Kiuru offentliggjorde förslag om televisionens framtid

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 23.5.2012 9.34 | Publicerad på svenska 24.11.2015 kl. 14.41
Pressmeddelande

Bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru har presenterat ett utkast till program där regeringen drar upp linjerna för televisionens framtid.

För tv-tittarna är det kanske viktigaste förslaget att man fram till 2026 med vanliga mottagare ska kunna titta på program som sänds av Rundradion och de kanaler som tjänar allmänintresset.

Syftet med det kommunikationspolitiska programmet för elektroniska medier är att garantera ett högklassigt och mångsidigt tv- och radioutbud samt att den inhemska innehållsproduktionen kvarstår åtminstone på nuvarande nivå. Detta säkerställs genom krav på att de kanaler som tjänar allmänintresset ska visa program på de inhemska språken.

Nästan alla nuvarande nät- och programkoncessioner löper ut i slutet av 2016. Det föreslås att nätkoncessionerna även i fortsättningen ska fördelas genom ett jämförande urvalsförfarande, en så kallad skönhetstävling.

Av televisionens kanalknippen anvisas två Rundradion och de kanaler som tjänar det allmänna intresset, det vill säga de största kommersiella kanalerna. Av dessa kanalknippen ska det ena fortsätta att sända program med nuvarande teknik till 2026. De andra kanalknippena övergår huvudsakligen till högupplösningsteknik 2017.

För att främja en ekonomiskt effektiv frekvensanvändning föreslås förhöjd frekvensavgift för andra än de kanalknippen som tjänar allmänintresset. Avgiftsnivån föreslås bli moderat.

Alternativa distributionsvägar främjas på så sätt att frekvensområdet 700 megahertz, som televisionen förfogar över för närvarande, börjar användas för trådlöst bredband 2017. Ett beslut om bredbandsanvändning av 800-området finns redan. Antalet frekvenser beräknas ända räcka väl till för televisionsverksamhetens behov även efter nämnda överföringar.

Programkoncessionerna bibehålls, men förfarandet förenklas. Kommunikationsverket ska besluta om programkoncessionerna för tv och radio, men betydande kommunikationspolitiska beslut ska fortfarande fattas av statsrådet.

Den inhemska innehållsproduktionens framtid tryggas så att de största kommersiella tv-kanalerna som tjänar allmänintresset åläggs att reservera 18 procent av sändningstiden eller alternativt 18 procent av sin programbudget för program från oberoende produktionsbolag. Det nuvarande minimikravet är 15 procent.

Televisionens nätkoncessioner ska enligt förslaget gälla 20 år och programkoncessionerna 10 år.

Även förfarandena som berör radioverksamheten förenklas. I fortsättningen ska koncessioner i första hand beviljas av Kommunikationsverket, till vilket dessutom överförs mera tekniska avgöranden som gäller frekvenser än för närvarande.

Programutkastet har sänts på remiss till den 2 juli.

Ytterligare information
Kalervo Haverinen, specialmedarbetare, tfn 050 331 6914
Maaret Suomi, lagstiftningsråd, tfn 040 700 5620
Olli-Pekka Rantala, chef för enheten för kommunikationsmarknaden, tfn 050 344 3400