Tillbaka

Regeringen föreslår en budget på 2,9 miljarder euro för KM

Regeringen föreslår en budget på 2,9 miljarder euro för KM

Pressmeddelande 15.09.2014 11.33 fi sv

Regeringen föreslår ett anslag på 2 854 miljoner euro för kommunikationsministeriets förvaltningsområde för år 2015.

Budgetförslaget för den trafikpolitiska sektorn uppgår till sammanlagt 1 886 miljoner euro, varav 1 629 miljoner euro är avsedda för trafiknätet. För den kommunikationspolitiska sektorn föreslås 546 miljoner euro.


Nya trafikprojekt på olika håll i Finland

År 2015 inleds sex nya utvecklingsprojekt: riksväg 3 Tammerfors Vasa vid Laihia (första etappen), riksväg 22 Uleåborg-Kajana-Vartius, Riihimäki triangelspår, ökning av kapaciteten på bansträckan Helsingfors-Riihimäki (första etappen), elektrifiering av bansträckan Bennäs-Jakobstad och flyttning av den djupa farleden i Nyslott.

Kostnadskalkylen för första etappen av riksväg 3 Tammerfors─Vasa vid Laihia är 27 miljoner euro. I den första fasen av projektet byggs en planskild anslutning på riksväg 3 och riksväg 18 vid Maunula med tillhörande vägarrangemang genom vilka man avlägsnar bl.a. två farliga trafikljusreglerade korsningar. Dessutom omarrangeras anslutningen till Ratinkylä och förbättras lederna för gång- och cykeltrafik. År 2015 är finansieringsbehovet 2 miljoner euro.

Målet med projektet på riksväg 22 Uleåborg─Kajana─Vartius är att öka smidigheten i trafiken främst i stadsregionen i Uleåborg och att öka trafiksäkerheten på hela sträckan. En omvärdering som gjorts av projektet har visat att det är mest kostnadseffektivt i trakten av Uleåborg och Kajana. I Uleåborgsregionen koncentreras projektet till en förbättring av riksväg 22 på avsnittet Joutsentie─Iinatti. Dessutom utförs mindre trafikarrangemang som förbättrar säkerheten på flera ställen på hela sträckan. I kostnadskalkylen för projektet beräknas statens utgifter vara 15 miljoner euro.

Riihimäki triangelspår är ett projekt som siktar på att effektivisera godstrafiken. Projektets kostnadskalkyl uppgår till 10 miljoner euro. Inom projektet byggs ett ca 1,2 kilometer långt triangelspår vid Riihimäki från Kouvolahållet mot Tammerfors, vilket gör det möjligt för godståg att gå i trafik direkt och flexibelt mellan bannätets livligaste bangårdar. Projektet möjliggör även persontrafik utan tågbyten.

Den första etappen i kapacitetsökningen på banavsnittet Helsingfors-Riihimäki har som mål att förbättra järnvägstrafikens verksamhetsförutsättningar genom att man ökar banans förmedlingskapacitet. I det första skedet förbättras tågtrafikens funktionssäkerhet och förseningar som orsakas av störningar och undantagssituationer minskar. Projektet innehåller byggnad av tilläggsspår mellan Kyrölä och Purola, spår- och växelarrangemang samt reparation av perronger (bl.a. i Riihimäki). Projektets kostnadskalkyl uppgår till 150 miljoner euro. Tågtrafikens regelbundna utbud mellan Helsingfors och Riihimäki kan ökas med två tågpar i timmen utöver de två nuvarande paren. En betydande ökning i tågutbudet blir emellertid möjlig först i och med att fler tilläggsspår byggs i det andra skedet.

Elektrifieringen av tågbanan Bennäs-Jakobstad har som mål att förbättra järnvägstransporternas kostnadseffektivitet och att minska de skadliga utsläppen från transporterna. I projektet elektrifieras banavsnittet Bennäs-Jakobstad-Alholmen (11 km) och utförs de banarbeten som elektrifieringen förutsätter. Projektets kostnadskalkyl uppgår till 4,0 miljoner euro.

Den djupa farleden till Nyslott flyttas så att den vid Nyslott dras via Laitaatsalmi. Laitaatsalmi sund breddas och rätas upp för att svara mot de krav som trafiken i en djup farled ställer och på riksväg 14 byggs fasta broar med en segelfri höjd på 24,5 meter. Kostnadsförslaget för projektet uppgår till 40 miljoner euro.

