Televisionens ljud- och textningstjänster utvidgas

Regeringen föreslår en ändring i lagen om televisions- och radioverksamhet. Målet är att utöka de ljud- och textningstjänster som är avsedda för syn- och hörselskadade på de kommersiella och på public service-televisionskanalerna.

Ljud- och textningstjänster erbjuds för närvarande av Rundradion. Utbudet baserar sig på Rundradions uppgift att bedriva allmännyttig verksamhet. På de kommersiella kanalerna har det tidigare inte funnits någon motsvarande skyldighet.

Lagen föreslås att bli ändrad så, att en viss del av de finsk- eller svenskspråkiga programmen ska textas för att betjäna hörselskadade. Tjänsterna för synskadade ska förbättras med hjälp av refererande tolkning eller genom att den finska textningen av utländska program omvandlas till ljud.

Genom en förordning från statsrådet ska man för ljud- och texttjänsten definiera en stegvis ökande andel, så att tjänsten till år 2016 ska bifogas till 50 procent av programmen på de kommersiella kanalerna. De kanaler som bör erbjuda ljud- och texttjänsten ska stadfästas genom en förordning från statsrådet.

Rundradion ska till år 2016 bifoga textning till alla program, med undantag av musikframträdanden samt barn- och sportprogram.

Enligt propositionen ska kostnaderna för att producera ljud- och textningstjänsterna inte få överskrida en procent av omsättningen på de kommersiella kanalerna.

Regleringen föreslås träda i kraft från början av juli 2011. Erfarenheterna från andra länder visar att det finns en stor efterfrågan på textningstjänster och att också personer med normal hörsel drar nytta av dem. Tjänsterna gör det också lättare för till exempel invandrare att lära sig finska.

Förändringar i
distributionsskyldigheten

Regeringen föreslår också ändringar i den så kallade skyldigheten att distribuera televisionsprogram.

Ändringen anknyter till EU:s direktiv om samhällsomfattande tjänster. I direktivet är distributionsskyldigheten begränsad till programutbud som gynnar allmänintresset och som försetts med tjänster med hjälp av vilka syn- och hörselskadade kan ta del av programmen.

Distributionsskyldigheten (must carry) innebär att ett kabel-tv-bolag i sitt nät är skyldigt att distribuera programmen från vissa televisionskanaler. För det programutbud som distributionsskyldigheten omfattar behöver bolaget emellertid inte betala upphovsrättsavgifter. Distributionsskyldigheten är ett exceptionellt arrangemang. Normalt avtalar sändaren och innehavaren av kabelnätet sinsemellan om kabeldistributionen av kanalerna.

I regeringens proposition minskas det antal kanaler som distributionsskyldigheten omfattar. Distributionsskyldigheten ska fortsättningsvis omfatta de för allmänintresset betydelsefulla riksomfattande televisionskanalerna, såsom MTV3 och Fyran. De kanaler för vilka distributionsskyldigheten gäller, såsom också skyldigheten att erbjuda ljud- och textningstjänster, ska stadfästas genom en förordning från statsrådet.

Skyldigheterna ska kunna stadfästas att gälla riksomfattande allmänna kanaler. Bedömningen av vilka kanaler som skyldigheterna kommer att gälla ska göras då statsrådet ger förordningen.

Distributionsskyldigheten föreslås också gälla kabeltelevisionsnät som byggs upp med IP-teknologi (IPTV), ifall nätoperatören erbjuder konsumenten en terminal som gör det möjligt att se tv-programmen med en vanlig tv-apparat.

Enligt regeringens proposition börjar man tillämpa den nya lagstiftningen om distributionsskyldighet från och med juli 2011. Lagstiftningen är tidsbunden och i kraft till slutet av 2016.

Lagändringen inverkar inte på något sätt på televisionsutbudet i antennätet.

Ytterligare information
konsultativa tjänstemannen Jussi Mäkinen, tfn (09) 160 28498 eller 040 509 9757