Tillbaka

Ny förordning fastställer landsvägs- och järnvägsnätets huvudleder och deras servicenivå

Ny förordning fastställer landsvägs- och järnvägsnätets huvudleder och deras servicenivå

Pressmeddelande 21.11.2018 08.40 fi sv en

Kommunikationsministeriet har i dag den 21 november 2018 utfärdat en förordning om huvudlederna i transportnätet och om deras servicenivå. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2019. Huvudlederna valdes utifrån den nuvarande och förväntade trafikvolymen på landsvägarna och järnvägarna.

Utvecklingen av trafikvolymen följs upp och förordningen uppdateras vid behov. Förutom trafikvolymen har man också tagit hänsyn till regional tillgänglighet och internationella förbindelser.

”Vi har nu slutfört ett långvarigt projekt. Under arbetets gång fick vi in ett stort antal värdefulla synpunkter som vi har tagit fasta på i beredningen. Många nya trafikleder togs in i förordningen efter samråd med berörda parter”, säger kommunikationsminister Anne Berner.

”Huvudlederna betjänar i synnerhet långdistanspendling och näringslivets godstransporter. I Finland är avstånden långa och därför är det särskilt viktigt att vi tar hand om våra trafikleder så att både persontrafiken och godstrafiken löper smidigt ”, fortsätter Berner.

Fem fakta om förordningen

1. Huvudlederna förbinder de största nationella och internationella centrumen och knutpunkterna med varandra. Alla landskapscentrum är belägna vid dessa statsägda landsvägar och huvudlederna inom järnvägsnätet. Lederna framgår av kartan i bilagan till detta pressmeddelande.

2. Huvudleder inom landsvägsnätet är vägar med en volym på över 6 000 personbilar per dygn och över 600 tunga fordon per dygn.

3. På huvudlederna inom järnvägstrafiken är passagerarvolymen över 1,5 miljoner personer per år eller uppskattningsvis minst en miljon resor per år. Inom godstrafiken på järnvägarna är motsvarande lastmängd på huvudlederna minst 2 miljoner ton per år.

4. Huvudlederna är de snabbaste trafiklederna. På landsvägar är hastighetsbegränsningen huvudsakligen 80 km/h och på motorvägar 120 km/h. På järnvägar är hastigheten för persontrafik huvudsakligen 120 km/h och för godstrafik 80 km/h.

5. I fråga om underhåll prioriteras resurser för ett högklassigt underhåll av huvudlederna.

Hur beaktades remissvaren?

Det nu slutförda arbetet har en lång historia: det första förslaget om ett stomnät går tillbaka till 2004. Kommunikationsministeriet inledde den sista etappen av beredningen av förordningen i december 2017. Förordningen hänför sig till reformerna av landsvägslagen och banlagen. Ett nytt inslag i beredningen var att man i förordningen fastställer även servicenivån på de resor och transporter som utförs på trafiklederna.

Utkastet till förordning var på remiss i augusti–september 2018. Remissbehandlingen resulterade i ett stort antal utlåtanden som har beaktas i den fortsatta beredningen. Efter remissbehandlingen ordnades ett öppet samrådsmöte med möjlighet att muntligt föra fram åsikter om förslaget. Också de synpunkter som presenterades vid samrådsmötet har tagits i beaktande i beredningen.

Efter remissbehandlingen och samrådet gjordes nedan presenterade tillägg till huvudlederna:

Landsvägar: landsvägarna till hamnarna i Nordsjö (Helsingfors), HaminaKotka (Fredrikshamn och Kotka) och Åbo, riksväg 21, riksväg 9 till gränsstationen i Niirala, de delar som saknas på riksväg 8 samt riksväg 6 på vägavsnittet Joensuu–Kajana.

Järnvägar: järnvägsförbindelsen till Karleby hamn, järnvägsförbindelsen till Nordsjö hamn, järnvägen till Helsingfors–Vanda flygplats (Ringbanan), järnvägen Åbo hamn–Toijala (trafikprofil för godstrafik), banavsnittet Helsingfors–Åbo (trafikprofil för persontrafik), järnvägen från Kemi till gränsen i Torneå, järnvägsförbindelsen från Björneborg till Tahkoluoto, järnvägsförbindelsen till Rautaruukki i Brahestad och banavsnitten Kouvola–Kuopio och Villmanstrand–Joensuu (trafikprofil för godstrafik och persontrafik).

Under remissbehandlingen gick förslaget fortfarande under namnet förordning om stomnätet. Av responsen framgick det att förordningens namn ledde till en hel del missförstånd och därför har namnet ändrats till att bättre motsvara förordningens målsättning: kommunikationsministeriets förordning om landsvägs- och järnvägsnätets huvudleder och om deras servicenivå.

Många landskap har varit oroliga för att den egna regionen inte omfattas av förordningen och därför blir utan investeringar. Oron är obefogad eftersom förordningen inte innehåller bestämmelser om investeringar. Beslut om investeringar och utveckling som gäller trafikledsnätet fattas i den 12-åriga riksomfattande trafiksystemplan som blir klar under nästa regeringsperiod, inte i den nu utfärdade förordningen. Bestämmelser om nivån på underhållet i landsvägsnätet ingår däremot i den reformerade landsvägslagen.

Vad händer härnäst?

Förordningen träder i kraft den 1 januari 2019.

Ytterligare information:

Sabina Lindström, avdelningschef, tfn 040 527 6103, sabina.lindstrom@lvm.fi, @LindstromSabina