Enligt förslaget ska fullmakterna för Österbottenbanan höjas. Slutförandet av banan kräver att den fullmakt på 654 miljoner euro som beviljats projektet justeras till 674 miljoner euro. Justeringen orsakas av oväntat stora broarbeten.


Projekt som stöder konkurrenskraften och sporrar snabb sysselsättning startas

Den 4 september 2014 överlämnade regeringen till riksdagen en proposition om en andra tilläggsbudget. De trafik- och trafikledsprojekt som ingår i den har beaktats i budgetpropositionen för 2015.

Tunga transporter och specialtransporter norrut ska göras smidigare och därför föreslås det att riksväg 4 anvisas 0,5 miljoner euro för reparation av den gamla bron i Isohaara.

Enligt förslaget ska farledsrännan till Raumo göras djupare. Projektet omfattar muddringar och tippning av muddermassor samt arbeten med säkerhetsanordningar i anknytning till utmärkning av farleder när den nuvarande 10 meter djupa farleden till Raumo fördjupas. Djupet i farleden ökas till 11 meter. I projektets kostnadskalkyl uppskattas statens farledsavsnitt kosta 20 miljoner euro. Raumo stad svarar för planeringen och genomförandet av de fördjupnings- och utvidgningsarbeten i Raumo hamn som projektet medför. Projektet inleds år 2014.

Landsväg 148 föreslås bli förbättrad vid Kervovägen med anledning av det logistikcenter som byggs i området. De totala kostnaderna för projektet är 18,5 miljoner euro, varav statens andel är 13 miljoner euro.

Enligt förslaget byggs i Arolammi på riksväg 3 en planskild anslutning, vilket främjar utvecklingen av markanvändningen och gynnar sysselsättningen i Riihimäkiregionen. De totala kostnaderna för projektet är 18 miljoner euro, varav statens andel är 6 miljoner euro.

Som ett nytt projekt föreslås det att stamväg 77 på avsnittet Viitasaari-Keitele byggs om bl.a. för att virkesförsörjningen och transporterna inom skogsindustrin samt transporterna av gödselmedel, kemikalier, mjölk och djur ska löpa bättre. Projektets kostnadskalkyl uppgår till 13 miljoner euro.

Det föreslås att det pågående projektet på den östra omfartsvägen på riksväg 19 i Seinäjoki utvidgas. Projektets kostnadskalkyl stiger med 12,5 miljoner euro. Att slutföra projektet så att den ger funktions- och säkerhetsmässig nytta förutsätter att den fullmakt på 63 miljoner euro som beviljats projektet justeras till 75,5 miljoner euro. Kommunens andel av projektet uppgår till 2,8 miljoner euro. Inom projektet byggs en väg med omkörningskörfält och mitträcken mellan Rengonkylä och Nurmo på ett nytt ställe öster om Seinäjoki, och på den nuvarande riksvägen utförs de åtgärder som behövs för att bygga en ny omfartsväg med fem planskilda anslutningar. I och med detta utformas väg- och gatunätet på ett mycket tydligare sätt.

Projektet riksväg 8 Åbo-Björneborg föreslås bli utvidgat så att vägen med fyra körfält fortsätter ca 2,5 kilometer från Masku till Nousis. Kostnadskalkylen för projektet stiger dock inte till följd av detta, utan sjunker med ca 10 miljoner euro tack vare nya planeringslösningar och de besparingar som nås genom en lyckad konkurrensutsättning.


Staten stöder västmetron och Centrumslingan

Regeringen beslutade i budgetmanglingen den 28 augusti 2014 att inleda ett stödprogram för att bostads- och infrastrukturbyggande. Staten och kommunerna i Helsingforsregionen har tillsammans nått ett avtal om att planläggningsmålet för kommunerna i Helsingforsregionen höjs med 25 procent jämfört med den gällande avsiktförklaringen för markanvändning, boende och trafik. Staten stöder i sin tur Centrumslingan och utbyggnaden av västmetron ända till Stensvik. Dessutom deltar staten i kostnaderna för planeringen av en stadsspårväg i Tammerfors.

Staten deltar i finansieringen av dessa infrastrukturprojekt om de planläggningsmål som ingår i avtalet uppfylls. Måluppfyllelsen följs upp i samband med uppföljningen av avsiktsförklaringarna för markanvändning, boende och trafik. Regeringen bedömer måluppfyllelsen när den fattar beslut om statlig finansiering för de infrastrukturprojekt som ingår i avtalet.

