Konsekvensbedömning av lagen om transportservice: Lagen möjliggör digitalisering av transporter

kommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 8.12.2022 11.00 | Publicerad på svenska 12.12.2022 kl. 14.13
Pressmeddelande
En man använder telefonen på tågstationen. (Bild: Mika Pakarinen, Keksi / LVM)
En man använder telefonen på tågstationen. (Bild: Mika Pakarinen, Keksi / LVM)

Den 8 december 2022 lämnade kommunikationsministeriet en utredning till riksdagen om konsekvenserna av lagen om transportservice på längre sikt. Enligt utredningen svarar lagen om transportservice på de ändringsbehov som uppstått på grund av omvälvningen inom trafik- och transportsektorn.

Lagen om transportservice trädde stegvis i kraft åren 2018-2019. Genom lagen sammanfördes regleringen som gäller transportmarknaden. Samtidigt öppnades transportmarknaden och understöddes aktörerna inom sektorn i utnyttjandet av digitalisering. Med hjälp av lagstiftning som möjliggör strävade man efter en digitalisering av trafik- och transportsektorn, nya typer av transporttjänster och att bilda resekedjor.

Enligt utvärderingen svarade lagen om transportservice på de ändringsbehov som uppstått på grund av omvälvningen inom trafik- och transportsektorn. Lagens ambitiösa mål var således ändamålsenliga.

På hela trafiksystemets nivå har lagen om transportservice öppnat data och gränssnitt. Genom lagen öppnades också marknaden för godstransporter på väg och marknaden för kollektivtrafik, i synnerhet för taxitrafik. Samtidigt blev det möjligt för nya aktörer att komma in på marknaden.

Syftet med lagen om transportservice är att stödja utvecklingen av transportmarknaden

Genom lagen om transportservice öppnades trafikmarknaden genom att man undanröjde hinder för marknadstillträde och konkurrensbegränsande reglering. Samtidigt skapades förutsättningar för ett bättre utnyttjande av aktörernas data och myndigheternas datalager.

Man har till exempel kunnat utveckla olika applikationer, ruttguider och utnyttja olika data inom hela trafik- och transportsektorn. Betydande framsteg har gjorts när det gäller att öppna gränssnitt och göra informationen interoperabel. Tack vare det finns det bättre förutsättningar än tidigare att utveckla nya tjänster.

Lagen om transportservice har också förbättrat verksamhetsförutsättningarna för företag som bedriver post-, distributions- och kurirverksamhet. Också yrkesmässig transport med paketbil har underlättats.

I taxiverksamheten kan man nämna den ökade konkurrensen som uppstått i och med lagen om transportservice, nya aktörers inträde på marknaden och digitaliseringsutvecklingen. I och med lagen har taxiprisvariationen ökat. De genomsnittliga priserna har stigit, men samtidigt är det också möjligt att åka billigare än tidigare. Mot bakgrund av tillgänglig information har tillgången till taxiskjutsar förbättrats särskilt i stadsområden. På mindre orter längre bort från bosättningscentra har man dock upplevt problem med tillgången.

År 2021 trädde en korrigeringsserie av taxilagstiftningen i kraft. Genom den korrigerades de brister i taxiverksamheten som upptäckts i lagen om transportservice. Genom ändringarna tog man särskilt itu med missförhållanden som gäller säkerheten, bekämpningen av grå ekonomi, transparensen i prissättningen och tillgången på taxibilar. I den utvärdering som nu publicerats har effekterna av taxilagstiftningskorrigeringarna inte ännu kunnat fastställas på ett heltäckande sätt, eftersom det har gått så kort tid sedan ändringarna trädde i kraft.

Fört kort tidsperspektiv och coronapandemin försvårade utvärderingen

Syftet med lagen om transportservice var att åstadkomma betydande ändringar i trafiksystemet, vilka alltid sker långsamt. Det är ännu inte möjligt att se alla effekter av lagen på trafiksystemnivå, eftersom det med tanke på effekterna på trafiksystemnivå bara har gått en kort tid sedan lagen trädde i kraft.

Utvärderingen försvårades dessutom av coronapandemin, som i betydande grad har påverkat utvecklingen av transportmarknaden. Pandemin minskade rörligheten på ett exceptionellt sätt. Konsekvenserna drabbade kraftigt bland annat efterfrågan på kollektivtrafik och nya trafiktjänster.

Riksdagen förutsatte en utvärdering av lagen

I samband med godkännandet av lagen om transportservice förutsatte riksdagen att statsrådet före utgången av 2022 lämnar en utredning till riksdagens kommunikationsutskott om konsekvenserna av lagen om transportservice på längre sikt.

I den utredning som kommunikationsministeriet lämnat till riksdagen utnyttjades den utvärdering som efterfrågats samt till exempel Konkurrens- och konsumentverkets undersökningar om effekterna av lagen om transportservice. Utvärderingen genomfördes av Frisky & Anjoy, Linea konsultit och 4Front på uppdrag av kommunikationsministeriet.

År 2018 publicerades dessutom en rapport om konsekvenserna av lagen om transportservice på kort sikt, som också den lämnades till kommunikationsutskottet.

Vad händer härnäst?

Det framkom inga direkta behov av stora lagändringar i utvärderingen av lagen om transportservice. I samband med utvärderingen identifierades dock ett behov av ytterligare utredningar bland annat i fråga om tillgången till taxitjänster, tydligheten i behörigheten och uppgifterna för de myndigheter som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen om transportservice, möjligheterna att effektivisera informationsutbytet mellan myndigheterna samt förtydligandet av bestämmelserna om biljett- och betalgränssnitt. Det finns överlag skäl att effektivisera uppföljningen av utvecklingen av trafikmarknaden och tjänsterna.

Dessutom behöver man se över möjligheterna att effektivare utnyttja olika anropsstyrda tjänster och förbättra tillgången till taxiskjutsar särskilt i glesbygdsområden.

Finlands erfarenheter av regleringen av interoperabiliteten mellan transporttjänstinformation och biljett- och betalningssystem utnyttjas i det föregripande inflytandet i anslutning till den förordning om digitala mobilitetstjänster som beretts av EU-kommissionen.

I lagstiftningen som gäller trafik- och transportsektorn finns det inga bestämmelser om genomförandet av offentligt understödda transporter. Sådana är bland annat FPA- och skolskjutstransporterna. Bestämmelser om dem finns i de lagar som hör till social- och hälsovårdsministeriets och undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde. För att säkerställa att tjänsterna fungerar med tanke på användarna och för att säkerställa att verksamheten är effektiv är det nödvändigt att utan dröjsmål, i samarbete med aktörerna i branschen, vidta behövliga åtgärder för att utveckla de offentligt understödda transporterna och för att lösa de nuvarande utmaningarna.

Ytterligare information:

Transportmarknaden:

Emil Asp, enhetsdirektör, emil.asp(a)gov.fi, tfn 040 509 9757

Informationsregleringen:

Maria Rautavirta, enhetsdirektör, maria.rautavirta(a)gov.fi, tfn 040 718 5975