsministeriet 120 år - Statens väghållning upplevde en strukturomvandling

Kommunikationsministeriet 120 år - Statens väghållning upplevde en strukturomvandling

Nyhet 13.09.2012 16.27 fi sv

Modellen med beställare och utförare, bolagiseringen av ämbetsverken och effektivare förvaltning har förändrat den finländska väghållningen. Enligt regeringsrådet Kaisa Leena Välipirtti bör man i det nuvarande ekonomiska läget finna nya lösningar till underhåll och byggande av trafikleder. Det nytänkande som uppstod under den ekonomiska krisen på 1990-talet kunde tjäna som modell.

- Statens väganslag har inte ökat nästan alls genom åren, trots att vägnätet nu är mera omfattande, komplexare och dyrare att underhålla, med flera motorvägar och tunnlar än tidigare. Det vittnar om att vägförvaltningen har blivit effektivare, anser Välipirtti om utvecklingen under det senaste decenniet.
Att antalet tjänstemän har minskat är också ett bevis på det. För vägförvaltningen innebar det en omvälvande förändring när man gick över från den traditionella ämbetsverksmodellen till modellen med beställare och utförare samt bolagiserade verksamheterna. Välipirtti, som hade arbetat länge inom vägförvaltningen, såg och upplevde förändringarna ur ämbetsverkets synvinkel innan hon 1999 flyttade till ministeriet. Enlig henne stötte den stora omställningen i sättet att tänka och verka också på motstånd, men resultatet har varit bra.
- Samtidigt har ministeriets roll blivit tydligare. Hela statsförvaltningens styrsystem har utvecklats och KM har deltagit i arbetet från början. KM utgör en del av statsrådet och genom ministeriet blir förvaltningsområdets olika delar en del av statskoncernen.

Användarnas behov beaktas

Förberedelserna för att ersätta vägsidans tidigare ämbetsverk med affärsverk och senare bolagisera dem pågick under hela 1990-talet, men av politiska skäl kunde man vidta praktiska åtgärder först vid millenniumskiftet. EU:s åsikt om att affärsverksmodellen inte var i enlighet med EU-rätten påskyndade bolagiseringen.
Den största förändringen vid sidan om bolagiseringen var det nya kundorienterade synsättet. Trafiklederna betraktas framförallt ur användarnas perspektiv. Vägar och andra leder inverkar på hela samhället, bl.a. påverkas företagens verksamhetsmöjligheter och fördelningen av bebyggelsen. Den centrala frågan är vilka slags förbindelser Finland behöver.
- Samma tankegångar följs när det gäller underhållet av trafikleder. Tjänster skräddarsys efter kundernas behov. När det har snöat strävar man t.ex. efter att ploga vägarna på morgonen innan barnen ska till skolan, och inte först klockan 11, beskriver Välipirtti de praktiska rutinerna.
- Tidigare ville man att trafikledspolitiken skulle ha en sysselsättande effekt. Särskilt vägpolitik var delvis sysselsättningspolitik. Nu skapas sysselsättning på andra sätt, fortsätter regeringsrådet.

Livscykelmodellen blev en framgång

Vid byggandet och underhållet av vägar har nya finansieringsmodeller i hög grad kommit in i bilden. Livscykelmodellen som genomförs i samarbete mellan offentliga och privata aktörer visar sig fungera bra. När det gäller Lahtis motorväg noterades också en samhällsnyttig effekt. När livscykelmodellen och ett privat bolag användes byggdes vägen snabbt.
- Dagens läge kan inte jämföras med början av 1990-talet. Då började man diskutera ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn i vägprojekten till följd av den ekonomiska krisen. Den svåra ekonomiska situationen tvingade oss att börja tänka i nya banor, säger Välipirtti.
- Nu 2012 befinner vi oss i ett motsvarande läge. Vi måste utveckla nya handlingssätt. Det är viktigt att fundera på hur staten kan åstadkomma mer tillsammans med den privata sektorn.
När de ekonomiska resurserna är knappa byggs färre trafikleder. Fokus ligger i stället på underhåll och effektivt nyttjande av det befintliga vägnätet. Nya idéer ger bland annat de forskningsrön och applikationer med anknytning till intelligent trafik som Meteorologiska institutet tar fram.


Faktaruta: Riksväg fyra, det första livscykelprojektet
* Det första vägprojektet i Finland där livscykelmodellen användes fullföljdes på sträckan mellan Träskända och Lahtis på Lahtis motorväg.
* Vägförvaltningen eller det nuvarande Trafikverket och Tieyhtiö Nelostie Oy tecknade 1997 ett serviceavtal om väghållningstjänst av motorvägsstandard och finansieringen av den. Avtalstiden löpte på 15 år.
* Vägen öppnades för trafik hösten 1999, 11 månader i förtid.
* Tieyhtiö Nelostie Oy var ansvarig för underhållet fram till 30.8.2012.
Trafikverket tog därefter över ansvaret för motorvägen mellan Träskända och Lahtis.


Texten är skriven av Hasse Härkönen.