I projektplanen för en utbyggnad av västmetron är kostnadskalkylen 801 miljoner euro. På basis av en kostnadsberäkning som tar hänsyn till tidsplanen för genomförandet av projektet deltar staten i projektet med en finansieringsandel på 30 procent, dock högst 240 miljoner euro.

Den preliminära kostnadskalkylen för Centrumslingan är ca 900 miljoner euro. En utredning om finansieringen av Centrumslingan samt en projektutvärdering och kostnadskalkyl för banplaneringen blir klara hösten 2014. Dessa utredningar och det ovan nämnda avtalet utgör grunden för regeringens övervägande om statens andel av byggandet. Planeringen och genomförandet av Centrumslingan förutsätter att parterna kommer överens om finansieringen av projektet.

Slutliga avtal mellan staten och kommunerna om genomförandet av och finansieringsarrangemangen för utbyggnaden av västmetron och Centrumslingan ingås när riksdagen har fattat beslut om finansieringen. I fråga om västmetron anser staten att engagemanget till avtalet är tillräckligt när kommunerna i huvudstadregionen har godkänt det.


Nedskärningarna i bastrafikledshållningen försämrar trafikledernas skick

För underhåll av det statliga trafiknätet föreslår regeringen 907 miljoner euro. I regeringens rambeslut den 3 april 2014 riktades en nedskärning på 100 miljoner euro till anslagen för bastrafikledshållningen. Nu föreslår regeringen att anslagen till bastrafikledshållningen ökas med 30 miljoner euro jämfört med beslutet i våras. Anslaget är 83 miljoner euro mindre än 2014. Minskningen kommer att försämra trafikledernas skick.

De belagda vägarnas skick försämras både på det centrala vägnätet och på vägnätet som har en lägre klassificering. Antalet broar i dåligt skick ökar. Den tilläggsfinansiering som avser fordonens maximimått och vikter förbättrar inte situationen i detta avseende. Dessutom försämras säkerheten i vägtrafiken och åtgärderna för att bekämpa buller kommer att minska.

Inom bastrafikledshållningen fortsätter man med de projektprogram som inleddes 2014. Säkerheten, smidigheten och punktligheten i tågtrafiken förbättras med hjälp av att man reparerar tjälfarliga och mjuka ställen på tågbanorna. De totala kostnaderna för projektet är ca 85 miljoner euro, varav anslaget för år 2015 är 5 miljoner euro. Råvirkesterminaler byggs om och anläggs för sammanlagt 40 miljoner euro, och år 2015 anvisas projektet ett anslag på 7 miljoner euro.

Finlands logistiska konkurrenskraft har förbättrats av att de största tillåtna måtten och vikterna på tunga godstransportfordon och fordonskombinationer har höjts. För denna ramperiod anvisade regeringen 2013 totalt 55 miljoner euro för att förbättra och reparera de platser i vägnätet som är särskilt kritiska med tanke på logistiken. År 2015 finansieras logistikprojektet med 10 miljoner euro.

Dessutom fortsätter man det projektprogram som startades 2013 för att modernisera styrsystemet för vägtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken.

För avsiktsförklaringar inom markanvändning, trafik och boende reserveras 15 miljoner euro.

En ny isbrytare blir klar inför verksamhetsperioden 2015-2016. För år 2015 föreslås ett anslag på 55 miljoner euro för att täcka kostnader i samband med anskaffningen av isbrytaren. De totala kostnaderna för isbrytaren är 128 miljoner euro, varav 123 miljoner euro är kostnader för anskaffningen av en konventionell isbrytare och 5 miljoner euro kostnader för iordningställande av utrustning för oljebekämpning.

Trafikverket har ett mångårigt serviceavtal med Arctia Icebreaking Oy om isbrytningstjänster. Avtalet gäller s.k. konventionella isbrytare. Det nuvarande avtalet löper ut den 31 oktober 2015. Trafikverket förlänger avtalet med de två femåriga optioner som ingår i det. Trafikverket berättigas att ingå avtal för den femåriga avtalsperioden för att anskaffa konventionella isbrytningstjänster på ett sådant sätt att staten orsakas utgifter på högst 135 miljoner euro.

Regeringens rambeslut innehöll en nedskärning om 2 miljoner euro av stöden för att underhålla och förbättra enskilda vägar. Efter nedskärningen är anslaget för detta moment 3 miljoner euro. År 2015 riktas anslaget till att stödja användning och underhåll av färjor (2 milj. euro) och i mindre utsträckning till förbättring av vägar (1 milj. euro).

