Miljölagstiftningen inom sjöfarten reformeras – fokus på avfallshantering

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 12.11.2019 9.15 | Publicerad på svenska 12.11.2019 kl. 9.20
Pressmeddelande
Skräp i havet. Bild: Woody Alec/Shutterstock
Skräp i havet. Bild: Woody Alec/Shutterstock

Lagstiftningen om avlämning av fartygsavfall till hamnar uppdateras. Målet är att förbättra hanteringen och mottagningen av avfall i hamnarna, vilket minskar nedskräpningen av haven och i synnerhet den mängd plastavfall som hamnar i haven.

I miljöskyddslagen för sjöfarten görs de ändringar som förutsätts i EU:s direktiv om fartygsavfall, som reviderades i juni 2019. Direktiv (EU) 2019/883 bidrar till att hamnarna har utrustning för att ta emot avfall och att fartygen levererar avfall till hamnarna. Dessutom reformeras avgiftssystemet för avfallshantering för att uppmuntra regelbunden leverans av avfallet till hamnen. 

Genom direktivet harmoniseras EU-lagstiftningen med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s Marpolkonvention till förhindrande av förorening från fartyg. De centrala begreppen, såsom förhandsanmälan av avfall, avlämning av avfall till mottagningsanordningar och tillgången till anordningar, förtydligas. Dessutom förenhetligas bland annat bestämmelserna om undantag som beviljas fartyg i tidtabellstrafik. Definitionen av fartygsavfall kommer i fortsättningen att omfatta också nya typer av avfall i enlighet med bilaga VI till Marpolkonventionen, särskilt rester från avgasreningssystem.

Ändringar i avfallsavgifterna

Avgiftssystemet för avfallshantering reformeras. Inom hela EU införs en avgift som ger fartyg rätt att avlämna allt fast avfall ombord till hamnen, oavsett hur mycket avfall fartyget lämnar i hamnen. I Finland och i andra Östersjöländer tillämpas ett sådant avgiftssystem redan. Avgiftssystemet, som baserar sig på en rekommendation av Skyddskommissionen för Östersjön (HELCOM), omfattar i Finland utöver fast avfall också oljehaltigt avfall och toalettavfall.

Även fiskefartyg och fritidsbåtar hör till det avgiftssystem som definieras i direktivet. Hamnavgiften ska i fortsättningen omfatta mottagning av avfall också från dessa fartyg oberoende av avfallsmängden. Avgiftssystemet omfattar också avfall som samlas i nät under fiske. Enligt direktivet ska fiskefartyg och nöjesfartyg som är längre än 45 meter dessutom göra en förhandsanmälan om avlämning av avfall.

I hamnarna ska det i fortsättningen ordnas separat insamling av olika typer av avfall från fartyg. Exempelvis sorteras och avskiljs fast avfall på fartyg i enlighet med internationella normer. Genom separat insamling kan man säkerställa att avfallet återvinns eller återanvänds. I fortsättningen måste hamnarna bevilja rabatter på avfallsavgifter till fartyg som tar hand om sitt avfall på ett miljövänligt sätt.

Skärpt övervakning av fartyg

Också övervakningen utökas. I fortsättningen ska medlemsstaterna inspektera minst 15 procent av alla fartyg som anlöper dess hamnar årligen. Övervakningen inriktas på fartygen på basis av riskerna.

Trots att den internationella regleringen av utsläpp har utvecklats släpps det fortfarande ut avfall i havet, vilket förorenar miljön. Det finns många orsaker till att avfall släpps ut i havet. Om man tänker på hela EU har det inte alltid funnits adekvata mottagningsanordningar tillgängliga i hamnarna, tillsynen har varit otillräcklig och det har saknats incitament för att avlämna avfall på land. Direktivet tar itu med dessa problem. Till exempel i Helsingfors finns det redan gott om kapacitet att ta emot avfall och också utländska kryssningsfartyg lämnar sitt toalettavfall i hamnarna.

I samband med lagstiftningsprojektet utreds också möjligheten att utvidga införandet av administrativa sanktioner när fartyg bryter mot utsläppskraven bland annat i fråga om svavelutsläpp. Avsikten är också att göra de lagstiftningsändringar som förutsätts i Hongkongkonventionen om återvinning av fartyg.

Vad händer härnäst?

Kommunikationsministeriet bereder lagstiftning genom vilken de ändringar som förutsätts i direktivet om avfall från fartyg sätts i kraft i Finland. Under projektets gång ordnas diskussionsmöten för de viktigaste intressegrupperna. 

Målet är att skicka ett utkast till regeringsproposition på remiss våren 2020. Lagändringarna föreslås träda i kraft senast i juni 2021. Man kan följa hur lagstiftningsprojektet framskrider i Statsrådets tjänst för projektinformation.

Ytterligare information:

Päivi Antikainen, enhetsdirektör, tfn 050 382 7101, [email protected]
Sirkku Jaakkola, specialsakkunnig, tfn 050 470 8030, [email protected]
Ville Rinkineva, planerare, tfn 046 721 9125, [email protected]