null Ny information om distansarbetets och trafiktjänsternas inverkan på växthusgasutsläpp

Ny information om distansarbetets och trafiktjänsternas inverkan på växthusgasutsläpp

Pressmeddelande 17.09.2021 16.55 fi sv en

En kvinna vid sin dator hemma. (Bild: Mika Pakarinen / Keksi Agency)

Hur mycket minskar distansarbete utsläppen från trafiken? Och trafiktjänster eller kombinerade transporter? Tre utredningar ger ny information om metoder för att minska utsläpp.

Utredningarna är en del av genomförandet av färdplanen för fossilfria transporter, genom vilken regeringen strävar efter att halvera växthusgasutsläppen från den inhemska trafik- och transportsektorn fram till 2030. Utredningarna har beretts under ledning av kommunikationsministeriet.

Enligt utredningarna kunde distansarbetet på årsnivå minska koldioxidutsläppen med högst 0,125 megaton, trafiktjänsterna med cirka 0,080 megaton och de kombinerade transporterna med 0,018–0,030 megaton 2030. Resultaten av de olika utredningarna överlappar delvis varandra, dvs. den sammanlagda utsläppsminskningspotentialen för koldioxidutsläpp från distansarbete och tjänstefiering inom trafiken är inte nödvändigtvis en summa av resultaten av utredningarna.

I färdplanen för fossilfria transporter, som blev klar i maj 2021, bedömdes det att man utöver de åtgärder som tidigare fastställts måste eftersträva en utsläppsminskning på 1,65 megaton fram till 2030. I färdplanen har man sammanställt åtgärder för att uppnå detta mål. I färdplanens första fas ingår olika stöd och incitament. I den andra fasen ingår bland annat distansarbete och trafiktjänster vars potential har bedömts i utredningarna.

1. Distansarbete har en måttlig inverkan på utsläpp

Enligt utredningen har distansarbete en måttlig inverkan på växthusgasutsläppen från trafik och transporter. På grund av ökat distansarbete minskar koldioxidutsläppen från personbilstrafiken på årsnivå högst cirka 0,125 megaton år 2030. På längre sikt kommer bilbeståndets minskade utsläpp att minska distansarbetets effekter. Utökningen av distansarbetet kan i bästa fall innebära en utsläppsminskning på cirka 0,082 megaton år 2045. Enligt denna prognos kommer antalet distansarbetande anställda att vara 577 000 år 2030 och 582 000 år 2045.

År 2019 arbetade cirka 357 000 personer i Finland på distans. Under coronapandemin 2020 var antalet cirka 790 000. Detta uppskattas vara det största möjliga antalet distansarbetande som kan uppnås med den nuvarande region- och arbetsplatsstrukturen. Enligt utredningen kommer distansarbete att bli vanligare oberoende av statens och kommunernas åtgärder för att främja distansarbetet.

Den som huvudsakligen genomförde statsrådets utredning var Ramboll Finland. Till projektets styrgrupp hörde sakkunniga från kommunikationsministeriet och miljöministeriet.

2. Tjänster som minskar bilägandet minskar utsläppen

Enligt utredningen av potentialen för trafiktjänster att minska utsläppen är effekten av dessa relativt liten år 2030, cirka 0,080 megaton. Med trafiktjänster avses här olika samanvändnings- och uthyrningstjänster för bilar och andra trafikmedel, taxitrafik och kollektivtrafik. På längre sikt, år 2045, kommer utsläppsminskningen att vara betydligt större, till och med upp till 0,580 megaton.

Den huvudsakliga utsläppsminskningsorsaken är att bilägandet kommer att minska. På lång sikt minskar också autonoma transporter och en omfattande användning av anropsstyrd trafik utsläppen. Om de fordon som används inom mobilitetstjänster elektrifieras snabbare än privatbilismen, kan en mer omfattande användning av trafiktjänster minska växthusgasutsläppen från trafiken till och med mer än vad som nämns ovan. Utsläppsminskningarna som har samband med elektrifieringen av bilbeståndet har dock beaktats som en egen helhet i beräkningarna i färdplanen för fossilfria transporter.

Kommunikationsministeriets utredning är huvudsakligen gjord av Ramboll Finland Ab. Till styrgruppen för utredningen hörde sakkunniga från kommunikationsministeriet och finansministeriet.

3. En övergång från landsvägstransporter till kombinerade transporter kräver nytt tänkande och investeringar i terminaler

Enligt utredningen kan kombinerade transporter minska koldioxidutsläppen från trafik- och transportsektorn med uppskattningsvis 0,018–0,030 megaton 2030. Utredningen gäller transporter där en fordonskombination med dragbil, en påhängsvagn utan dragbil eller en container transporteras i en järnvägsvagn från en terminal för kombinerade transporter till en annan. Utredningen har gjorts på basis av statistik på sex förbindelsesträckor: Helsingfors–Uleåborg, Helsingfors–Kuopio, Åbo–Uleåborg, Åbo–Kuopio, Tammerfors–Uleåborg och Tammerfors–Kuopio. Den största potentialen för utsläppsminskning finns på sträckan Helsingfors–Uleåborg.

En övergång till kombinerade transporter kräver investeringar i bannätet, terminaler och ny vagnmateriel i inrikestrafiken. Till exempel i huvudstadsregionen finns det för närvarande ingen terminal som lämpar sig för kombinerade transporter. Dessutom skulle det behövas en operatör som producerar tjänsten på ett företagsekonomiskt hållbart sätt. Utöver det nuvarande skattestödet kunde kombinerade transporter stödjas med miljöbaserade skattelättnader.

I Finland har det sedan 2014 inte utförts kombinerade tåg- och lastbilstransporter, eftersom det inte har varit lönsamt. Däremot ökar antalet kombinerade transporter till exempel i Sverige, Tyskland och Estland.

Kommunikationsministeriets utredning genomfördes av Sitowise. Till styrgruppen hörde sakkunniga från kommunikationsministeriet, Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket.

Vad händer härnäst?

När man vet hur åtgärderna på EU-nivå och faserna 1 och 2 av färdplanen för fossilfria transporter framskrider, senast hösten 2021, bedömer och beslutar regeringen om det eventuellt behövs ytterligare nationella åtgärder i fråga om trafik och transport. Därför fortsätter regeringen beredningen av olika åtgärdsalternativ för den händelse att de övriga nationella åtgärderna och lösningarna på EU-nivå tillsammans är otillräckliga.

Hösten 2021 ska det publiceras en utredning om en eventuell höjning av nivån på distributionsskyldigheten i fråga om förnybara bränslen.

Ytterligare information:

Färdplanen för fossilfria transporter

Päivi Antikainen, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 050 382 7101, paivi.antikainen(a)gov.fi

Distansarbete

Saara Jääskeläinen, trafikråd, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 560, saara.jaaskelainen(at)gov.fi

Heikki Metsäranta, projektchef, Ramboll Finland Ab, tfn 040 562 6612, heikki.metsaranta(a)ramboll.fi

Trafiktjänster

Tiia Orjasniemi, konsultativ tjänsteman, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 068, tiia.orjasniemi(a)gov.fi

Teemu Sihvola, enhetschef, Ramboll Finland Ab, tfn 040 735 8885, teemu.sihvola(a)ramboll.fi

Kombinerade transporter

Mari Starck, specialsakkunnig, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 042, mari.starck(a)gov.fi

Ilkka Salanne, ledande konsult, Sitowise Oy, ilkka.salanne(a)sitowise.com