Tillsynsavgiften för besiktningsverksamheten sänks i början av 2015 från 2,90 euro till 2,20 euro per inledd besiktning. Justeringen av tillsynsavgiften möjliggörs bl.a. av en lyckad konkurrensutsättning av verksamheten.


Trafiktjänster köps och stöds med 208 miljoner euro

I regeringens rambeslut den 3 april 2014 sänktes stödet till kollektivtrafiken med 5 miljoner euro. Besparingarna riktas så att stora stadsregioners kollektivtrafikstöd minskar med 3 miljoner euro och medelstora stadsregioners kollektivtrafikstöd med 2 miljoner euro. Enligt regeringsprogrammet ökas marknadsandelen inom kollektivtrafiken särskilt i huvudstadsregionen.

Farledsavgiften halveras för åren 2015-2017. Farledsavgiftens pris per enhet sänks med tyngdpunkt på lastfartyg och de bästa isklasserna. Halveringen av farledsavgiften minskar statens intäkter med ca 42 miljoner euro 2015. Banskatt tas inte ut för godstransporter 2015-2017. Målet med ändringarna är att kompensera de kostnader som utrikeshandeln orsakas av svaveldirektivet som träder i kraft 2015. De är också en del av arbetsmarknadsuppgörelsen från 2013. Vidare upphävs det separata systemet med lästavgift och lästavgiften räknas in i farledsavgiften. Inkomsterna från lästavgiften har varit under en miljon euro per år.

Enligt förslaget är anslaget för att köpa trafiktjänster och stödja trafiken 207,3 miljoner euro. Det föreslås att anslaget fördelas enligt följande:

- förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport 86,4 miljoner euro
- prisstöd för lotsning 4,2 miljoner euro
- statsunderstöd för utbildning 0,8 miljoner euro
- upphandling och utveckling av kollektivtrafiktjänster 98,9 miljoner euro
- upphandling och utveckling av förbindelsfartygstjänster i skärgården 12,2 miljoner euro
- upphandlingsavtal för förbindelsefartygstjänster 5,3 miljoner euro


Innovationsstöd för medier, tilläggsfinansiering för bredbandsprojektet

I regeringens rambeslut den 3 april 2014 beviljades som tillväxtåtgärd för åren 2014-2016 totalt 30 miljoner euro till innovationsstöd för medier. För 2015 föreslår regeringen ett anslag på 10 miljoner euro för innovationsstöd för medier.

För projektet Bredband för alla som förbättrar dataförbindelserna i glest befolkade områden och på landsbygden reserveras 16 miljoner euro. Stödet till bredbandsprogrammet höjdes från nuvarande 64 miljoner euro till 69,5 miljoner euro.

I och med reformen av finansieringen av Rundradion Ab:s samhällsomfattande tjänster 2012 justeras finansieringen årligen så att den motsvarar ökningen av kostnadsnivån. I enlighet med riksdagsgruppernas beslut görs undantagsvis ingen indexhöjning 2015. Anslaget förblir lika stort som förr och är 507,9 miljoner euro.

Stödet till tidningspressen bibehålls oförändrat och är 0,5 miljon euro.

Cybersäkerhetscentralens verksamhet i samband med Kommunikationsverket förstärks och beviljas ett anslag på 1,5 milj. euro. Dessutom är verket nationell ansvarsmyndighet för den offentligt reglerade och krypterade positioneringstjänsten PRS (Public Regulated Service) för myndighetsbruk. Ett anslag på 0,15 milj. euro anvisas för att inleda verksamheten.


Meteorologiska institutets anslag minskar

Statsrådet fattade den 5 september 2013 ett principbeslut om en totalreform av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering. I enlighet med principbeslutet genomförs flera organisationsreformer under ramperioden. I och med totalreformen minskar Meteorologiska institutets omkostnadsanslag med 1 miljon euro 2015. Från och med 2016 minskar omkostnadsanslagen permanent med flera miljoner euro årligen.


Ytterligare information

Juuso Rönnholm, trafikministerns specialmedarbetare, tfn 0295 34 2324
Antton Rönnholm, kommunikationsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 34 2676
Minna Kivimäki, överdirektör, tfn 040 754 9871 (trafik och transport)
Juhapekka Ristola, överdirektör, tfn 0400 788 530 (kommunikation)
Pekka Plathan, överdirektör, tfn 050 566 8176 (Meteorologiska institutet)