null Regeringen fastställde sina ståndpunkter om EU:s klimatinitiativ inom trafik- och transportsektorn – fyra U-skrivelser till riksdagen

Regeringen fastställde sina ståndpunkter om EU:s klimatinitiativ inom trafik- och transportsektorn – fyra U-skrivelser till riksdagen

Pressmeddelande 05.10.2021 08.35 fi sv en

Foto: Subodh Agnihotri, Shutterstock & Mika Pakarinen, Keksi / KM

Statsrådet lämnade den 30 september 2021 fyra U-skrivelser till riksdagen om förslag som gäller trafik och transport. De handlar om att skärpa gränsvärdena för koldioxidutsläpp från bilar, att utveckla distributionsinfrastrukturen för alternativa bränslen och att öka användningen av alternativa bränslen i luft- och sjötrafiken.

Lagförslagen är en del av EU:s mer omfattande klimatpaket, det vill säga 55 %-paketet, som Europeiska kommissionen publicerade i juli. Skrivelserna omfattar det huvudsakliga innehållet i EU-förslaget och statsrådets ståndpunkt i ärendet. 

1. Det är nödvändigt att skärpa CO2-gränserna för nya person- och paketbilar

Syftet med förordningen om gränsvärden för koldioxidutsläpp från nya person- och paketbilar är att öka utbudet av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Förordningen inverkar på hurdana bilar som tillverkas inom unionens område.

Kommissionen föreslår att de befintliga gränsvärdena skärps betydligt. Det föreslås att gränsvärdet för nya personbilar ska vara 55 procent år 2030, det vill säga att biltillverkarna ska på EU-nivå minska koldioxidutsläppen med 55 procent jämfört med 2021 års nivå. Nu är målet 37,5 procent. När det gäller nya paketbilar är målet 50 procent då det nuvarande målet är 31 procent. Dessutom föreslår kommissionen ett nytt gränsvärde på 100 procent för både personbilar och paketbilar 2035. Detta skulle leda till att tillverkningen av förbränningsmotordrivna personbilar och paketbilar, det vill säga bilar som drivs med diesel och bensin, upphör 2035.

Regeringen stöder de gränsvärden för koldioxidutsläpp för 2030 och 2035 som kommissionen föreslagit. Ambitiösa gränsvärden förbättrar urvalet av fordon med nollutsläpp också i Finland. I kommissionens förslag har gasbilar inte beaktats. Biogasen är dock med beaktande av dess livscykelutsläpp ett klimatvänligt alternativ som främjar cirkulär ekonomi. Vid beredningen bör man i fortsättningen beakta produktionen av gasdrivna bilar, och det ska inte heller skapas hinder för tillverkningen av dem. Dessutom bör man med andra initiativ i beredskapspaketet främja användningen av biogas i trafiken och byggandet av distributionsinfrastruktur för den.

2. Ambitiösa mål för distributionsinfrastrukturen för alternativa bränslen bör understödas

Kommissionen vill utveckla en EU-omfattande infrastruktur för distribution av alternativa bränslen. Kommissionen föreslår en ambitiösare bindande reglering som ska tillämpas direkt i medlemsstaterna. Förordningsförslaget gäller alla former av trafik och transport. 

Inom vägtrafiken ska kraven omfatta:

- infrastrukturen för elladdning av lätta och tunga fordon

- distributionen av väte till vägtrafikfordon

- distributionen av flytande naturgas

Inom sjöfarten och luftfarten ska kraven omfatta:

- distributionen av flytande naturgas i hamn till sjötrafiken

- distributionen av landström i hamnar och på flygplatser

Medlemsstaterna bör se till att laddningsinfrastrukturen utvecklas i samma förhållande som de alternativa drivmedlen. Till exempel ska det längs TEN-T-stomnätet (transeuropeiska transportnätet) före 2025 finnas en elladdningsstation med 60 kilometers mellanrum. Före utgången av 2030 utvidgas kravet till att gälla även vägnätet i TEN-T. När det gäller den tunga trafiken ska laddningsstationer på TEN-T-stomnätet ligga på 60 kilometers mellanrum före slutet av 2025 och på det övergripande vägnätet på 100 kilometers mellanrum före utgången av 2030. I förslaget föreslås det även att det längs TEN-T-stomnätet och det övergripande nätet ska finns tankstationer för väte på 150 kilometers mellanrum före utgången av 2030.

I förordningsförslaget föreslås dessutom nya krav för att säkerställa att laddnings- och tanktjänsterna är användarvänliga. Kraven gäller bland annat lämnande av information, transparens i prissättningen och icke-diskriminering samt enhetliga betalningssätt.

Det är värt att understödja att EU ställer upp gemensamma ambitiösa mål för infrastrukturen för alternativa bränslen. Regeringen anser det vara viktigt att man kan använda elbil överallt, oberoende av boningsort eller resrutt. När det gäller tunga fordon kan det behövas nationell flexibilitet i glesbygdsområden med långa avstånd och liten trafikering.

