Tillbaka

Östersjöns internationella luftrum säkrare genom samarbete

Östersjöns internationella luftrum säkrare genom samarbete

Pressmeddelande 15.01.2015 09.44 fi sv en

De så kallade mörklagda militärflygplanen som flyger i det internationella luftrummet i Östersjön utgör en kollisionsrisk. Ärendet blev aktuellt i december när det framgick att flera EU-länder hade observerat militärflygplan som hade transpondrarna avstängda och som inte kunde nås med radio.

Varje stat ska enligt den internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) konvention bära ansvaret för att militärflygningar inte utgör en fara för den civila luftfarten. Ansvaret sträcker sig också utanför det egna luftrummet.

Trafik- och kommunminister Paula Risikko framförde i medlet av december att flygplan som flyger i internationellt luftrum ska ha sina transpondrar påkopplade och vid behov ha radiokontakt med varandra.

- Det gagnar den globala luftfartsgemenskapen och flygpassagerarna att dessa mörklagda flyg inte förekommer. Jag vill att Finland är aktiv i ärendet på internationella luftfartsforum så att vi tryggar den civila luftfarten i alla situationer, säger minister Risikko.

Trafi har på begäran av minister Risikko vidtagit åtgärder för att minska säkerhetsriskerna som de mörklagda flygen orsakar. För att detta ska lyckas krävs ett omfattande samarbete i hela den internationella luftfartsgemenskapen.

Trafi har varit i kontakt med luftfartsledarna i Östersjöstaterna samt tagit upp ärendet inom Europeiska byrån för luftfartssäkerhet EASA, Europeiska kommissionen och den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO. Målet är att ärendet behandlas på alla nivåer och att varje stat bär sitt ansvar för flygsäkerheten.

I Trafis brev av den 2 januari 2015 till ledarna för den civila luftfarten i Östersjöstaterna betonas säkerhetsrisken som de mörklagda flygen orsakar samt betydelsen av flygets säkerhetselement. Dylika är en färdplan som används i flygtrafiktjänsten, radiokontakt med flygtrafiktjänsten samt användningen av transpondrar.

- Ur säkerhetssynpunkt är det av högsta vikt att luftfartsmyndigheterna i de olika länderna samarbetar intensivt och att alla aktörer, även de statliga, ansvarsfullt iakttar i all sin verksamhet de spelregler som de kommit gemensamt överens om. Att iaktta internationellt överenskomna förfaranden är ett centralt element i säkerheten, betonar Trafis luftfartsdirektör Pekka Henttu.

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet EASA har samlat uppgifter av Östersjöstaterna om de säkerhetsrisker som oidentifierbara flygplan och deras beteende har orsakat. EASA håller nu på att utarbeta en rapport över situationen som också levereras till ICAOs generalsekreterare för åtgärder.

Ytterligare information:

Pekka Henttu, luftfartsdirektör, Trafi tfn 029 5346 031
Hanna Tapala, ministerns specialmedarbetare, tfn 041 544 9500


Begrepp:

Mörklagt flyg

Med ett mörklagt flyg avses ett flygplan som inte har en färdplan i flygtrafiktjänstsystemet, radiokontakt med flygtrafiktjänsten eller transpondern påkopplad. Då syns inte planet i flygledningsradarn och systemet för förebyggande av kollisioner mellan flygplanen (TCAS) fungerar inte. Ett mörklagt plan syns i en militärradar (övervakningsradar) när det är inom radarns bärvidd och inte ligger i skuggan. Som ett mörklagt flyg anses inte ett plan som flyger utan radiokontakt och transponder men som har vederbörligt koordinerats med flygtrafikledningen och som har ett överenskommet arrangemang för att hindra kollisioner.

Transponder

Transpondern ökar flygsäkerheten. I flygledningens monitorer syns endast luftfarkoster utrustade med en transponder. Den civila luftfartens radarsystem fungerar alltså enligt en annan princip än de så kallade primärradarsystemen som är i militärt bruk, som ser även andra objekt som flyger i luften, till exempel fågelflockar. Transpondern berättar för flygledarna till exempel luftfarkostens fart, höjd och riktning. Vidare behöver TCAS-apparaterna (ett system som varnar för kollisionsrisk) som den kommersiella flygtrafiken använder transponderns signal för att kunna ge luftfarkosten ansvisningar att väja.