Till kraven på vätestationer bör man förhålla sig med viss reservation. Hittills har det inte funnits någon efterfrågan på trafikväte och kommissionens mål om ett tätt tankningsnät kan vara utmanande att uppnå inom den föreslagna tidtabellen.

När det gäller havssjöfart och insjöfart innehåller förslaget välkomna minimikrav för landström i hamnar och distributionen av flytande gas i kusthamnar. När det gäller flygtrafiken är målen om en ökning av tillgången till landström värda att understödas, men trafikvolymen på flygplatserna bör beaktas. 

3. Ökad användning av förnybara bränslen i flygtrafiken välkommen

Syftet med kommissionens förslag är att öka användningen av förnybara flygbränslen i flygtrafiken och att säkerställa att den långvariga ökningen av utsläpp från flygtrafiken upphör. Förslaget innehåller harmoniserade bestämmelser om användning och distribution av förnybara flygbränslen inom EU. Enligt kommissionens förslag ska skyldigheten i fråga om distributionen av förnybara bränslen gälla bränsletillverkarna, men också flygbolag ska omfattas av en användningsskyldighet. Enligt förslaget startar skyldigheten att blanda bränslen på två procent år 2025 och stiger succesivt till 63 procent år 2050. Elbränslen ska omfattas av en separat skyldighet från och med 2030.

Finland stöder åtgärderna på EU-nivå för att öka användningen av förnybara flygbränslen. Åtgärderna ska genomföras på ett sätt som effektivt minskar utsläppen från flygtrafiken och som beaktar verksamhetsbetingelserna för flygtrafiken och medlemsstaternas tillgänglighet. Det är viktigt att granska förslagets konsekvenser tillsammans med andra initiativ som påverkar utsläppen från flygtrafiken och kostnaderna för branschen. Av kommissionen framförda enhetliga EU-rättsakter har positiva effekter, men medlemsstaterna bör i fortsättningen ha kvar möjligheten att uppnå även ännu ambitiösare utsläppsmål än de som föreslagits.

4. I sjötrafiken ska konkurrenskraften beaktas vid användningen av förnybara bränslen

Kommissionen föreslår åtgärder även inom sjöfarten för att öka användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen. För närvarande är andelen fossila bränslen över 99 procent. Kommissionen föreslår att växthusgasintensiteten i bränslet som används på fartyg småningom ska minska från 2025 (målet 2 procent lägre än 2020) till 2050 (målet en åtstramning på 75 procent). Dessutom åläggs container- och passagerarfartyg från och med 2030 att använda landström då de ligger i hamn.

Finland stöder åtgärderna på EU-nivå för att öka användningen av förnybara bränslen. Åtgärderna ska dock genomföras på ett sätt som effektivt minskar utsläppen och som beaktar medlemsstaternas konkurrenskraft. På grund av de höga kostnaderna för anskaffning av alternativa bränslen kan förslaget ha betydande konsekvenser för Finlands utrikeshandel och konkurrenskraft. Det är viktigt att granska förslagets konsekvenser tillsammans med andra initiativ som påverkar utsläppen från och kostnaderna för sjöfarten. Finland anser att skyldigheten att använda landström i hamn är god.

Vad är 55 %-paketet?

EU har i och med den europeiska klimatlagen förbundit sig att före 1990 minska sina utsläpp med minst 55 procent från 2030 års nivå och att före 2050 uppnå klimatneutralitet på EU-nivå. EU:s klimatpaket det vill säga det så kallade 55 %-paketet innehåller tolv lagstiftningsförslag genom vilka målet om minskning av utsläpp ska genomföras.

För trafik- och transportsektorns del gäller förslagen gränsvärdena för koldioxidutsläpp från bilar, infrastrukturen för distribution av alternativa bränslen, en ökad användning av alternativa bränslen inom flyg- och sjötrafiken, en utvidgning av utsläppshandeln till väg- och sjötrafiken och en effektivisering av den nuvarande utsläppshandeln för luftfart. På trafik- och transportsektorn inverkar också förordningen om ansvarsfördelning, samhällsfaciliteten för klimatåtgärder, energiskattedirektivet, direktivet om förnybar energi och energieffektiviseringsdirektivet.

Vad händer härnäst?

U-skrivelserna behandlas i stora utskottet, till vilket de berörda fackutskotten yttrar sig.

Behandlingen av lagförslagen har redan inletts i arbetsgrupperna vid Europeiska unionens råd. Förhandlingarna pågår åtminstone till 2022. De första författningarna uppskattas träda i kraft 2024.

Inom de närmaste veckorna kommer statsrådet att lämna U-skrivelser till riksdagen också om de övriga författningsförslag som ingår i EU:s klimatpaket. U-skrivelserna behandlar bland annat den gemensamma utsläppshandeln för vägtrafikbränslen och uppvärmningsbränslen för byggnader, handeln med utsläppsrätter för sjöfart och handeln med utsläppsrätter för luftfart.

Ytterligare information:

Johanna Juselius, minister Timo Harakkas specialmedarbetare, tfn 050 372 7062

Päivi Antikainen, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 050 382 7101, paivi.antikainen(a)gov.fi